header-pattern-bg

Internationella entreprenörer ett växande forskningsfält

Internationellt entreprenörskap är ett relativt litet men samtidigt snabbväxande forskningsområde. En nyligen genomförd studie visar att Högskolan i Halmstad har en av de mest aktiva forskargrupperna i världen inom fältet och ligger i topp när det gäller antalet publicerade artiklar.

"Jag är övertygad om att det vi gör bidrar till ett bättre välstånd i samhället."
– Svante Andersson, professor i företagsekonomi

Studien har bland annat analyserat antalet artiklar som publicerats inom ämnet internationellt entreprenörskap mellan 1989 och 2015 (se faktaruta härunder). Enligt resultatet är den näst mest publicerade forskaren i världen Svante Andersson, professor i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad.

Läs mer om studien här

Servantie ,V., Cabrol,M., Guieu, G and Boissin, J-P. (2016) ”Is international entrepreneurship a field? A bibliometric analysis of the literature (1989–2015)”. Journal of International Entrepreneurshiplänk till annan webbplats. DOI 10.1007/s10843-015-0162-8, First online: 08 March 2016.

Forskargruppen i Halmstad ligger totalt på elfte plats globalt, och nummer två i Sverige efter Handelshögskolan i Stockholm.

– Det är naturligtvis positivt att kunna visa upp ett ”track record”, både som enskild forskare och som grupp. För att bli publicerad gäller ungefär samma strategi som för de företag vi forskar kring: Man måste fokusera på det man är bra på, men också samarbeta med andra som kompletterar en själv, säger Svante Andersson, som varit verksam vid Högskolan i närmare 15 år.

Positiv utveckling

Han doktorerade redan 1996 med sin avhandling ”Internationalisering som entreprenörshandling”, När han började arbeta i Halmstad låg fokus vid lärosätet mest på entreprenörskap, men med Svantes intresse för internationalisering uppstod en korsbefruktning som låg i tiden. Med tiden har forskningen inom området växt sig allt starkare och är inne i en positiv spiral.

I dag ligger fokus på mindre företag och deras tillväxtstrategier inom forskargruppen, som ingår i den övergripande miljön Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning, CIEL, och utgör en viktig del av Högskolans doktorandutbildning i innovationsvetenskap.

Viktig del av grundutbildningen

– Även på grundnivå bygger våra ekonomutbildningar mycket på internationaliseringen. För att förstå moderna företag måste man ha teorier och kunskap om olikheter mellan olika marknader och branscher, och att man måste välja olika strategier för olika situationer. Kort sagt utnyttja det man är bra på och samverka med andra internationellt, säger Svante Andersson.

En stor del av Svante Anderssons forskning handlar om så kallade born globals, företag som har en internationell marknad redan från start. Bild: ISTOCK

Internationellt entreprenörskap har vuxit fram som ett eget forskningsfält. Bakgrunden är framväxten av allt fler mindre företag som har internationalisering som strategi redan från start, så kallade born global-företag. Något som Svante Anderssons forskning handlar mycket om.

– Ett tydligt exempel är hälsotekniksektorn, som har komplexa produkter som tar lång tid att utveckla. Därför är den svenska marknaden för liten och det blir naturligt för företagen att gå direkt ut på den internationella marknaden. Men för detta krävs kunskap om hur det fungerar internationellt i just den branschen.

Fakta: Svante Anderssons karriär i korthet

Svante Andersson

Svante Andersson föddes 1962 i Mjölby.

Han studerade till civilingenjör vid Linköpings universitet och tog doktorsexamen 1996, med avhandlingen ”Internationalisering som entreprenörshandling”.

Mellan 1997 och 1998 var han gästforskare vid Australian Graduate School of Management i Sydney.

2002 blev han docent i internationell marknadsföring vid Högskolan i Halmstad.

Sedan 2006 är han professor i företagsekonomi.

Forskning i samverkan

Svante Andersson har ett starkt engagemang för att föra ut forskningen så att den kommer till praktisk nytta i näringslivet. Han har bland annat skrivit läroböcker och är engagerad i organisationer som på olika sätt arbetar med kunskapsstöd till tillväxtföretag.

– Jag har alltid varit intresserad av internationell marknadsföring och även arbetat som exportsäljare. Framför allt tycker jag att processen är rolig. Men det viktigaste vi kan göra ur samhällsperspektiv är att utbilda våra studenter och bygga upp kompetens kring internationalisering som strategiskt val.

På så sätt hänger forskning och utbildning ihop, och det är också en del av förklaringen till att forskargruppen har en så pass framskjuten position i världen.

– Vi bygger upp en kompetens och en kunskapsmassa som kan skapa bättre utbildningar, bättre forskning som i sin tur kan ge mer forskningsmedel. Att publicera artiklar är ju ett sätt att redovisa vad man gjort. I forskarvärlden gäller det att positionera sig i ett fält och det gör man genom att vara tydlig med vad man kan bidra till.

Svante Andersson vid sitt skrivbord.

"Internationellt samarbete leder till bättre relationer mellan människor, vilket ger ämnet ytterligare en dimension. Förståelse för olikheter mellan länder kan också bidra till att minska konflikter i världen. Inte minst när det gäller nya marknader", säger Svante Andersson.

Tro på det man gör

I ett växande fält har man större möjligheter att hitta sin nisch än i de större väletablerade forskningsområdena där konkurrensen är så mycket större. Svante tycker att området har utvecklats på ett sätt som passat honom. Det är dynamiskt och lätt att hitta samarbeten som för forskningen framåt. Men det skapar också en arena för ett engagemang på ett djupare plan.

– Internationellt samarbete leder till bättre relationer mellan människor, vilket ger ämnet ytterligare en dimension. Förståelse för olikheter mellan länder kan också bidra till att minska konflikter i världen. Inte minst när det gäller nya marknader som till exempel Kina, Brasilien och Indien. Det är det som gör kunskap om internationalisering så viktigt. Jag är övertygad om att det vi gör bidrar till ett bättre välstånd i samhället.

Text: INGRID EKSTRÖM
Bilder: JOACHIM BRINK (där inget annat anges)