header-pattern-bg

Forskning för utveckling i klassrummet

Vad signalerar mitt kroppsspråk i klassrummet? Hur reagerar eleverna på mina ordval? Genom att filma varandra kan lärarstudenterna i övningsskoleprojektet reflektera över situationer i undervisningen för att utveckla sin professionella kunskap och skapa goda förutsättningar för elevers lärande. Fyra av studentgrupperna ingår dessutom i ett nytt, deltagarorienterat forskningsprojekt.

Det är en solig torsdagseftermiddag i maj. I ett klassrum på Bäckagårdsskolan i Halmstad har sju lärarstudenter från Högskolan samlats tillsammans med sin lokala VFU-ledare för att ha seminarium och reflektera över videosekvenser. Besfort Shulemaja visar två sekvenser där han med varierande framgång försöker dämpa sorlet i en mellanstadieklass.

– I första klippet förlorar jag kontrollen och ger upp direkt, men kolla vad som händer här, säger han och trycker på play-knappen igen.

Videosekvensen visar hur Besfort Shulemaja står vid whiteboardtavlan och försöker fånga elevernas uppmärksamhet. Plötsligt ropar han ”Hands on top, that means stop!”. Alla elever tystnar, placerar händerna på sina huvuden och vänder sin uppmärksamhet mot lärarstudenten, även de som pratade ivrigt med varandra innan.

De andra studenterna skrattar igenkännande. De har alla varit med om liknande situationer med ostyriga elever i klassrummet. Hur går man egentligen bäst tillväga för att få dem att lyssna och skapa goda förutsättningar för lärande?

Johanna Ekmarck

Läraren Johanna Ekmarck leder seminariet på Bäckagårdsskolan. "Flera studier visar att den kollegiala och professionella kunskapsutvecklingen stärks för dem som filmar och diskuterar sin undervisning. Och det märks verkligen på den här gruppen. De har kommit så otroligt långt jämfört med många andra studenter", säger hon.

Övergripande perspektiv

En diskussion följer om kroppsspråkets betydelse för vilken uppmärksamhet läraren får, då Besfort Shulemaja i den andra videosekvensen står betydligt stadigare framför klassen och ser mer bestämd ut.

– Det funkar sällan att säga att ”nu ska alla vara tysta”, kommenterar någon.

– Man kan ju höja tonen, men det är aldrig kul att göra det, kontrar en annan.

Seminariet leds av Johanna Ekmarck, lärare på Bäckagårdsskolan.

– Det är tråkigt att tvingas in i argfällan. Om man inleder en lektion med att skälla är det inte så lätt att hitta tillbaka till den glada, inspirerande pedagogen som man vill vara. Jag tror framförallt att man måste bestämma sig för hur man ska hantera situationen, säger hon.

Hon leder diskussionen vidare och frågar vad syftet var med att eleverna skulle vara tysta och poängterar att det är viktigt att fundera över detta. Hon relaterar aktiva elever i klassrummet till synen på lärande ur ett övergripande perspektiv, där utrymme för eleverna att vara aktivt deltagande i undervisningen i sin tur säger mycket om synen på lärande och synen på eleven som kompetent.

Besfort Shulemaja

Besfort Shulemaja har snart läst fyra terminer vid lärarutbildningen på Högskolan i Halmstad. Som en del av VI-dagarna vid Bäckagårdsskolan har han och studiekamraterna filmat sina undervisningar och diskuterat filmsnuttarna tillsammans.

En extra utmaning

Bäckagårdsskolan ingår i övningsskoleprojektet som inleddes 2014 i syfte att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, för lärar-och förskollärarstudenter. Varje övningsskola har en lokal VFU-ledare som bland annat organiserar seminarier med studenterna. Johanna Ekmarck är en av dem. Hennes roll i seminariet är att utmana och utveckla studenterna i deras reflektioner, föra in perspektiv på lärande, anknyta till teoretiska perspektiv och tidigare forskning. Seminarierna i sig syftar till att utveckla lärarstudenternas professionella kunskap med fokus på lärande.

– Flera studier visar att den kollegiala och professionella kunskapsutvecklingen stärks för dem som filmar och diskuterar sin undervisning. Och det märks verkligen på den här gruppen. De har kommit så otroligt långt jämfört med många andra studenter, säger hon.

Fakta: Övningsskolor

Försöket med övningsskolor och övningsförskolor inleddes hösten 2014 och pågår till 2019.

Syftet är att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU:n, för lärar- och förskollärarstudenter och att bidra till skolverksamheternas utveckling. Särskilt utvalda övningsskolor tar emot studenter i grupper om cirka fyra till tio individer och handleds oftast parvis av lärare på skolan. Idag finns det tio övningsskolor och nio övningsförskolor kopplade till Högskolan i Halmstad. Omkring 220 studenter omfattas av projektet.

Utöver tjugo veckors VFU, som i huvudsak genomförs på övningsskolor- och förskolor, ingår cirka 30 verksamhetsintegrerade dagar, VI-dagar, under de första fyra terminerna av utbildningen. Dessa dagar genomför studenterna studier på sin övningsskola/förskola. VI-dagarna ingår i de högskoleförlagda kurserna och ger studenterna möjlighet att integreras och bli en naturlig del av skol- eller förskoledagen.

