header-pattern-bg

Landsbygds­programmet minskade inte klyftan mellan stad och land

En ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden är målet för svensk landsbygdspolitik. Men EU:s landsbygdsprogram, och de stora ekonomiska medlen knutna till programmet, skulle kunna åstadkomma betydligt mer för att nå målet. Det visar en ny utvärdering som gjorts av en tvärvetenskaplig grupp forskare vid Högskolan i Halmstad. Gruppen presenterar även fem förbättringsförslag.

"Möjligheterna att bo och leva på landsbygden har från 2007 minskat samtidigt som vi kunnat se en fortsatt stark expansiv utveckling av Sveriges storstadsområden"

Jörgen Johansson

Högskolan i Halmstad har utvärderat i vilken mån EU:s Landsbygdsprogram 2007-2013, bidragit till att uppfylla det övergripande målet för den svenska landsbygdspolitiken som regeringen formulerat.

Om slututvärderingen och forskargruppen

Högskolan i Halmstad har sedan 2014 haft ansvar för att bidra till slututvärderingen av Sveriges Landsbygdsprogram 2007-2013, som handlat om en satsning på 36 miljarder kronor. Utvärderingsuppdraget, som Jordbruksverket formulerat, har bestått i att svara för en samlad bedömning av i vilken mån programmet uppfyllt de målsättningar som både EU och den svenska regeringen satt upp. Arbetet har utförts av en flervetenskaplig forskargrupp vid Högskolan i Halmstad med följande sammansättning:

  • Jörgen Johansson, statsvetenskap och projektledare
  • Mats Holmquist, arbetsvetenskap
  • Mikael Jonasson, kulturgeografi
  • Marie Mattsson, miljövetenskap
  • Per-Ola Ulvenblad, företagsekonomi
  • Stefan Weisner, biologi

– Den samlade slutsatsen i utvärderingen är att Landsbygdsprogrammet i viktiga avseenden bör utvecklas för att bidra till målet om en hållbar landsbygdsutveckling. Möjligheterna att bo och leva på landsbygden har från 2007 minskat samtidigt som vi kunnat se en fortsatt stark expansiv utveckling av Sveriges storstadsområden. Landsbygdsprogrammet har alltså inte bidragit till att klyftan mellan stad och land minskat, vilket var ett av de uttalade målen på EU-nivå, säger Jörgen Johansson, universitetslektor i statsvetenskap och projektledare för slututvärderingen.

Jörgen Johansson

Jörgen Johansson, universitetslektor i statsvetenskap och projektledare för slututvärderingen. Foto: Privat

Samtidigt finns ljuspunkter. Exempelvis har landsbygdsprogrammets olika stödformer till enskilda jord- och skogsbruksföretags överlevnad fått betydelse på många orter runt om i Sverige. Ersättningar till jordbrukare, som betesmarksersättning och stöd för jordbruk i områden med svårigheter, har gjort det lättare för jordbrukare att överleva och hålla landskapet öppet. Satsningarna på bredband har också varit positiva för landsbygdsutvecklingen i Sverige.

– Problemet är att dessa enskilda effekter för företag och mindre orter inte fått spridning i ett vidare eller större sammanhang. Därför blir den övergripande slutsatsen av utvärderingen att de stora ekonomiska medel som satsas inom Landsbygdsprogrammet skulle kunna användas mer effektivt för att uppnå landsbygdspolitikens övergripande mål, säger Jörgen Johansson

Mats Holmquist

Arbetet har utförts av en flervetenskaplig forskargrupp vid Högskolan i Halmstad: Mats Holmquist (bilden), universitetslektor i arbetsvetenskap, Jörgen Johansson, statsvetenskap, Mikael Jonasson, kulturgeografi, Marie Mattsson, miljövetenskap, Per-Ola Ulvenblad, företagsekonomi och Stefan Weisner, biologi.

Förslag på förbättring

I utvärderingen pekar forskarna på fem typer av förbättringsmöjligheter (se nedan). I landsbygdspolitikens mål betonas helhetsperspektiv och behov av samord­ning för att vända den negativa utvecklingen som varit verklighet i svensk landsbygd under lång tid. Geografisk värdefördelning är därför viktigt, menar forskarna. Det handlar om att hantera samhällsfrågor kopplade till soci­ala och ekonomiska problem i glesbygden.

– Den politiska drivkraften i landsbygdspolitiken bör därför starkare än tidigare prioritera resursfördelningen ur ett geogra­fiskt perspektiv för att utjämna villkoren i levnadsbetingelser mellan stad och land, säger Jörgen Johansson.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Foto: MAGNUS KARLSSON och KRISTINA RÖRSTRÖM

Fem förbättringsförslag enligt utvärderingen

Stärk samordningen av insatser inom programmet. I utvärderingen konstateras att synergieffekter mellan programmets olika delar ofta är svagt utnyttjade: exempelvis saknas ofta miljö- och klimatorienterade projekt inom insatser för att främja lokal utveckling.

Stärk samordningen av programmet i förhållande till andra politikområden - främst klimat/miljöpolitik och regional utvecklingspolitik. Landsbygdspolitiken har blivit ett eget stuprör i samhällsorganisationen och därmed tappat produktiva samordningsmöjligheter med den regionala utvecklingspolitiken, som exempelvis infrastruktur, kollektivtrafik, kultur och innovationsstöd.

Skapa landsbygdspolitiska mervärden genom att stärka det lokala och regionala engagemanget i programmets genomförande. Avgörande är att man har förmåga att utforma egna lokalt eller regionalt bestämda organiseringsprocesser i form av kompetensfunktioner, förhandlingsfora, nätverkssamarbeten och ledarskap.

Utnyttja lärande ansatser i utvärderingen av programmet. Skapa ”hållplatser” där det går att lära sig av erfarenheterna och för att reflektera kring arbetsprocesser, aktörssamverkan, forskningsstöd, projektstyrning och demokratisk dialog.

Stärk jämställdhet och integration på landsbygden. Landsbygdsprogrammets mål rörande jämställdhet och integration har inte nåtts men framöver finns möjlighet att rikta uppmärksamhet mot dessa (se punkten ovan).