Att lyckas i Kina när andra går bet
Nu går det unika samarbetet mellan Högskolan i Halmstad och Shanghai Dianji University (SDJU) in i en ny spännande och expansiv fas. Ett stort symposium, lett av Högskolans Mike Danilovic, i jättestaden Shanghai i april 2016 blev en språngbräda för ännu fler satsningar och en fördjupning.
Man måste ta sig tid, se det långsiktigt och visa att man finns där och avser finnas där under lång tid.
– Professor Mike Danilovic om att verka i Kina
– Högskolan i Halmstad är på väg att bli ett akademiskt nav i denna samverkan med Kina. Det här blir större än vad vi någonsin kunde tänka oss för fyra år sedan när vi inledde detta internationella samarbete, säger professor Mike Danilovic.
Det hela började 2012. Mike Danilovic erbjöds då att bli gästprofessor vid SDJU i sin egenskap av professor i industriell organisation vid Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap på Högskolan i Halmstad.
– Det tog mig fem sekunder att tacka ja till erbjudandet och jag skickade in en ansökan så snart jag kunde, berättar han.
Kinesisk forskning i fokus
Under ett halvt års tid i tvåveckorsperioder besökte han i inledningsskedet det kinesiska universitetet i 30-miljonersstaden vid landet östkust. Och han kom succesivt allt mer in i den kinesiska ”forskningsmyllan” vid SDJU med god hjälp av Shanghaikollegor och så småningom även kinesiska vänner. Sedan 2012 har det blivit en rad Kinaresor.
– Jag fick helt enkelt blodad tand. De kulturella och språkliga skillnaderna är stora och det skapar spänning och leder till utveckling. Jag lär mig hela tiden genom att arbeta med våra kinesiska kollegor.
Fördjupat samarbete
Samarbetet fördjupades och 2013 hörde SDJU av sig för hos Högskolan om ett särskilt utbildningsprogram för vindkraftsinnovation. Kina har allt sedan landets satsning på vindkraft satte fart på allvar kring 2005 blivit världens främsta nation i utbyggnaden av denna hållbara energiform.
– Bakgrunden är att de nu behöver hjälp med innovation, teknik, underhåll men även med ”business”-sidan. Det var något som vi kunde erbjuda. Vi är i Sverige mycket duktiga på dessa områden, berättar Mike Danilovic.
Den första gruppen om 30 kinesiska studenter anlände hösten 2013 till Högskolan för ett tremånaders utbildningsprogram som spänner över vindkraftens hela livscykel – från planering och projektering till återvinning. Tonvikten ligger på samspelet mellan teknik och ekonomi. Här ”allierade” sig Högskolan med företag i regionen och med Chalmers tekniska högskola i undervisningen.
Kunskapsöverföring
Varför är då samarbetet, utbildningen och svensk know-how så viktigt för kineserna?
– Vi har ett försteg och kan erbjuda långsiktigt och substantiellt kunnande när det gäller service och underhåll av vindkraftverk. Med tanke på att vindkraftverk ska producera el under 25–35 år är underhållsfrågor av stor betydelse under hela livscykeln. Och vi kan erbjuda uppdragsutbildning som bygger på erfarenhet och kunskap och som utförs – vilket är mycket viktigt – enligt kinesiska behov, förklarar Mike Danilovic.
Men hur gör man för att lyckas i Kina, det sägs ju att det är så svårt?
– Jag tror att man måste ta sig tid, se det långsiktigt och visa att man finns där och avser finnas där under lång tid. Sedan gäller det självfallet att lära sig det grundläggande om kinesernas historia, kulturella koder och att man utvecklar ömsesidig respekt och förståelse.
Samarbete på hög nivå
Symposiet i april i år blev något av en ”boost” för de fyra årens samarbete med uppdragsutbildning, utbyte och samarbete.
Megastaden Shanghais regering önskade ett stort akademiskt och affärsinriktat symposium på plats i Kina och med Högskolan i Halmstad som drivande part men med kinesisk finansiering.
