header-pattern-bg

Ökad kunskap kring artros kan förbättra livet för många

Artros är en av vår tids folksjukdomar. Nästan hälften av alla 60-åringar är drabbade. Sjukdomen går inte att bota, men om den upptäcks och behandlas i ett tidigt stadium är det möjligt för den drabbade att leva ett drägligt liv. Det är anledningen till att Emma Haglund, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, väljer att forska om just artros.

Emma Haglund ingår i ett forskningsprojekt som drivs av forskningscentret FoU Spenshult. Projektet undersöker personer som lider av knäsmärtor, för att på så sätt fånga upp de med artros redan på ett tidigt stadium.

– Artros drabbar oerhört många, och det kryper ner i åldrarna. Tidigare trodde vi att det var en degenerativ sjukdom, alltså att den var åldersbetingad, men i dag ser vi att det även finns annat som påverkar sjukdomsförloppet, till exempel tidigare skador och ärftlighet. Speciellt intressant är också att undersöka hur olika sjukdomar samvarierar med artros. Man har till exempel sett att personer som lider av metabola sjukdomar, det vill säga höga blodfetter, nedsatt insulinkänslighet, högt blodtryck eller övervikt, löper större risk att även drabbas av andra sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjuklighet. En av de saker som vi vill undersöka är om metabola sjukdomar också innebär en förhöjd risk för att drabbas av artros, berättar Emma Haglund.

Emma Haglund i rörelselabbet Human movement lab

Emma Haglund har en klinisk bakgrund, bland annat från Spenshults reumatikersjukhus, där hon arbetade som fysioterapeut i 20 år. 2013 disputerade hon vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Hennes tidiga forskning hade fokus på inflammatoriska ryggsjukdomar. Sin kliniska erfarenhet har hon med sig både i sin forskning och i sin undervisning på programmet Biomedicin – inriktning träningsfysiologi.

Grundlig undersökning

För närvarande deltar ungefär 200 försökspersoner i projektet, men tanken är att det ska bli 300 stycken till slut. Kraven för att få delta i studien är att du har ont i minst ett knä samt att du inte lider av reumatism eller har någon tidigare skada som kan tänkas inverka.

Projektets deltagare undersöks grundligt, både genom röntgen och genom olika kliniska tester. Diagnosen artros kan ställas genom en röntgenundersökning, men du kan också bli diagnostiserad med artros om du har klassiska fynd som knakningar, stelhet eller felställning och benpålagringar i kombination med smärta. Projektets kliniska undersökning genomförs i Human movement lab, och består bland annat av en kartläggning av försökspersonernas hand- och benstyrka, deras koordination, balans och rörlighet i knät, samt av deras smärtupplevelse. Det görs också en mätning av kroppssammansättning, det vill säga fördelningen av fett- och muskelmassa.

Artros drabbar oerhört många, och det kryper ner i åldrarna. – Emma Haglund

Biomarkörer i blodet säger mycket

En viktig del av forskningsprojektet handlar om att undersöka försökspersonernas blod, för att på så sätt försöka hitta ämnen i blodet som kan tyda på en samvariation med andra sjukdomar.

– Vi arbetar med att försöka hitta gemensamma biomarkörer, alltså ämnen i blodet, som tidigt kan förklara sambandet mellan till exempel olika låginflammatoriska sjukdomar. Det kan också lära oss vilka blodmarkörer vi ska ha ögonen på tidigt i förloppet, för att lättare kunna bromsa sjukdomen och sätta in rätt insatser. På det sättet behöver symptomen inte bli så svåra för den som drabbas, och chansen att få adekvat hjälp tidigt ökar, säger Emma Haglund.

Forskning med klinisk grund och studentnytta

Emma Haglund har en klinisk bakgrund, bland annat från Spenshults reumatikersjukhus, där hon arbetade som fysioterapeut i 20 år. 2013 disputerade hon vid medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Hennes tidiga forskning hade fokus på inflammatoriska ryggsjukdomar. Sin kliniska erfarenhet har hon med sig både i sin forskning och i sin undervisning på programmet Biomedicin – inriktning träningsfysiologi. Studenterna får även dra nytta av hennes aktuella forskning.

– Vi har inkluderat flera studenter i forskningsprojektet. De har varit med vid datainsamlingar, och sedan kunnat använda det som stoff när de har skrivit sina kandidatuppsatser. Vi har inte kommit till studiens analysfas ännu, men så småningom kommer det ju att finnas resultat som kan påverka undervisningen, och då kommer studenterna naturligtvis att få ta del av dem. Det är viktiga delar i undervisningen om artros och rörelseapparatens funktion, och dessutom ett sätt att knyta samman forskning och undervisning, säger Emma Haglund.

Emma Haglund i rörelselabbet Human movement lab

Projektets deltagare undersöks grundligt, både genom röntgen och genom olika kliniska tester. Här ställer Emma Haglund in den våg som används för att mäta kroppssammansättning.

En studie av högsta vikt

Emma Haglund hoppas att studien, som löper över fem år, ska leda till ökade kunskaper kring artros och dess sjukdomsförlopp:

– Vi vill lära oss mer om associationerna mellan olika låginflammatoriska sjukdomar, men vi vill också undersöka hur rörelsemönstret förändras vid tidiga stadier av artros, och på det sättet kunna bli bättre på att upptäcka sjukdomen tidigt. En annan intressant aspekt av studien är att bättre belysa hur arbete och fritid inverkar på uppkomst och utveckling av tidig artros.

Forskningsstudien har potential att förbättra livet för många av dem som lider av artros, och det är också forskningsgruppens förhoppning.

– Det går inte att bli av med artros. Du blir aldrig frisk från sjukdomen, men det går att lära sig att leva bra med den. Ju klokare vi blir kring associationer och kring hur rörelseapparatens funktioner ändras, ju bättre omhändertagande kan de drabbade få tidigt i förloppet. Kunskapen ska sedan spridas så att de drabbade får rätt rekommendationer och blir hjälpta tidigt, inte bara i vården, utan även på träningscenter och andra liknande platser, avslutar Emma Haglund.

Text: CHRISTA AMNELL
Bild: IDA FRIDVALL