Varje övningsskola/förskola har en lokal VFU-ledare som är ansvarig för att organisera VI-dagarna på skolan/förskolan där det bland annat ingår seminarier. De lokala VFU-ledarna ingår i en grupp på Högskolan där de tillsammans med lärare och forskare ifrån Högskolan arbetar med projektet. VFU-ledaren fungerar som ett nav i kontakterna mellan Högskolan och skolan/förskolan.

I övningsskoleprojektet ingår 30 verksamhetsintegrerade dagar, VI-dagar. Det är under dessa som videodokumentationerna och seminarierna utförs. Studenterna vid Bäckagårdsskolan har en extra utmaning. Med på seminarierna finns nämligen också Marie-Helene Zimmerman Nilsson, universitetslektor i utbildningsvetenskap. Sedan september 2015 driver hon ett deltagarorienterat forskningsprojekt som fokuserar på seminarieverksamheten på övningsskolan. Utöver de två studentgrupperna på Bäckagårdsskolan har även två grupper på Fyllingeskolan deltagit tillsammans med deras lokala VFU-ledare.

– Det jag framförallt är intresserad av är hur samtalen mellan studenter och handledare gestaltar sig och hur de utvecklar sin professionella kunskap genom att diskutera konkreta lärandesituationer. Hur reflekterar studenterna kring sin pedagogiska innehållskunskap?

Längst bak i rummet står en filmkamera som spelar in samtalen som uppstår när studenterna visar sina videosekvenser. Inspelningarna av seminarietillfällena ska användas som analysunderlag i forskning.

Bygger på en kollektiv kunskapssyn

Den här dagen har Marie-Helene Zimmerman Nilsson i vanlig ordning riggat upp sin filmkamera längst bak i rummet för att spela in samtalen som uppstår när studenterna visar sina videosekvenser. Inspelningarna av seminarietillfällena ska användas som analysunderlag i hennes forskningsprojekt.

När alla studenter har visat sina videosekvenser ger hon feedback på samtalen – både till studenter och till den lokala VFU-ledaren. Hon understryker att forskningen bygger på en kollektiv kunskapssyn där man skapar kunskap tillsammans och att det handlar om deltagarorienterad forskning: att hon forskar tillsammans med studenter och lärare, inte dem.

– Den student som blir filmad i klassrummet får bestämma vad som ska fokuseras i diskussionen. Ingen förväntar sig att det ska finnas färdiga svar. Seminarieledaren och studenterna samtalar i en grupp där alla anses vara lika kompetenta, vilket skapar förutsättningar för att lära tillsammans.

Marie-Helene Zimmerman Nilsson

"Det jag framförallt är intresserad av är hur samtalen mellan studenter och handledare gestaltar sig och hur de utvecklar sin professionella kunskap genom att diskutera konkreta lärandesituationer. Hur reflekterar studenterna kring sin pedagogiska innehållskunskap?", säger Marie-Helene Zimmerman Nilsson, universitetslektor i utbildningsvetenskap. Bild: ANNIKA JOHANSSON

Filmer underlättar

Mot bakgrund av tidigare forskning genomförd av de norska professorerna Cato Bjørndal och Petter Mathisen, menar Marie-Helene Zimmerman Nilsson att en av fördelarna med studenternas videodokumentationer – som sker med hjälp av en iPad – är att man har ett konkret och precist underlag att utgå från i de efterföljande diskussionerna. Det håller studenterna med om.

– Vissa situationer är svåra att återge med ord, kroppsspråk till exempel. Då underlättar det att titta på filmerna. Genom filmerna kan man skönja mönster, som att man kanske alltid ger ordet till den som räcker upp handen först, säger studenten Kajsa Bjerke.

Hon poängterar att diskussionerna handlar om att utvecklas som lärarstudent.

– Vi kritiserar inte, vi diskuterar utifrån ett ämne som man själv har valt ut och reflekterat över, säger hon.

Studentgruppen samlad runt bordet i lektionssalen.

Seminarier i grupp är en viktig aspekt av övningsskolorna. Från vänster på bilden: Josefin Dahlgren, Ida Petersson, Kajsa Bjerke, läraren Johanna Ekmarck, Albin Gustafsson och Sara Persson.

I filmsekvenserna kan studenterna och den lokala VFU-ledaren också få syn på nya och andra aspekter än det de från början hade tänkt prata om.

– Seminarier i grupp är en viktig aspekt av övningsskolorna. I andra fall är det ofta en student och en handledare som diskuterar tillsammans. Här är det många som reflekterar i rummet samtidigt vilket möjliggör ett lärande för alla deltagare, säger Marie-Helene Zimmerman Nilsson.

Fotnot: I det gruppsamtal som texten bygger på deltar sju studenter, en grupp lärarstudenter inriktning F–3 och en grupp inriktning 4–6. (De har seminarium tillsammans idag eftersom det är sista gången på terminen. I vanliga fall har de seminarier i varsin grupp).

Text: HANNA JOHANSSON
Bild: ANDERS ANDERSSON (där inget annat anges)