– De ville möta våra svenska ledande seniora professorer tillsammans med svenska företag. Det kändes fantastiskt när vi fick erbjudandet från den politiska ledningen i regionen.
Strategiska frågor för Kinas framtid
De tre huvudsakliga problemområdena för symposiet skulle gälla innovation (där Sverige anses vara Europabäst), entreprenörskap samt intelligent produktion.
De fem seniora professorerna som medverkade förutom Mike Danilovic kom från Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Mälardalens högskola samt två från Linköpings universitet. På plats fanns även tre lärare från Halmstad, näringslivsrepresentanter från såväl Sverige som Kina men självfallet också högt uppsatta politiker från Shanghai regionen.
Symposiet blev en framgång och nu pågår för fullt planeringen inför ett avtal mellan Högskolan i Halmstad, SDJU samt brasilianska UFRGS kring en internationell Wind Power Academy vilket blev ett av resultaten av det vetenskapligt/affärsinriktade mötet.
Fler studenter och gästforskare
Nu ligger framtiden som en öppen väg för Högskolan och dess samverkansparter. Mike Danilovic stakar ut riktningen:
– Jag tänker mig att samarbetet på studentnivå kommer att utökas från dagens 30 kinesiska studenter här på Högskolan. Men i den akademiska bilden ingår också att fler kinesiska doktorander kommer till oss liksom gästforskare. Också svenska forskare kommer att dra nytta av utvecklingen och kunna resa till Kina för forskning, säger han.
Insikterna och erfarenheterna från symposiet har också tagit mer konkret form kring hur ett MBA-program kan komma att utformas för att stödja västerländska företags affärsutveckling i det gigantiska landet.
Doing Business in China
Vid Högskolan i Halmstad pågår ett arbete med att lansera ett avancerat program, ”Doing Business in China”, i vilket svenska företagsrepresentanter kommer att kunna lära sig mer om hur man gör affärer i landet. Där är man framme vid kärnan av verksamheten hittills – hur Högskolan genom sin satsning under fyra år nu kan medverka till affärsutveckling och affärsutbyte mellan länderna. På sikt hoppas man kunna knyta samman även de politiska nivåerna.
– Planeringen är att starta det första programmet hösten 2017 med uppskattningsvis 12–15 deltagare från svenska företag med full finansiering det första året. På tre års sikt är målet att programmet ska ha cirka 25 internationella deltagare årligen.
Ett öppnare klimat
Man kan fråga sig hur mycket kineserna egentligen intresserar sig för Sverige, svensk forskning och svenska företag.
– Kineserna är mycket medvetna om Sveriges unika ställning när det gäller innovation, vi är bäst i Europa. Vi här hemma vet väldigt lite om Kina men de vet generellt betydligt mer om oss. Hur många svenskar kan exempelvis på rak arm säga vad den nuvarande ledaren i landet heter?
Här går även artikelförfattaren skam till sägandes bet – är det inte något med ”ping” på slutet?
- Xi Jinping, säger Mike Danilovic med ett uttal som låter helt riktigt.
Vi här hemma vet väldigt lite om Kina men de vet generellt betydligt mer om oss.
”Ping” leder oss osökt och avslutningsvis in på pingis, pingpong – med andra ord bordtennis.
– I Kina vet man det mesta om svenska bordtennisspelare, naturligtvis för att det också är deras nationalsport. Därför var det väldigt roligt när rektorn från Shanghai Dianji University besökte Halmstad 2014 och fick prova några bollar med toppspelaren Jörgen Persson.
Pingpongdiplomatin på 1980-talet började öppna upp landet mot omvärlden.
Högskolan i Halmstad är i full färd med en egen variant av ”pingpongsatsning” som leder till ökat akademiskt såväl som affärsmässigt utbyte.
Text: ANDERS AILI
Toppbild: PATRIK LEONARDSSON (inklippt bild från Shanghai av CARLOS ZGZ/FLICKR Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.)