header-pattern-bg

Från teknik till samtal – att utveckla affärslivet i fattiga, lantliga colombianska områden

Att överföra tekniklösningar – från ett universitet till ett låginkomstområde på landet – är varken snabbt eller enkelt gjort. Deycy Sánchez Preciado, som forskar om innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, har identifierat tre faktorer som gör att teknik kommer lokala producenter i Colombia tillgodo. Det handlar om förståelse, tillit och tid: tydliga roller för deltagarna, och nätverk, är viktiga, liksom tidigare erfarenhet av tekniköverföringsprojekt och inte minst mäklande organisationer.

Producenterna kan glömma en teknisk aspekt, men de glömmer inte dig och att du är en del av deras team.

– Deycy Sánchez Preciado

– Målet är att förbättra förutsättningarna för hur producenterna tar emot ny teknologi och kunskap. Det kan leda till att deras produktion och finanser utvecklas. Vinsten kan även vara förbättrad effektivitet och användning av naturresurser, säger Deycy Sánchez Preciado, som försvarade sin doktorsavhandling tidigare i år.

Deycy Janeth Sánchez Preciado

Hon är universitetslektor i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad. Hennes avhandling i innovationsvetenskap heter: Developing Technology Transfer Processes in rural contexts: The case of Cauca in Colombia.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Deycy Sánchez Preciado ingår i forskargruppen Regional Models for Competitiveness at the University of Cauca and Productivity and Innovation Regional Centre CREPIC (Colombia). Hon är även lärare och forskare vid University of Cauca.

Deycy Sánchez Preciados forskning handlar om processen att överföra tekniklösningar till låginkomstområden på landsbygden. Fallet som hon har studerat handlar om att förbättra silkes-, fiske- och kaffeproduktionen i den colombianska regionen Cauca. Tekniköverföring handlar om att kunskap och ibland konkreta föremål förs över från exempelvis ett universitet till en producent eller ett producerande kooperativ – och det har funnit ytterst lite kunskap om hur dessa två parter interagerar, menar Deycy Sánchez Preciado.

Nyheter och nischer

Ett exempel på teknik är en ny design på en fiskdamm. Dammen är enkel att rengöra och minskar kontaminering och vattenåtgång. Ett annat exempel är att använda avfall, eller biprodukter, från fiskproduktion till att ta fram pellets för att föda andra fiskar. Pelletsproduktion i sig är inte nytt – men småskalig produktion med rester från vanlig fiskproduktion skapar en nisch-marknad med andra småföretag som kund.

Deycy Sánchez Preciado har identifierat tre särskilt relevanta – men tidigare inte så ofta diskuterade i litteratur om tekniköverföring – särdrag som möjliggör tekniköverföring i låginkomstekonomier på landet. Det första är vikten av mellanhänder eller förmedlande organisationer, vilka ofta är frivilligorganisationer. Lokala producenter eller företag som analyseras i studien har en begränsad marknad samt små finansiella marginaler. Dessa företag hanterar dessutom produkter som har lågt förädlingsvärde. En följd är detta är att det blir stor informations- och kunskapsgap mellan den som har kunskapen om tekniken å ena sidan och producenterna å andra. En viktig faktor är också att processen ska passa fisk-, kaffe- och silkesproducenten, inte tvärtom. Av den anledningen är organisationer som agerar mellanhand avgörande, eftersom de möjliggör interaktionen, och fungerar som en sorts mäklare.

Området innovationsvetenskap

Området innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad har en inriktning mot innovation, entreprenörskap, lärande, företagsstyrning, management, affärsutveckling och marknadsföring, särskilt ur ett internationellt perspektiv.

Det innefattar studier av hur interna och externa förhållanden påverkar innovationsprocesser och hur idéer uppnår framgång på marknaden det vill säga blir innovationer.

Det kan handla om att studera ledningen av utvecklingsprocesser för att nå företagets strategiska mål eller studier av marknadsmässiga eller andra externa villkor för entreprenörens, företagets, regionens eller industrins innovationsförmåga och ekonomiska tillväxt.

Skilda kontexter och nätverk

Ofta har den – som visserligen har stor kunskap om själva tekniken – begränsad kunskap om hur sådan kunskap kan överföras till en lantlig kontext som är så pass annorlunda jämfört med en kunskapsintensiv miljö, som ett universitet.

