header-pattern-bg

Professorsporträttet: Etnologen som blev digital

Magnus Bergquist, professor i informatik

Vid akademisk högtid i november installerades Magnus Bergquist som ny professor på Högskolan. I Samspels sjunde professorsporträtt berättar han om viljan att förstå andra människor – och om det intressanta med att samarbeta digitalt och innovera tillsammans.

”Jag studerade den öppna källkods-rörelsen med nätetnografi och försökte förstå hur människor som aldrig har träffats fysiskt kunde utveckla hela operativsystem både snabbare och bättre än företag där människor satt tillsammans.”

Magnus Bergquist

Magnus Bergquist har under hela sitt yrkesliv varit intres­serad av samverkan och nätverk. Den röda tråden är kul­turens roll och människors normer, värderingar, praktik och arbete. Han började som etnologistudent – i dag är han professor i informatik.

– Jag har alltid sökt mig till tvärvetenskapen och hela ti­den arbetat där det finns människor från olika miljöer som tycker om att jobba över gränser. Det var därför jag sökte mig till Högskolan i Halmstad.

Biografi: Magnus Bergquist

Magnus Bergquist föddes 1960 i Kristianstad. Tack vare nyfikenheten på andra människor drogs han till etnologi och han disputerade 1996.

Hans forskningsprofil är tvär­vetenskaplig, vilket syns på anställningarna inom Göteborgs universitet, som löper genom humaniora, IT, tvärvetenskap­ligt kognitionsvetenskapligt centrum, samt vid arkitektur på Chalmers tekniska högskola. År 2002 blev han docent i europeisk etnologi, och 2007 i informatik, båda utnäm­ningarna vid Göteborgs universitet. 2008–2012 var Magnus Bergquist prodekan vid IT-fakulteten, 2006–2015 verksam vid Institutionen för tillämpad informationsteknolog vid uni­versitetet. Han var knuten till Viktoriainstitutet 1997–2006. 2000–2002 arbetade han i eCare, ett uppstartsföretag som utvecklade kunskapssystem för radiologer.

Magnus Bergquist kom till Högskolan i Halmstad som gästforskare 2013. 2015 blev han professor i informatik och samma år programchef för Högskolans KK-miljö, Forskning för inno­vation.

Etnografi är hans redskap – en metod som går ut på att förstå den grupp man studerar inifrån, något som är an­vändbart i många miljöer. Magnus Bergquist drivs också av viljan att förstå. Varför gör andra människor annor­lunda?

– Man kan välja mellan att sitta på kontoret och fundera på hur det hänger ihop, och att ge sig ut och se hur det går till i verkligheten. Jag har haft nytta av min etnografiska bakgrund med observationer, kvalitativa intervjuer och studier i fält. Inom IT-utveckling handlar det exempelvis om när man ska involvera användare i utveckling av ett system genom att förstå hur det praktiska arbetet faktiskt fungerar, säger han.

Fokus på digitaliseringens konsekvenser

På 1980-talet började han jobba på arkitektursektionen vid Chalmers tekniska högskola, bland annat med att förbättra miljöerna i stadsdelar där lägenheterna stod tomma. Även avhandlingen handlade om stadsutveckling.

– Samtidigt väcktes mitt intresse för digitalisering och jag skrev en projektansökan som jag kallade ”Kulturella perspektiv på informationssamhället”. Där började min forskning om det som kom att bli mitt huvudområde: digitaliseringens konsekvenser.

Magnus Bergquist drivs också av viljan att förstå. Varför gör andra människor annor­lunda?

Som etnolog var Magnus Bergquist vid den tiden, i mitten av 1990-talet, ganska ensam om att intressera sig för IT. Han började bygga ett nätverk av forskare att samarbeta med. Bland annat kom han i kontakt med ämnet informatik vid Göteborgs universitet. I ”Internetprojektet” utforskade forskare inom ämnen som filosofi, sociologi, informatik, språkvetenskap med flera fenomenet internet ur olika perspektiv. Han började ägna sig åt digitaliseringens konsekvenser i samhället, inte minst förändrade kommunikationsmönster.

Magnus Bergquist under Akademisk högtid.

Den öppna källkods-rörelsen

– Då utvecklades den forskning som jag har kommit att ägna mycket tid åt, hur människor samarbetar digitalt och innoverar tillsammans. Jag studerade den öppna källkods-rörelsen med nätetnografi och försökte förstå hur människor som aldrig har träffats fysiskt kunde utveckla hela operativsystem både snabbare och bättre än företag där människor satt tillsammans.

Den öppna källkodsrörelsen skapade många av de teknologier och digitala plattformar som blev grunden i internet som redskap för kommunikation och samarbete.

– Många program och hjälpmedel som används i dag kommer från den världen, och vi vet att människor där delar mycket kunskap och information med varandra. Begreppet ”open innovation” brukar användas för att beskriva denna typ av samarbeten och samskapande. Innovationer skapas i nätverk och genom kollaboration. I dag pratar vi om betydelsen av samverkan mellan exempelvis företag och andra partner för att skapa värden.

”I dag pratar vi om betydelsen av samverkan mellan exempelvis företag och andra partner för att skapa värden.”

Nu arbetar Magnus Bergquist bland annat med ett projekt om värdenätverkens roll för öppen innovation. Erfarenheter som han skaffade sig tidigare i livet genom observationer i fält, drar han nu nytta av på internet. Han var tidigt ute med metodboken ”Att fånga nätet” som tar etnografi till nya sammanhang.

– I början av 2000-talet fanns det inte någon litteratur på svenska om vad det innebar att översätta etnografiska metoder till internet, så vi skrev en bok för både forskare och studenter.

Medborgarkommunikation

På Högskolan har Magnus Bergquists forskning hittat ett nytt spår, något som är ytterligare en anledning till att han sökte sig hit: hälsoinnovation. Han har studerat hur sociala medier gör det möjligt för myndigheter som Försäkringskassan att kommunicera på ett nytt sätt med medborgarna. Nu fokuserar han på alla system som finns inom hälso- och sjukvården, exempelvis för patientjournaler.

– Systemen är som öar, de samarbetar inte med varandra. Vi måste utveckla hälso- och sjukvårdens system tillsammans med vården så att de verkligen bidrar med värde till verksamheten.

Det krävs digitala plattformar som underlättar samarbetet både internt och i förhållande till patienterna.

– Vi behöver skapa system som stöttar människor i det som är viktigt i deras arbete och på fritiden. Med halländska sjukhus jobbar vi nu för att informationen ska vara tillgänglig över gränser. Nästa steg är att se hur man använder kunskapen för att skapa bra praktisk användning. Och då får jag återigen anledning att gå ut i verksamheten och fråga: hur gör ni här?

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ANDERS ANDERSSON och JOACHIM BRINK