header-pattern-bg

Professorsporträttet: Urban Johnson en av dem som gjort idrottspsykologi till etablerat forsknings- och utbildningsämne i Sverige

Varför lyckas somliga komma tillbaka efter en idrottsskada och andra inte – även när förutsättningarna är desamma? Den frågan formade forskningskarriären för Urban Johnson, professor i psykologi, nu aktuell med en ny bok om psykologiska aspekter vid idrottsskador.

Många är väldigt ensamma under skadeperioden, man tycker synd om sig själv och har svårt att formulera mål och motivation. Jag kom ganska tidigt fram till att det handlar om att se människan i ett biopsykosocialt sammanhang.


Urban Johnson, professor i psykologi

Livets vägar äro outgrundliga. Aldrig hade väl Urban Johnson, handbollstränare i 1980-talets Halmstad, kunnat föreställa sig att han några decennier senare skulle titulera sig professor – än mindre i ett ämne som på den tiden knappt fanns.

– Som tränare brukade jag förundras över hur det kunde vara så stor skillnad i rehabilitering när två spelare skadade sig på liknande sätt och med samma förutsättningar. Vissa kom tillbaka snabbt, andra inte alls. Det, tillsammans med ett allmänt intresse för psykologiska aspekter inom idrotten, har nog fört mig dit jag befinner mig i dag, säger Urban Johnson.

På 1980-talet var forskningen kring idrottspsykologi och idrottsskador begränsad, i det närmaste obefintlig. Urban Johnson sökte runt efter information, men kände att han hade kommit ett relativt outforskat ämne på spåret.

– När det gällde just rehabilitering av skadade idrottare var det mycket fokus på det fysiologiska medan de psykologiska aspekterna i princip lämnades utanför. Det ansågs komplext och otydligt – och faktum är ju att det är lättare att mäta hur ligamenten växer till sig i knäet efter en korsbandsskada än själva måendet. Jag menar att man då missar det holistiska perspektivet, det finns flera och viktiga faktorer som samspelar i rehabiliteringen.

Fokus på rehabilitering och psykologiska faktorer

I sina forskarstudier vid Lunds universitet började Urban Johnson studera de psykologiska mekanismerna bakom idrottsskador, framför allt med fokus på rehabiliteringen. Han började även intressera sig för forskning kring psykologiska faktorer som föregår en idrottsskada – vad som händer innan en skada sker och om det på något sätt går att identifiera personer som ligger i riskzonen att råka ut för skada och ohälsa.

Han kom bland annat fram till vikten av att ha kvalitativt starka sociala nätverk och att ha en problemorienterad stresshanteringsstrategi under rehabiliteringen samt vikten av ett strukturerat målsättningsarbete – vilka samtliga har relation till hur väl man lyckas ta sig tillbaka till idrotten igen.

– Många är väldigt ensamma under den här perioden, man tycker synd om sig själv och har svårt att formulera mål och motivation. Jag kom ganska tidigt fram till att det handlar om att se människan i ett biopsykosocialt sammanhang, säger Urban Johnson.

Under hela sin doktorandperiod jobbade Urban Johnson vid Högskolan i Halmstad parallellt med studierna vid Lunds universitet. När han var färdig med forskarutbildningen i Lund var begreppet idrottspsykologi fortfarande i sin linda. Han gjorde det till sin sak att etablera och bygga upp ämnet vid Högskolan i Halmstad. I början var han relativt ensam i arbetet. I dag finns det till och med ett helt program inom hans forskningsområde – Psykologi med inriktning idrott och motion.

– Vi har även skapat programmet Professionell idrottskarriär och arbetsliv. Båda utbildningarna är unika, de finns bara här, säger han.

Porträttbild: Man i vit kortärmad skjorta och glasögon

Praktiska erfarenheter och kontakt med samhället utanför akademin har alltid legat till grund för psykologiprofessorns forskning: "För mig har det praktiska arbetet varit a och o, inte minst för att få förståelse för den kontext som jag studerar."

Idrottspsykologi användes i praktiken under fotbolls-VM

Idrottspsykologi som ämne är numera inte bara ett accepterat forskningsområde, utan också något som används i praktiken. Urban Johnson tar fotbolls-VM 2018 som exempel.

