Ny stark forskningsmiljö ska bidra till ökad samverkan
Högskolan i Halmstad stärker förutsättningarna för samarbete och nytta för samhälle och industri genom att skapa en ny forskningsmiljö: Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS). Högskolan söker även examensrättigheter på forskarnivå, kopplat till den nybildade forskningsmiljön.
Den nya forskningsmiljön bildas genom att de tidigare forskningsmiljöerna Maskinteknisk produktframtagning (MTEK) och Bio- och miljösystemforskning (BLESS) organiseras i en gemensam forskningsmiljö under namnet Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (The Rydberg Laboratory for Applied Sciences, RLAS).
Bakgrunden till sammanslagningen är att svara upp mot samhällets ökade krav på tillämpbar forskning och skapa samlad kompetens för att möta de framtida utmaningarna för samhälle och industri. Ur ett internationellt perspektiv finns även en efterfrågan på mer interdisciplinär forskning och ett starkt behov av en mer integrerad syn på naturvetenskap och teknik.
"RLAS möjliggör forskning, utbildning och samverkan som både är oerhört viktig för vårt samhälle, och nydanande på många sätt."
– Anna Cregård, chef för Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap
Komplett akademisk miljö
För att ytterligare stärka positionen som en integrerad forskningsmiljö och skapa en mer komplett akademisk miljö ansöker Högskolan i Halmstad om forskarutbildningsrättigheter inom området tillämpad naturvetenskap.
– Miljön RLAS omfattar nu en del av Högskolans bästa forskning med dokumenterat väldigt god samverkan med externa parter och mycket god förmåga att erhålla extern finansiering, inte minst från EU och i samarbete med andra parter. Allt detta har spelat stor roll för vårt beslut att gå in med ansökan om examensrättigheter. Examensområdet tillämpad naturvetenskap kompletterar våra andra examensområden väl och passar perfekt in i vår profilering som det innovationsdrivande lärosätet, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, vikarierande rektor vid Högskolan i Halmstad.
– Jag upplever att alla involverade forskare ser detta som en naturlig utveckling för att gemensamt kunna arbeta med framtidens forskningsproblem, säger Ann Bremander, föreståndare för den nya forskningsmiljön. Bild: MAGNUS KARLSSON
Ökad samverkan
Högskolan i Halmstad har sedan tidigare forskarutbildning inom hälsa och livsstil, informationsteknologi och innovationsvetenskap. Med den nya forskningsmiljön som bas skapas förutsättningar för forskarutbildning inom ett fjärde område.
– Genom att organisatoriskt sammanföra forskarna inom området kommer ännu mer spännande och samhällsrelevant forskning att kunna utvecklas. RLAS möjliggör forskning, utbildning och samverkan som både är oerhört viktig för vårt samhälle, och nydanande på många sätt, säger Anna Cregård, chef för Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, där den nya forskningsmiljön organisatoriskt hör hemma.
– Kompetensen som finns inom RLAS är mycket stark, och den innovationsförmåga som forskarna besitter kommer att ge effekter på hur vi ser på och hanterar frågor inom till exempel hälsa, klimat och industrialisering, fortsätter hon.
I ett bredare perspektiv har forskningen vid RLAS en stor potential att skapa viktiga mervärden för samhället genom tekniska och naturvetenskapliga innovationer. Bild: PATRIK LEONARDSSON
Samlad kompetens
Rent praktiskt får forskarna möjlighet att bättre kunna utveckla sitt nära samarbete i interdisciplinära forskningsprojekt med en gemensam organisation och ledningsstruktur, gemensamma seminarier och fler mötespunkter för att diskutera ansökningar, forskningsprojekt, forskningsplaner, vetenskapliga arbeten, manuskript och publikationsstrategier.
– Jag upplever att alla involverade forskare ser detta som en naturlig utveckling för att gemensamt kunna arbeta med framtidens forskningsproblem, säger Ann Bremander, föreståndare för den nya forskningsmiljön.
– Med vårt interdisciplinära perspektiv på forskning finns bra synergieffekter inom exempelvis funktionella material, elektronikproduktion, biomedicinska hälsoperspektiv, grön innovation, framtidens energiförsörjning och hållbar utveckling. I ett bredare perspektiv har forskningen stor potential att skapa viktiga mervärden för samhället genom tekniska och naturvetenskapliga innovationer, säger Ann Bremander.
Text: INGRID EKSTRÖM
Toppbild: RICKARD WESSBERG