header-pattern-bg

Forskning gör elitidrottares karriär hållbar

Vad som händer med elitidrottaren när rampljuset slocknar är en central fråga i Johan Ekengrens forskning. Han vill göra svensk idrott bättre på att förvalta elitidrottskarriären och på att förbereda elitidrottare på livet efter idrottskarriären.

– Det behövs mer kunskap om karriärövergångar i idrottssverige, menar Johan Ekengren, doktorand i hälsa och livsstil, med inriktning idrottspsykologi, på Högskolan i Halmstad.

En elitidrottskarriär som är hållbar över tid är en utmaning att förverkliga, eftersom man inom elitidrott ofta har ett kortsiktigt och enbart idrottsligt perspektiv. Med ökad kunskap kan idrottarens karriär, liksom livet efter elitidrottandet, bli hållbar.

– Min forskning syftar till att man ska förstå och kunna hantera sin tillvaro – först som elitidrottare och senare som tidigare elitidrottare. Jag tittar på vad som händer under en karriär och hur vi kan möta utmaningar så att karriären blir hållbar och så bra som möjligt. Det handlar om hur idrottare har det under en karriär och hur vi lotsar dem framåt. När idrottskarriären tar slut ska övergången till en civil karriär bli bra, säger Johan Ekengren.

Han har själv varit aktiv handbollsspelare och tränare på hög nivå och efter det jobbat med tillämpad idrottspsykologi i tolv år, innan han hittade till forskningen.

– Jag flyttade till Halmstad för 20 år sedan för att kombinera tränarskap i handboll med studier vid Högskolan i Halmstad. Efter examen jobbade jag som tränare för bland annat juniorlandslaget. Det var kul att vara praktiker, det väckte min nyfikenhet på varför vi gör som vi gör inom tränarskapet, berättar Johan Ekengren.

"Det handlar om hur idrottare har det under en karriär och hur vi lotsar dem framåt. När idrottskarriären tar slut ska övergången till en civil karriär bli bra."

Beskriver olika skiften i idrottarens karriär

Johan Ekengren blev sugen på att återvända till Högskolan och utforska just karriärutveckling och karriärövergångar. Med delfinansiering från Centrum för idrottsforskning fick han möjlighet att forska kring handbollsspelares karriär. Utgångspunkten är att beskriva en elithandbollsspelares karriär och dess olika skiften – exempelvis från junior till senior, från nationell till internationell, från aktiv till tidigare aktiv.

Det första steget i Johan Ekengrens forskning, där han befinner sig just nu, är att beskriva karriären ur ett helhetsperspektiv, utifrån hela karriären och hela människan. Det görs bland annat utifrån olika perspektiv – idrottsligt, psykologiskt, psykosocialt, akademiskt/yrkesmässigt samt finansiellt.

– Termen övergång kan ge sken av att det handlar om ett smidigt och enkelt skifte under en karriär. Men verkligheten kan vara mer dramatisk för individen, eftersom det ofta sker förändringar på olika nivåer och parallellt i en idrottares liv – saker som påverkar på olika sätt. Till exempel sker övergången till senior i handboll under samma period som idrottaren tar studenten, förväntas bli mer vuxen och ta ett större ansvar i tillvaron, samtidigt som det sociala nätverket ofta förändras. Vi försöker beskriva vad som händer under en karriär och också i vilka perioder som det är viktigt att vara förberedd och vaksam, säger Johan Ekengren.

Den grupp han forskar på just nu är 18 erfarna handbollsspelare (nio kvinnor och nio män) som har fått tänka tillbaka på sin karriär.

– Vi beskriver de teman som finns i samband med övergångar som sker i karriären. Målet är att göra större teman kända, det är då man kan förbereda sig för dem. Det är inga nyheter egentligen, men det är inget som det pratas om eller förbereds för.

Johan Ekengren är doktorand inom hälsa och livsstil, med inriktning idrottspsykologi, och forskar om karriärövergångar.

”Vi behöver en medvetenhet kring de här frågorna, samt beredskap och förberedelser, och inte som nu att man lite mer löser problemen allt eftersom de kommer.”