– Då hade svenska landslaget en egen idrottspsykolog, för övrigt en tidigare student vid Högskolan i Halmstad. Det jag märker nu är att man har större förståelse för att en idrottande person inte bara är en fysisk person utan en person som finns i ett sammanhang, och det är det sammanhanget som man har börjat fokusera på nu, säger han.

Urban Johnson berättar att han ofta besöker föreningar och olika idrottsvetenskapliga institutioner för att informera om de psykologiska aspekterna i idrotten och tycker sig märka att intresset generellt är stort i idrottens värld.

– Det man kan se är att vissa individuella idrotter har kommit längre, där avgörs ju allt på individnivå och då blir det ännu tydligare, medan man i lagidrotten är beroende av andra och där står de gruppdynamiska processerna mer i fokus.

Åren 2007–2011 var Urban Johnson generalsekreterare i Europeiska Idrottspsykologiförbundet och mellan 2001 och 2019 var han ledamot av fotbollförbundets medicinska kommitté. Han har även sedan 2012 varit med i Centrum för idrottsforsknings styrelse respektive vetenskapliga råd.

– Numera pratar man om fotbollspsykologi inom fotbollförbundet. Det har blivit en naturlig del inom flera idrotter och även i andra sammanhang, till exempel inom det militära, konstaterar han.

Bokomslag: Kvinna sitter på gräset med inlindad ankel och ansiktet i ena handen.

Urban Johnson är aktuell med boken Psychological Bases of Sport Injuries som gavs ut i februari 2020.

Aktuell med bok om psykologiska aspekter vid idrottsskador

Som professor är Urban Johnsons uppdrag tredelat – forskning, utbildning och administration, även om det allt mer sällan ges tid till det förstnämnda.

– Min roll har förändrats lite grann från att själv vara den som driver forskning till att i lika stor utsträckning hjälpa andra, till exempel doktorander och kollegor, både internt inom Högskolan och externt.

Urban Johnson är, tillsammans med kollegan Andreas Ivarsson, docent vid Akademin för hälsa och välfärd, just nu aktuell med boken Psychological Bases of Sport Injuries, som gavs ut i februari 2020. De har samlat forskare från bland annat Nordamerika, Europa och Australien, som är experter på olika områden inom idrottspsykologi och idrottsskador. Själva har de som ledande experter inom ämnet tagit initiativ till boken, skrivit egna kapitel och knutit ihop allt till en helhet.

– Boken handlar just om psykosociala perspektiv på idrottsskador, t ex skadeförebyggande arbete baserat på psykologisk intervention samt uppdaterad forskning kring depression och ohälsa till följd av idrottsskada.

Ett forskningsprojekt inom samma ämne som nyligen avslutats handlar om alternativa interventioner i samband med skaderehabilitering, där vi undersökte effekten av en mindfulness- och acceptansbaserad intervention för långtidsskadade elitidrottare.

Nyligen genomförde och avslutade Urban Johnson dessutom ett forskningsprojekt finansierat av KK-stiftelsen om intelligenta utomhusgym. Under de senaste åren har Högskolan drivit ett samarbete med företaget Eleiko, Swedish Adrenaline och Halmstads kommun, i syfte att göra halmstadsborna mer aktiva.

Det som tar upp mest tid just nu för Urban Johnson är projektledarskapet för Riksidrottsuniversitetet, något som Högskolan i Halmstad är tillsammans med Malmö universitet. Att vara ett riksidrottsuniversitet innebär att Högskolan i Halmstad stödjer elitidrottare som vill kombinera sin idrottssatsning med högre studier genom flexibla och anpassade lösningar för studiegången. Här handlar Urban Johnsons arbete om att synkronisera arbetet med att hjälpa studenter med just dubbla karriärer, skapa avtal med elitidrottsmiljöer och hålla ihop processerna som ligger bakom detta.

Fotomontage: Ung man indelad i två där ena delen har kläder för en innebandymålvakt och andra en blå skjorta. Han står med armarna i sidorna.

Högskolan i Halmstad blev tillsammans med Malmö universitet ett riksidrottsuniversitet där elitidrottare får stöd för en flexibel studietid för att kunna ha dubbla karriärer.

