header-pattern-bg

Livsstilsförändringar svårare än man kan tro

Det är lätt att tro att personligt anpassad rådgivning och coachning automatiskt ger bättre långsiktiga resultat vid livsstilsförändringar. Men ny forskning visar att det inte är så enkelt. För att motivationen ska hålla i sig krävs regelbunden återkoppling under hela förändringsperioden – annars uteblir hälsoeffekterna.

I en studie gjord på 3 876 anställda inom svenska tågbranschen fick alla svara på ett webbaserat frågeformulär om sina livsstils- och hälsovanor. Formuläret innehöll frågor inom nio olika hälsoområden såsom vikt, kost, fysisk aktivitet, stress, sömn, alkohol, och tobaksvanor. Nästan alla områden avslutades med frågan ”är du motiverad att förändra dina vanor?”. De svarande delades in i tre grupper där grupp A inte fick någon återkoppling på formuläret, grupp B fick återkoppling i form av skräddasydda råd baserat på vad de svarat och grupp C fick både återkoppling och möjlighet till telefonrådgivning.

Vi kan inte förvänta oss att bara för att vi gör en hälsosatsning så kommer människor att ta emot den.

Vid första kontakten hade de två grupperna som fått återkoppling ökad motivation till beteendeförändring. Men vid uppföljning nio månader senare hade deras motivation sjunkit markant. Det uppvisade istället den grupp som först inte fått någon återkoppling alls, men som fick det vid uppföljningen, en ökad motivation.

– Att det bara var grupp A som hade ökad motivation vid uppföljningen visar att återkoppling förändrar motivationen kortsiktigt, men för att ändra beteenden krävs en extra dragkraft, säger Madeleine Solenhill, universitetslektor och en av forskarna i studien.

Madeleine Solenhill

Madeleine Solenhill, universitetslektor, har studerat effekten av webb-baserad livsstilscoaching med/eller utan adderad telefonrådgivning och om dessa hälsosatsningar förbättrar hälsan hos stillasittande personal inom tåg branschen. Bild: RICKARD WESSBERG

Ingen tog kontakt

Upp till 74 procent av de som var intresserade av telefonrådgivning kryssade i att de själva skulle ta kontakt med någon av hjälplinjerna.* Men det var ingen som gjorde det.

– I många hälsosatsningar är det upp till individen själv att ta initiativ till en förändring. Men här ser vi att personerna själva inte tar första steget. Detta är ett viktigt resultat eftersom vi därför inte kan förvänta oss att bara för att vi gör en hälsosatsning så kommer människor att ta emot den. Vi behöver hitta metoder som motiverar personer till en långsiktig förändring som blir en naturlig del av vardagen, säger Madeleine Solenhill.

Vi kräver mycket av en individ genom att bara erbjuda en ny hälsoapp”

För att skapa långvariga förändringar krävs förvaltning

Många hälsosatsningar görs i projektform och avslutas därför efter en tid. Madeleine Solenhill menar att vi på detta sätt inte får några långvariga beteendeförändringar.

– Vi måste förvalta resultaten. Inte bara avsluta projektet när det är slut. Det är givetvis en kostnadsfråga, men vad är meningen att göra projektet överhuvudtaget ifall vi ändå inte får någon beteendeförändring? I så fall blir det ju bara en kartläggning av beteendet.

Och hälsoappar tror hon kan vara bra, men de får inte ersätta den personliga rådgivningen, utan måste fungera som komplement.

– Det räcker inte bara med att göra en ny hälsoapp. Vi måste förvalta tekniken och använda den som ett komplement för att få långsiktiga beteendeförändringar. Vi kräver mycket av en individ genom att bara erbjuda en app och be dem använda den. Så enkelt är det faktiskt inte, säger Madeleine Solenhill.

Hälsoproblem blir allt vanligare i vårt samhälle. Många hälsosatsningar görs dock i projektform, och när projektet är över går motivationen till förändring ner hos deltagarna. Bild: JOACHIM BRINK

Förändra i människors vardag

En möjlighet till att få långsiktiga beteendeförändringar som bidrar till bättre hälsa är att göra förändringar i människors vardagliga situationer. Madeleine Solenhill arbetar därför nu med att dra nytta av konceptet smarta städer i syfte att bland annat undersöka hur befolkningen interagerar med stadens tjänster, faciliteteter, områden och använder den infrastruktur som staden erbjuder. Målet är att genom kartläggningen kunna visa att det går att göra hälsosatsningar som möter befolkningens behov och preferenser, vilket i sin tur kan bidra till en hälsosammare och mer aktiv livsstil.

– Vi kan till exempel inte försöka få folk att börja cykla om det inte finns säkra och bra cykelbanor!

*sluta-röka-linjen, alkohol-linjen samt en kost-och motionslinje, denna hade startats enbart för detta projekt.

Text: HANNA OLSSON
Toppbild: ISTOCK