Dålig kunskap om dubbla karriärer idag

Totalt går runt 10 000 elever i Sverige på en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) eller ett riksidrottsgymnasium (RIG). Av dem blir endast en bråkdel den idrottsstjärna som de i början av utbildningen drömde om. Johan Ekengren menar att det är viktigt att skolorna och idrottsrörelsen tar ansvar för att samtliga elever får möjlighet att lyckas i livet och i den civila karriären.

– Elitidrotten bygger på konkurrens och utslagning. Eftersom vi vet det bör vi öppna upp för fler vägar, för trenden i dag är att ungdomar slutar helt med idrott om de inte ser möjligheten till elit. Och då har hen investerat sin tid och kraft på någonting enkelspårigt. Det finns en risk med det, det blir en större fråga – dels utifrån att förlora sin identitet, dels utifrån folkhälsa och inaktivitet, säger Johan Ekengren.

– Ungdomarna fostras i ”tänket” att de ska bli elit, men de får inga verktyg utöver sin specialidrott. Vi på Högskolan i Halmstad vill hjälpa till i det. Det är detta min forskning är ett led i – hur en karriär kan göras hållbar, säger Johan Ekengren.

Det är då man kommer in på området dubbla karriärer – den idrottsliga och den akademiska (och senare den yrkesmässiga). Johan Ekengrens forskning går i linje med både samhällsdebatten och Högskolan i Halmstads profil som ett riksidrottsuniversitet, vilket Högskolan är från och med år 2018.

– Vi har redan i dag ett högskoleprogram för elitsatsande idrottare (Professionell idrottskarriär och arbetsliv, PIKA) och som riksidrottsuniversitet tar vi ytterligare ett steg mot att vara med och bidra till en positiv utveckling för svensk idrott. Som ung elitsatsande idrottare är det viktigt att både kunna förverkliga sin idrottsliga karriär idag, och att också öppna upp och tänka annorlunda inför framtiden, eftersom elitidrott i sig ofta innebär ett väldigt kortsiktigt ”tänk”, säger Johan Ekengren.

Nu jobbar han och hans forskarkollegor på att utveckla ett stödsystem som gör att man får stöd i att hantera tillvaron som elitidrottare med dubbla roller, till exempel som student eller arbetstagare.

– Det handlar väldigt mycket om att möta de utmaningar som vi vet att vi ställs inför. Vi behöver en medvetenhet kring de här frågorna, samt beredskap och förberedelser, och inte som nu att man lite mer löser problemen allt eftersom de kommer, säger Johan Ekengren. 

"Med vår forskning vill vi forma riktlinjer som sen kan användas i till exempel tränarutbildningar och på idrottsgymnasium."

Forskarna vill utforma konkret stöd och delta i debatten

Förhoppningen är att detta ska skapa nytta för alla inom svensk idrott, oavsett sport. Debatten om hur svensk idrott ska formas pågår inom idrottsrörelsen. För Johan Ekengren är det viktigt att forskningen hänger med och även formar debatten:

– Svensk idrott och kanske också media är med och bygger ett system där normen är att man ska sikta mot stjärnorna och elitidrott till varje pris. Men vi ser ju också problemen med till exempel selektering i tidig ålder och med psykisk ohälsa. De problemen kommer delvis av att ledare och föreningar är elitinriktade på fel sätt. Med vår forskning vill vi forma riktlinjer som sen kan användas i till exempel tränarutbildningar och på idrottsgymnasium.

Johan Ekengren menar att den svenska idrottsrörelsen nu har börjat tänka i de här banorna, och att det nog är mycket tack vare forskningen kring karriärutveckling på Högskolan i Halmstad. För egen del tycker han att det är kul att som handbollsnörd få jobba med att utveckla handbolls- och idrottssverige:

– Det är väldigt tacksamt att få gå all in i ett specifikt område som man brinner för och tycker är intressant, och att kunna bidra med något som på sikt hjälper andra. Det är kul om vi kan ändra någonting, om Idrottssverige tar till sig lite av tänkandet kring långsiktighet och helhetsperspektiv. Jag vill göra skillnad, kunna bidra och ge tillbaka, avslutar Johan Ekengren.

Text: KARIN BERGSTRAND
Bild: KARIN BERGSTRAND och ISTOCK (toppbilden)