Gamla tingsplatser spåras genom ortnamn
Under medeltiden var tingsplatser viktiga samhällsbärande inslag i landskapet. De flesta av dem är i dag bortglömda, men genom ortnamn kan vi spåra dem och var de har legat. Nyligen fick Ola Svensson, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad, pris för sin forskning om ortnamn med koppling till tingsplatser.
"Ortnamnen i anslutning till dessa platser vittnar också om episkt förtätade miljöer – här finns många namn som innehåller spår av myter och legender, till exempel Kung Svärtings hög, Sankta Helenas källa och Gastabacken."
– Ola Svensson
Ola Svensson har i sin avhandling kartlagt och beskrivit de platser där man samlades till ting under medeltiden och tidigare. Detta genom att titta på gamla ortnamn som Tingshögen, Galgestycket och Tjuvavallen. Ola Svensson har studerat omkring 1 000 skånska ortsnamn med koppling till rättsutövningsplatser och rättsdistrikt.
"Intresset för min avhandling har varit stort, med över 1 000 nedladdningar på ett år, vilket är mycket i de här sammanhangen", säger Ola Svensson. Bild: CATARINA NORDBLADH
Innehåller spår av myter och legender
Rättsplatserna var ofta strategiska platser i landskapet, med praktfulla fornlämningsmiljöer, storslagen utsikt och kommunikativt fördelaktig placering.
– Ortnamnen i anslutning till dessa platser vittnar också om episkt förtätade miljöer – här finns många namn som innehåller spår av myter och legender, till exempel Kung Svärtings hög, Sankta Helenas källa och Gastabacken. De visar hur de gamla rättsplatserna har varit försedda med särskild status och betydelse, både före och efter att tingen flyttades till särskilda hus under 1600- och 1700-talen, säger Ola Svensson.
Stipendium för fortsatt forskning
I söndags belönades Ola Svensson med ett stipendium på 40 000 kronor för sin avhandling, från Gustav Adolfs Akademien (Kungliga Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur). Stipendiet är tänkt som uppmuntran till fortsatt forskning inom ämnesfältet. Avhandlingen lades fram hösten 2015.
– Det var helt oväntat för mig och därför en väldigt glad överraskning. Det är en bekräftelse från kompetent håll på kvaliteten i min forskning. Intresset för min avhandling har varit stort, med över 1 000 nedladdningar på ett år, vilket är mycket i de här sammanhangen. Prispengarna ska jag använda till att redigera avhandlingen inför en kommande mer påkostad publikation.
Ingelstad gravfält och tingsplats i Småland är en av de platser som Ola Svensson studerat i sin forskning.
Vad har du mer på gång framöver?
– I dagarna trycks en utgåva av en intressant historisk källa från 1600-talet: Norra Åsbo Härads dombok från 1680, där jag har skrivit inledningen. Boken beskriver läget i norra Skåne efter skånska kriget: ett sargat lokalsamhälle där yttre tryck har resulterat i inre upplösning, och där överhet och lokalsamhälle möts i rätten och försöker ställa saker till rätta igen, efter kriget.
– Jag är också engagerad som ortnamnsforskare i två olika publikationer om några mycket speciella arkeologiska lokaler – Åker i Hamar i Norge och Sösdala i Skåne – båda med praktfynd från yngre järnålder.
"Namnforskningen vid Högskolan i Halmstad har nationell betydelse."
– Men allra mest arbetar jag med min undervisning i svenska vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle. Jag är ny här och jag tycker att det är spännande att befinna sig i en miljö där det finns så många kvalificerade och forskningsmässigt intressanta kolleger inom humaniora och samhällsvetenskap – ofta lite vid sidan av den mainstreamfålla som ibland präglar de större lärosätena. Detta gäller ju inte minst namnforskningen där Högskolan i Halmstad i nuläget har nationell betydelse för ett litet men nödvändigt och eftertraktat ämne.
Text: IDA LÖVSTÅL
Bilder: OLA SVENSSON (där inget annat anges)