header-pattern-bg

Professorsporträttet: Informatikprofessorn har användarna i fokus

Carina Ihlström Eriksson, professor i informatik

Carina Ihlström Eriksson hade inte alls tänkt bli forskare. Men en vän som hade börjat studera på Högskolan i Halmstad fick henne på andra tankar. Och väl där, som student på kurser i företagsekonomi och informatik var hon fast. Intresset för att lära sig mer blev bara större och större, och vips hade tre år gått och i portfolion fanns en kandidatexamen i informatik. Redan under studietiden började Carina Ihlström Eriksson att undervisa på Högskolan, bland annat i ämnet informatik. En situation som inte alltid var så enkel.

– Ibland låg jag, trots att jag var läraren, inte särskilt långt före mina studenter i kurserna, och osäkerheten i min lärarroll var stundtals stor.

Självförtroendet ökade allt eftersom och efter magisterexamen fanns ingen tvekan längre. Carina Ihlström Eriksson skulle forska!

– Jag var otroligt målinriktad – jag ville doktorera, och kom in på forskarutbildningen vid Göteborgs universitet där jag också fick möjlighet att vara med i olika forskningsprojekt inom IT vid det ansedda Viktoriainstitutet.

Tidningar och medier har alltid fascinerat Carina Ihlström Eriksson, hur dessa organisationer ser ut och fungerar, med å ena sidan redaktionen som står för tidningens innehåll, å andra företaget bakom med fokus på ekonomi och affärsutveckling – och krav på att göra vinst. Samtidigt som Carina Ihlström Eriksson arbetade med sin avhandling pågick en omvälvande förändring i medievärlden, där allt skulle digitaliseras – hela vägen från produktion via distribution till konsumtion. Titeln på hennes avhandling fångar väl tidsandan i branschen: ”The Evolution of a New(s) Genre”.

Carina Ihlström Eriksson är professor i informatik. På sin meritlista kan hon även skriva prorektor och vikarierande rektor vid Högskolan i Halmstad. Bild: CHRISTEL LIND

”Mediebranschen är otroligt spännande. Det är där jag har mitt hjärta.”

Carina Ihlström Eriksson

Det är dock för mediekonsumenterna – användarna – som Carina Ihlström Erikssons forskarhjärta klappar allra mest. Hur tänker de kring medieinnehåll? Vad vill de ha? Vad är de beredda att betala för? Genom en kort avstickare från akademin efter avslutad grundutbildning, bland annat till Hallandspostens då nystartade internetavdelning, fick hon också möjlighet att arbeta med de frågorna på tidningens digitala plattform.

– Jag har ända sedan min grundutbildning brunnit för att involvera användare i designprocesser och i många av mina forskningsprojekt har fokus legat på metoder och tekniker för att involvera olika intressenter i innovationsprocesserna.

Carina Ihlström Eriksson var en av initiativtagarna till Halmstad Living Lab, en användarcentrerad forskningsmiljö som byggdes upp med stöd från Vinnova, med syfte att – i samproduktion med berörda parter ­– stödja företags och organisationers innovationsprocesser så att de produkter och tjänster som utvecklas i labbet verkligen skapar värden för konsumenter och slutanvändare.

Framtidens tidningar är här

Genom åren har Carina Ihlström Eriksson drivit framgångsrikt forskningsarbete på många fronter. Utgångspunkten har ofta varit den forskargrupp, Media-IT, som hon bildade strax efter disputationen. Tillsammans med forskarkolleger, både i Halmstad och vid andra lärosäten, och i samproduktion med medieföretag och användare, har hon varit med och format mycket av det som i dag karakteriserar dagstidningars digitala form, struktur och innehåll. Ett samlat syfte med de olika projekten har varit att ta ett helhetsgrepp på digitala informationskanaler såsom webb, mobil och e-papper.

– När vi startade våra första projekt kallade vi det ”framtidens tidningar”, nu är de ”dagens tidningar”. Det är märkligt att tänka sig att det inte är så mycket mer än tio år sedan.

