header-pattern-bg

Inte solklart vad som är mörkt i historien

Ojämlikhet. Krig. Död. Det mörka och traumatiska i vår historia visas upp på våra museer. Men vad som får representera ”mörkret” i det förflutna är inte självklart, utan tvärtom en värdering som säger något om vårt samhälle i dag.

Vad är egentligen mörk och ljus historia? Det är inte helt okomplicerat att bedöma det.

Kristina Thorell

Hur vi pratar och vad vi visar upp, till exempel på museer, säger något om vår kultur. Ett exempel är hur vi klassificerar mörker och vad vi anser vara traumatiskt. Kristina Thorell, universitetslektor i kulturgeografi vid Högskolan i Halmstad, studerar mörka dimensioner av historien och hur dessa visas upp på olika museer. Studien heter Communicating the Dark Dimensions of the Past: A Case Study of Museum Managment in Västra Götaland.

– Att lyfta fram hur kulturarvet konstrueras är intressant. Undersökningen belyser att det går att vända och vrida på innebörden av det mörka. Det som vi i första hand tänker på som mörkt kanske inte är mörkt för alla, säger hon.

Inte helt okomplicerat

Traumatiska fenomen som lyfts fram från dåtiden på museerna handlar oftast om krig, konflikter, brott, sanitära problem, död, epidemier, svåra levnadsförhållanden och ojämlik behandling av människor. Mörkt så att det förslår, kan man tycka.

– Men vi ska inte lämna klassificeringar utan reflektioner och eftertanke. Vad är egentligen mörk och ljus historia? Det är inte helt okomplicerat att bedöma det, konstaterar Kristina Thorell.

– Samhällsutvecklingen med den minskade makten för adeln och kyrkan var ljus för många, men inte för dem som då hade makten. Hur vi ser på döden beror på våra kulturella föreställningar. Krig är för många fruktansvärda tider, men det går att fråga sig om vi hade nått fram till demokrati, mänskliga rättigheter och frihet utan dessa? För att utveckla bättre samhällen och villkor för människan har någon behövt strida mot ondskan.

Kristina Thorell mot mörk vägg

Kristina Thorell har i sin forskning observerat och ingående analyserat texter och bilder från Västergötlands museum, Lödöse museum i Bohuslän och Göteborgs stadsmuseum.

Ett annat exempel är fattigdom som var oerhört svår när den innebar svält och armod, men i mindre desperata tider fanns det säkert också något idylliskt i dessa samhällen även om den materiella nivån var låg, resonerar Kristina Thorell.

– Många gånger hade man familjen, sina marker och landskapet, som jag kan föreställa mig var vackert. Många av de värden som vi söker i dag, med ren och vacker miljö, familjeliv och den sociala gemenskapen, den hade man då och på ett annat sätt än nu, kanske.

En start till reflektion

Kristina Thorells forskning är värdefull för museitjänstemän och kulturmiljövårdare – men också för allmänheten är det betydelsefullt att diskutera hur vi som samhälle tänker kring det mörka.

– Forskningen blir en start till reflektioner om vad vi ser som mörkt och vilka traumatiska dimensioner av dåtiden som vi lyfter fram. Det kan skilja sig mellan samhällsgrupper, och även individer emellan, hur vi ser på ljus och mörker, säger Kristina Thorell och ger som ett exempel att krigsframgångar i större utsträckning kan lyftas fram som ärofyllda i exempelvis USA jämfört med en del andra länder, och att döden enligt vissa religiösa föreställningar är början på något ljust.

Svart har bokstavligen talat inte alltid varit gängse i valet av begravningskläder:

– Kulturellt, religiöst och etniskt sammanhang kan också påverka vad vi ser som traumatiskt, säger Kristina Thorell.

Bok om kulturarv

En annan aktuellt publikation om kulturarv från Högskolan i Halmstad är boken Cultural heritage reservation: the past, the present and the future (Halmstad University press).

Redaktörer är Tomas Nilson, universitetslektor i historia, och Kristina Thorell, universitetslektor i kulturgeografi.

De museer som hon har studerat har ett lokalt fokus snarare än att vara utpräglade krigs- eller fredsmuseer. Utställningarna som Kristina Thorell har analyserat grundar sig i olika perspektiv. Särskilt framträdande är det rådande ”politiskt korrekta” perspektivet som handlar om konventionen om mänskliga rättigheter och betonar människans lika värde, tolerans, och demokrati.

– Det mörka är det som står i strid med dessa värden, och det innebär att den museala verksamheten inte grundas i en nationalistisk ansats utan snarare betonar global rättvisa och tolerans. Genom att förstå konsekvenserna av inhumana handlingar i dåtiden minskar risken för att de upprepas, menar hon.

Ruin av kyrka

Kristina Thorell har undersökt mörka dimensioner av historien i flera studier. En handlar om ruiner i Visby, som exempelvis beskriver tortyr och grymhet. Beskrivningen om S:t Lars handlar bland annat om namnet: kyrkan är uppkallad efter S:t Laurentius som halstrades till döds i Rom år 258. Det mörka kulturarvet på museer, enligt den aktuella studien, kommuniceras genom texter, symboler, bilder, objekt och samlingar. Ibland används även ljud, exempelvis radio, och video. Från museernas sida är det viktigt att arbetet är opolitiskt och vetenskapligt förankrat.

Ett par olika sätt som historien framställs på ser forskaren Kristina Thorell som extra intressanta. Det ena är romantiseringen av medeltiden:

– Medeltiden sägs ofta vara en mörk tid med sjukdomar, pest, oroligheter och våld. Det är motsägelsefullt att säga att den framställs som romantisk, men kanske har romantiseringen något att göra med filmindustrins intresse för den tiden, och att det finns många föreningar med intresse för medeltiden som arrangerar underhållande aktiviteter som festivaler och riddarspel.

För att utveckla bättre samhällen och villkor för människan har någon behövt strida mot ondskan.

Den andra intressanta vinkel på museerna är att deras uppdrag håller på att förändras. Verksamheten går från utställningar till att mer handla om aktiviteter, upplevelser och nöjen – och i det är just medeltiden ett populärt tema att plocka fram.

– Så länge museerna inte blir exkluderande för vissa människor utan har rimliga entréavgifter, ser inte jag det som negativt. Möjligen kan det bli en risk om man förvanskar historien, det kan ta värdet från dåtiden om det bara görs underhållning av den.

Varför intresserar du dig för mörkret i din forskning?

– Jag har tidigare forskat om turism, och ett aktuellt tema för några år sedan var så kallad dark tourism, som handlar om platser där traumatiska händelser har ägt rum, exempelvis morden på Olof Palme och Anna Lindh, båda i Stockholm. I Europa har detta slags turism kopplats till exempelvis koncentrationslägret Auschwitz och slagfält från andra världskriget. Det blev en naturlig övergång för mig att undersöka det mörka kulturarvet.

Intervju: KRISTINA RÖRSTRÖM
Foto: KRISTINA RÖRSTRÖM OCH KRISTINA THORELL