– Många bland producenterna kan inte läsa eller skriva, och har kanske inte någon vardaglig allmänkunskap som de delar med en forskare på ett universitet. Producenterna är vana vid att arbeta praktiskt, exempelvis att odla fisk och sälja den på marknaden, men de är inte vana vid att ta strategiska beslut eller göra en affärsplan. Tekniköverföring är därför till stor del avhängig mäklande organisationer som kan föra fram informationen så att producenterna kan förstå den och ta den till sig.

Deycy Sánchez Preciado

Deycy Sánchez Preciado har tio års erfarenhet av forskning och teknik för småskaliga producenter på landsbygden. Hon började själv att jobba med ett projekt i Cauca, vilket handlade om affärer och konkurrenskraften i regionen. Genom det projektet kom hon i kontakt med Jonas Rundquist, vid den tiden universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, vilket ledde till att hon påbörjade sina forskarstudier vid Högskolan i Halmstad.

Det andra kännetecknet är nära relaterat: betydelsen av nätverk och väldefinierade roller för övriga deltagare så att tekniken blir lättare att förstå för de lokala producenterna. Det kan vara frivilligorganisationer, universitet och företag, som fokuserar på processen snarare än att få ut nya produkter på nya marknader. Processen kan handla om att titta på lokala behov och sammanhang. Exempelvis: kan producenterna verkligen använda sig av en ny fiskdammsdesign eller är materialet för att bygga den för kostsamt? Är marknaden tillräckligt mogen för att ta emot en förbättrad produkt? Finns det infrastruktur för att klara av en ökad fiskproduktion?

En gemensam historia

För det tredje beror tekniköverföringen på tidigare erfarenheter. Många års gemensamt arbete utgör grunden för den komplexa relationen mellan deltagarna, det vill säga forskare, producenter och den mäklande organisationen. Erfarenheterna skapar ömsesidig förståelse för att tekniköverföring inte sker genom ett ”snabbfix” för att öka produktion och tillväxt, utan snarare en del av en långsiktig strategi för att skapa en kultur för innovation och tekniskt lärande.

– Något förvånande såg jag att den icke-tekniska aspekten av relationen mellan deltagarna är viktig. Att arbeta tillsammans under lång tid skapar tillit och genererar kunskap om producenternas arbetsvillkor, så att de förmedlande organisationerna kan ge adekvat stöd.

Deycy skriver

Mjuka värden – inte enbart kunskap om teknik, fisk, produktion och affärer - är med andra ord viktiga, och också det sätt som parterna utvecklas kontinuerligt tillsammans efter år av samverkan.

– Det viktigaste är att producenterna känner sig bekväma med att prata med människor utanför det egna sfären, det skapar en länk som är viktigare än de tekniska aspekterna. Producenterna kan glömma en teknisk aspekt, men de glömmer inte dig och att du är en del av deras team.

Om avhandlingen – publikationer

Avhandlingen Developing Technology Transfer Processes in rural contexts: The case of Cauca in Colombia baseras på fem artiklar, samt en introduktionstext om tio kapitel. De fem kapitlen är:

Theodorakopoulos, N., Preciado, D. J. S., & Bennett, D. (2012). Transferring
technology from university to rural industry within a developing economy
context: The case for nurturing communities of practice. Technovation, 32(9),
550-559.

Theodorakopoulos, N., Bennett, D., & Sánchez Preciado, D. J. (2014).
Intermediation for technology diffusion and user innovation in a developing
rural economy: A social learning perspective. Entrepreneurship & Regional
Development, 26(7-8), 645-662.

Sánchez Preciado, D. J., Claes, B., & Theodorakopoulos, N. (2016).
Transferring intermediate technologies to rural enterprises in developing
economies: a conceptual framework. Prometheus, 34(2), 153-170.

Sánchez Preciado, D. J. (2018). Enabling transfer of intermediate technologies
- A rural business project case in rural Colombia. Submitted to Journal of Rural Studies.

Sánchez Preciado, D. J., Holmén, M. & Ljungberg, D. (2018). Evolution of
systems of technology transfer in rural developing economies.
Submitted to 17th Conference International Schumpeter Society.

Deycy Sánchez Preciado ingår i ett forskarlag som nu arbetar med en ansökan om forksningsanslag för att studera användningen av verktyg, som utgår ifrån själva deltagarna, för att implementera konstruktionsteknik i Etiopien.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: JONAS RUNDQUIST (toppbild), MARIA EUGENIA LEDEZMA och KRISTINA RÖRSTRÖM

FOTNOT: Deycy Sánchez Preciado dedikerar sin doktorsavhandling till sina mor- och farföräldrar, och till Jonas Rundquist, som var universitetslektor i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad, och gick bort för några år sedan.