De senaste åren har Carina Ihlström Erikssons forskning framför allt handlat om digital tjänsteinnovation med fokus på utveckling av tekniker och metoder för att designa nya digitala tjänster, exempelvis inom hälsosektorn. Ett annat intresseområde är digitala ”ekosystem”, det vill säga hur allt hänger ihop och är beroende av vartannat inom i detta fall tidningsindustrin. Flera av projekten finansieras av KK-stiftelsen genom Högskolans KK-miljö Forskning för innovation. 

Bild: iStock

Stort globalt tidningsnätverk

– Jag har till exempel studerat hur affärsmodeller utvecklas för att anpassas till digitala medietjänster inom ett flertal svenska dags‐och kvällstidningar, berättar Carina Ihlström Eriksson och räknar upp exempel på medieföretag som hon har samverkat med genom åren, både i Sverige och i andra delar av världen:

– Tidningsutgivarna, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Göteborgsposten, Sydsvenskan, Boston Globe, New York Times, Yomiuri Shimbun, Schibsted, Bonniers, MittMedia, Stampen, NTM ...

Utbildning och forskning hand i hand

En viktig uppgift för professorer är att handleda doktorander, något som Carina Ihlström Eriksson både gör och prioriterar högt.

– Rollen som handledare och coach är komplex och minst lika viktig som rollen som föreläsare. Handledarrollen är viktig för mig, det är som ett ömsesidigt lärande där även jag lär mig nya saker hela tiden. Jag lärde mig mycket under mina egna forskarstudier som jag haft direkt nytta av i min undervisning.

Likaså har professorer särskilt ansvar för att koppla samman forskning och utbildning så att de båda verksamheterna kan berika varandra. Ett sätt som Carina Ihlström Eriksson gärna gör det på är att involvera studenter i forskningsprojekt, till exempel genom att skriva en uppsats som en del av forskningsprojektet.

– Jag har haft ett 50-tal sådana projekt genom åren, till exempel har några studenter byggt och kodat prototyper till designunderlag från tidningar som vi har samverkat med. Det är verkligen en unik möjlighet att koppla ihop forskning och undervisning på ett naturligt sätt, inte minst väcks studenternas nyfikenhet för olika perspektiv och möjliga karriärvägar.

Läromedel som baseras på forskning är ett annat exempel på hur forskningsresultat kommer undervisningen och studenter till del. Carina Ihlström Eriksson har hittills, ensam eller tillsammans med andra, författat fem sådana böcker som används som kurslitteratur. 

Biografi: Carina Ihlström Eriksson – professor i informatik

Carina Ihlström Eriksson föddes i Halmstad 1960. Den akademiska karriären inleddes redan parallellt med studier i företagsekonomi och informatik på kandidatnivå då hon också undervisade i samma ämnen på Högskolan i Halmstad. Efter magisterexamen följde forskarstudier vid Göteborgs universitet och medverkan i olika forskningsprojekt vid Viktoriainstitutet med fokus på IT. Samtidigt var Carina Ihlström Eriksson studierektor och ämnesansvarig för informatik på Högskolan i Halmstad. 2004 disputerade hon och har därefter bedrivit framgångsrikt forskningsarbete, bland annat i den forskargrupp som hon etablerade: Media-IT. År 2009 blev hon docent, och 2017 professor vid Högskolan i Halmstad. Carina Ihlström Eriksson har varit prorektor (2010–2013) och vikarierande rektor (2011) vid samma lärosäte.

Prorektor och vikarierande rektor

Vid sidan av forskning, handledning och undervisning är Carina Ihlström Eriksson också engagerad i frågor och utveckling som rör hela Högskolan. Hon har bland annat varit både prorektor och vikarierande rektor. Hon har också lett en stor lärosätesövergripande satsning i form av ett meriteringsprogram för kvinnliga forskare.

Om framtiden tänker Carina Ihlström Eriksson att det är viktigt att informatikämnet vid Högskolan i Halmstad behåller sin ledande position kvalitetsmässigt, såväl inom forskningen som inom utbildningen.

– Ett personligt mål är att få fler studenter, särskilt kvinnor, att se forskning och akademin som en karriärmöjlighet.

Text: LENA LUNDÉN
Toppbild: ANDERS ANDERSSON

En kort tid efter att denna artikel publicerades har vi nåtts av det tragiska beskedet att Carina Ihlström Eriksson har avlidit.