Mellanårsvalet i USA: ”Den djupa splittringen ger anledning till viss oro vad gäller framtiden”
I morgon, den sjätte november, äger mellanårsvalet rum i USA. Frida Stranne, som forskar om amerikansk politik vid Högskolan i Halmstad, kom häromdagen hem från en rundresa i USA där hon bland annat har samlat in underlag till sin forskning. Genom personer som hon har byggt upp en förtrolig relation med genom åren får hon olika perspektiv på hur politik ”görs” i praktiken.
Det är viktigt att träffa människor från olika grupper och olika sidor för att förstå de olika uppfattningar som finns och som alltmer sliter isär USA.
– Frida Stranne
Vad är det för forskningsfrågor som du vill besvara med din resa?
– Jag har följt amerikansk politik och samhällsutveckling sedan inledningen av 2000-talet. Tidigare var mitt fokus inriktat på utrikespolitiska strategier, men på senare år har jag riktat mer uppmärksamhet på den djupa polarisering och bristande framtidstro som kännetecknar den inrikespolitiska utvecklingen i USA. Jag jobbar just nu med en forskningsartikel om vad det var i president Trumps valkampanj som var så framgångsrikt och hur vi kan förklara hans popularitet – som är mycket större än många tror. Jag skriver också en artikel om hur vi ska förstå Trumpadministrationens utrikespolitik som en del av ett större mönster där jag inte uppfattar Trump som isolationist, vilket många andra hävdar att han är. Jag anser snarare att hans ambition ser ut att vara att ytterligare stärka USA:s dominans i världen fast med nya medel och genom en anpassning till omvärldens förändrade villkor.
På vilket sätt samlar du in information?
– En del av den empiri som jag använder utgörs av en lång rad intervjuer med såväl vanliga medborgare runt om i olika delstater som med politiska rådgivare och lobbyister i Washington DC som har jobbat i flera decennier i maktens korridorer.
Frida Stranne är universitetslektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och en av personerna bakom bloggen amerikaanalys.se. Inför mellanårsvalet reste hon under tre veckor runt i USA.
– En av mina kontakter i Washington DC har jobbat som chefsrådgivare åt republikanska senatorer i nästan 30 år. Genom honom får jag inte bara veta vad han och hans republikanska kollegor tänker om olika policyförslag och vad som händer ”i DC just nu”. Han, och några andra liknande kontakter, är även en outsinlig källa till information om hur det politiska spelet går till där vi andra inte har insyn. Genom dem får jag ta del av sådant som man aldrig kan komma åt via dokument och böcker, men som tillsammans med arkivstudier och annan läsning ger en bredare förståelse för vad som händer och varför. Det gäller också när jag träffar lokalpolitiskt aktiva i delstater runt om i USA eller fackliga företrädare som har bred insyn i vad de personer som de företräder tycker är viktigt politiskt.
Demonstrationerna utanför kongressen samma dag som senaten skulle rösta om tillsättningen av HD-domaren Kavanaugh. Det var massiva protester, och icke-våldsaktivister intog trappan till kongressbyggnaden och blev senare arresterade. Frida Stranne: ”Väldigt starka intryck från den dagen då kvinnor från hela USA kommit för att protestera och många menade att den här domartillsättningen var början till slutet för kvinnors frihet. ”Kvinnor för Trump” var där som motdemonstranter och för att ge sitt stöd för utnämningen.”
– Jag gör även alltid en omfattande mängd intervjuer med vanliga människor som engagerar sig politiskt på olika sätt, för både demokraterna och republikanerna. Det är viktigt att träffa människor från olika grupper och olika sidor för att förstå de olika uppfattningar som finns och som alltmer sliter isär USA.
Vill du veta mer?
På amerikaanalys.se
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har Frida Stranne har kontinuerligt berättat om och kommenterat sin resa.
Kan du berätta något redan nu om dina forskningsresultat?
– Jag får nog säga att den här senaste intervjuresan mest har bekräftat mina tidigare resultat och det konfliktfyllda läge som råder mellan demokrater och republikaner i dagens USA och hur de lever alltmer separerade från varandra. Den djupa splittringen och hur uppdelat amerikaner lever i dag, i bostadsområden men också hur olika delstater blir allt rödare eller allt blåare, ger anledning till viss oro vad gäller framtiden. Det går inte att dra några långtgående slutsatser i nuläget men det finns flera tendenser i dagens USA som, sett till vad vi vet inom konfliktforskning, rör sig i en riktning där framtida våldsamma sammandrabbningar inte är otänkbart.
Ett av många fattiga kvarter i Baltimore, Maryland.
– En ytterligare sak, som också hör samman med detta och som de här senaste intervjuerna jag har gjort har visat, är hur rasismen återigen har blommat upp i USA och påverkar minoritetsgrupper på olika sätt.
Hur bedömer du att det kommer att gå för republikanerna och president Trump i valet?
– Det finns möjligheter för republikanerna att lyckas behålla makten i både senaten och representanthuset. Under hösten har flera händelser inträffat som har skapat ny entusiasm bland de republikanska väljarna att gå och rösta. Exempelvis upplever många att det pågår en hetsjakt mot presidenten som är orättvis. Samtidigt går ekonomin bra och viktiga domartillsättningar i USA har varit framgångsrika, vilket gör att många republikaner är väldigt nöjda. Trump har rekordhögt stöd i sitt eget parti. Ingen annan republikansk president har haft så höga förtroendesiffror sedan Franklin D. Roosevelt*, och i förra veckan ökade även Trumps generella popularitetssiffror till 47 procent.
Exempelvis upplever många att det pågår en hetsjakt mot presidenten som är orättvis.
– Samtidigt är många demokrater rädda för vad som kan hända om de inte lyckas vinna majoritet i representanthuset och därmed kunna stoppa delar av den förda politiken. Det pågår därför en kraftig mobilisering framför allt bland kvinnor som nu vill motverka den konservativa riktning som USA har tagit och detta engagemang har gjort att det finns många som tror att demokraterna kan få majoritet i representanthuset. Vem som lyckas få flest att verkligen gå och rösta avgör valutgången och vem det blir kan vi inte säga i dag.
Varför är mellanårsvalet viktigt?
– I den amerikanska kongressen finns två kamrar, hus, och för att olika lagförslag ska gå igenom behöver båda dessa hus rösta ja. I nuläget har republikanerna majoritet i både representanthuset och senaten vilket har underlättat för dem att få igenom sin politik och därmed presidentens policyagenda. Om demokraterna får majoritet i representanthuset har de möjlighet att bromsa lagförslag, men de kan också öppna upp olika utredningar om presidenten. Många demokrater hoppas kunna ställa presidenten inför riksrättsåtal, vilket bara representanthuset kan öppna upp för. Men för att avsätta presidenten krävs att minst två tredjedelar av senaten röstar för det, vilket inte kommer att ske. Det är inte heller ovanligt att oppositionen får makten i ett av husen under mellanårsvalet, så även om demokraterna vinner majoritet i något av husen kan man inte dra några långtgående politiska slutsatser om dess betydelse framåt.
Berättat för: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: MAGNUS KARLSSON (porträttbild) samt FRIDA STRANNE
*Franklin D. Roosevelt var USA:s president åren 1933–1945.
FOTNOT: Under morgondagen, den 6 november, kan du lyssna när Frida Stranne pratar om mellanårsvalet i TV4 nyhetsmorgon, Expressen TV samt i Sveriges radio P4.