Kopplat till arbetet bedriver Urban Johnson tillsammans med sina kollegor praktiknära idrottsforskning. Han är också ansvarig för forskningsklustret Hållbart deltagande i idrott och fysisk aktivitet inom Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).

– Det är ett spännande uppdrag som handlar om att forska både om toppen inom idrotten, såsom elitidrott och dubbla karriärer, men också frågor som handlar om anpassad fysisk aktivitet, inkludering i ideella ledarskapsfrågor och hållbar idrott, säger Urban Johnson.

Själv är han hängiven löpare och cyklist. Engagemanget inom handbollen finns kvar – han arbetar just nu som matchcoach för ett handbollslag parallellt med arbetet på Högskolan. Tidigare har han framför allt jobbat med barn och unga, men även med seniorlag och som idrottspsykologisk rådgivare för tränare och ledare runtom i Sverige. Praktiska erfarenheter och kontakt med samhället utanför akademin har alltid legat till grund för psykologiprofessorns forskning.

– För mig har det praktiska arbetet varit a och o, inte minst för att få förståelse för den kontext som jag studerar.

 

Text: HANNA GROSSHÖG, HILDA LIBERG

Bild: iStock, Magnus Karlsson, Dan Bergmark.

Om Urban Johnson

Urban Johnson föddes 1961 i Lund. Han studerade psykologi vid Lunds universitet 1981–1982 samt 1988. Under 1982–1985 studerade han idrottspedagogik vid Högskolan i Halmstad. Därefter arbetade han heltid som utbildad handbollstränare i handbollsklubben Drott under några år, framför allt med ungdomar och juniorer. 1989 påbörjade han sin forskarutbildning i psykologi vid Lunds universitet där han avlade doktorsexamen 1997 med avhandlingen”The long-term injured competitive athlete: A study of psychosocial risk factors”.

Urban Johnson blev docent 2005 och professor 2011. Hans forskning handlar framför allt om psykologiska aspekter på idrottsskador och hans forskningsintresse inkluderar också andra forskningsområden till exempel med fokus på fysisk aktivitet, hälsa och välbefinnande. Under de senaste åren har han bland annat publicerat följande:

Ivarsson, A., & Johnson, U. (Editors, 2020). Psychological Bases of Sports Injuries (4 Edition). Fitness Information Technology, Morgantown, USA.

Moesch, K., Ivarsson,A., & Johnson, U. ”Be Mindful Even Though It Hurts”: A Single-Case Study Testing the Effects of a Mindfulness- and Acceptance-based Intervention on Injured Athletes’ Mental Health. Journal of Clinical Sport Psychology, accepted for publication.

Johnson, U., & Andersen, M. (2019). On the Swedish Road to Becoming a Professional Practitioner in Sport and Exercise Psychologist: Students' Views, Hopes, Dreams, and Worries, The Sport Psychologist, 33(1), 75-83. doi:10.1123/tsp.2017-0137

Johnson, U., Ivarsson, A., Parker, J., Andersen, M.B., Svetoft, I. (2019). Connecting in the Fresh Air: A Study on the Benefits of Participation in an Electronic Tracking Outdoor Gym Exercise Programme. Montenegrin Journal of Sport Science and Medicine, 8. Ahead of print. doi:10.26773/mjssm.190309

Johnson, U., & Ivarsson, A. (2017). Psychosocial Factors and Sport Injuries: Prediction, Prevention and Future Research Directions. Current Opinion in Psychology, 16, 89-92. doi:10.1016/j.copsyc.2017.04.023

Ivarsson, A., Johnson, U., Andersen, M. B., Tranaeus, U., Stenling, A., & Lindwall, M. (2017). Psychosocial Factors and Sport Injuries: Meta-analyses for Prediction and Prevention. Sports Medicine, 47, 353-365. doi:10.1007/s40279-016-0578-x

Johnson, U., Kenttä, G., Ivarsson, A., Alvmyren, I., & Karlsson, M. (2016). An ultra-runner's experience of physical and emotional challenges during a 10-week continental run. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 14, 1, 72-84. doi: 10.1080/1612197X.2015.1035736