header-pattern-bg

Krönika: Teknik som kan förhindra lastbilskapningar

Intelligenta kameror, mönsterigenkänning och nödlarm kan förebygga kapningar av lastbilar. Josef Bigun, professor i signalanalys, skrev en debattartikel om detta i Ny Teknik i våras, med anledning av terrordådet i Stockholm.

På torsdag, den 26 oktober, berättar han om forskning om biometri på Stadsbiblioteket i Halmstad, som en del av samtalsserien Vi pratar om det.

"Vi kan förbättra fordon rent tekniskt för att säkerställa att de framförs av sina rättmätiga förare."
– Josef Bigun

Denna krönika publicerades ursprungligen som en debattartikel i tidningen Ny Teknik 18 april i år: Satsningar på teknik kan förhindra lastbilskapningar.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Efter terrordådet i Stockholm kände jag mig som forskare manad att berätta om tekniker som är relevanta för att hindra liknande lastbilsattacker. Jag håller med om den analys som Sveriges Åkeriföretag har gjort där de fastställer att nya identifieringslösningar för fordon måste utvecklas och implementeras.

Vårt samhälle har under det senaste decenniet utvecklat metoder för att minska de risker som finns med alla slags fordon. Vi har kontinuerligt utvecklat tekniker för att förhindra, eller i alla fall minimera, konsekvenserna vid trafikolyckor. Detta görs genom bland annat förbättrade bromssystem, automatisk kollisionsdetektering, förbättrade säkerhetsbälten och bättre motorer. Den infrastruktur som fordon, cyklister och fotgängare alla delar har också utvecklats genom bättre vägar och underhåll. Men det finns mer att göra. Som forskare vill jag i denna debattartikel fördjupa mig mer i hur fordon kan utvecklas – inte minst lastbilar – genom ny teknik.

Vi pratar om det: Biometri – företagen, polisen och jag

Torsdagen den 26 oktober kl 17:30–18:15

Plats: Stadsbiblioteket i Halmstad, 2:a våningen

Biometri handlar om olika tekniska metoder som gör att man kan identifiera och samla in information från personers egenskaper eller beteenden – till exempel fingeravtryck, DNA, ansikte eller gångstil.

Hur viktigt är biometri i samhället i dag – för företag, polis och för mig som enskild person? Är biometri bra eller dåligt? Kan den vara ett stöd i arbete mot terrorism? Josef Bigun, professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad, berättar om forskningen inom biometri och svarar på frågor. Deltar gör även Jonas Bergman (m), ordförande i Halmstad Energi och Miljö AB.

Samtalsledare: Lovisa Aldrin, Europa Direkt Halland

Fri entré! Ingen föranmälan krävs.

Samtalsserien Vi pratar om det är ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Halmstad kommun, Hallandsposten och Europa Direkt Halland.

#viprataromdet

Vi kan förbättra fordon rent tekniskt för att säkerställa att de framförs av sina rättmätiga förare. Befintliga metoder har potential så att till exempel intelligenta kameror kan utlösa ett alarm hos åkeriföretaget eller hos polisen om så behövs. Detta kan hindra fordon att starta överhuvudtaget eller på ett säkert sätt stoppa ett fordon i rörelse vid en fordonskapning. Den bakomliggande tekniken kan identifiera människor genom kontinuerlig biometrisk igenkänning och automatiskt eller delvis automatiskt observera vad de gör i fordonet vid behov. Nyckeln är att använda en serie intelligenta sensorer, antingen enskilda eller i samverkan. Detta kallas multimodal signalanalys och inkluderar artificiell intelligens, mönsterigenkänning, datorseende och audioanalys.

Josef Bigun

Josef Bigun är professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad.

I detalj innebär detta att kameror, mikrofoner och andra sensorer, bland annat fingeravtryck, kan användas för att automatiskt avgöra om ett larm ska utlösas eller om en nödprocedur ska inledas där fordonet stoppas. Intelligenta metoder och algoritmer implementeras inuti biometriska avläsare för att åstadkomma igenkänning av identiteten bakom ett ansikte, ett fingeravtryck eller av kodord (till exempel ”under attack”), från läpprörelse, ögonblinkning och huvudrörelse i kombination med ljud. Det senare är också användbart som ”detektering av livstecken”, vilket bland annat betyder att systemet kan avgöra om en bedragare använder sig av video- eller röstinspelningar av förarens ansikte eller tal. En hel del kritiska element i dessa lösningar finns redan tillgängliga, eller inom nära räckhåll. Några tekniker kräver ytterligare forskning och noggranna studier, särskilt med hänsyn till tillförlitlighet och oönskade bieffekter.

"Forskare och fordonstillverkare bör arbeta tillsammans långsiktigt och målmedvetet"

Oron för människors säkerhet ökar i takt med medvetna attacker mot oskyldiga, både i och utanför fordon. Under bara ett år har vi sett hur oskyldiga drabbas i till exempel Stockholm, London, Berlin och Nice, till följd av terrorattacker där förövaren använder sig av fordon. Samhället måste bestämma hur vi ska svara mot dessa avskyvärda och omoraliska handlingar. Forskare och fordonstillverkare bör arbeta tillsammans långsiktigt och målmedvetet för att möjliggöra kontinuerlig identifiering i och kring fordon med riktlinjer godkända av samhället. Mitt förslag är att vi ökar vår kunskap och kompetens snabbare än de som planerar att skada oss. Vi måste utveckla bättre utrustade fordon och bygga en hållbar infrastruktur för ett säkrare samhälle.

Text: JOSEF BIGUN, professor i signalanalys vid Högskolan i Halmstad, Fellow ieee.org & iapr.org
Foto: FLICKR, PAUL L DINEENlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (toppbild) och JOACHIM BRINK