Hälsa är den nya religionen
Går det att beskriva hälsa, träning och hälsovård som en religion? Svaret är Ja! I sin forskning har Pelle Pelters vid Högskolan i Halmstad, tillsammans med sin forskarkollega Barbro Wijma från Linköpings universitet, kommit fram till att dagens hälsovurm uppfyller alla kriterier för att vara en religion. Något som bland annat innebär ökade risker för dem som inte passar in i den hälsosamma mallen.
"Gymmet är fyllt med ritualer, allt ifrån träningsscheman som ska följas i detalj till att vissa som tränar alltid köper en viss sorts energidryck innan träningspasset."
– Pelle Pelters
Tanken till forskningsprojektet väcktes när Pelle Pelters, som är universitetslektor i hälsopedagogik, började reflektera över mängden bilder, rubriker och texter i media som handlade om hälsa och dessutom innehöll religiösa metaforer.
Exempel på formuleringar som väckte hennes intresse var: ”att höstens 5:2 inte handlar om en psalm utan om en diet behöver knappast skrivas” och ”i strävan efter den perfekta kroppen är två dagars självsvält den nya frälsningen” (DN 2013-09-02). Nästa steg blev att ställa frågan ”är hälsa en religion?”
– Vi utgick från Vanderpools religionssociologi som innefattar en omfattande lista med tio funktioner och sociala processer som karakteriserar en religion och sedan applicerade vi det på hälsa. Under studiens gång upptäckte vi att dagens förhållningssätt till hälsa passade in på alla tio punkter, berättar Pelle Pelters.
Hälsa uppfyller alla krav på att vara en religion menar Pelle Pelters.
Den gudomliga hälsan
I en religion måste det finnas något heligt som är extraordinärt och existentiellt meningsfullt. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”.
– Denna definition skildrar den perfekta hälsobilden och kan ses som en gudomlig princip. Genom hälsa har människor kontroll över något, eller de tror att de har det. Hälsa fångar på så vis upp trygghetsbehovet på samma sätt som en gudomlig kraft gör, säger Pelle Pelters.
Samtidigt kan kontrollkänslan gå till överdrift vilket leder till besvikelse, och ibland skam, över den egna kroppen, exempelvis vid sjukdom.
– Många blir upprörda om de drabbas av en sjukdom samtidigt som de bedömer att de har uppfyllt alla sina förpliktelser för att få en hälsosam kropp – de har tränat, ätit rätt och sovit bra et cetera. Det är inte ovanligt att man vid sjukdom tycker att kroppen har svikit.
"När hälsa även blir en klassfråga innebär det en risk för dem som inte passar in i den hälsosamma mallen. I ett 'hälsoreligionssamhälle' blir de diskriminerade och deras personlighet kan dömas efter deras vikt."
Hälsans prästerskap
Det finns också representanter för det perfekta som kan tolkas som en form av prästerskap. Exempel på sådana är hälsobloggare och hälsovetare som gärna delar med sig av – eller predikar – om hälsoråd, såsom särskilda dieter och träningsmetoder.
– Det kanske inte alltid är så att man vill bli uppfattad som ”hälsopräst”, men det kan lätt hända att rollen läggs på en, berättar Pelle Pelters.
En annan karakteristiskt religiös faktor är en omfattande världsbild. Britta Pelters menar att i det västerländska ”hälsosamhället” är det våra gener det som binder ihop allt som har med hälsa att göra.
– Idén att gener med sina inbyggda möjligheter och risker gör det möjligt för personer att hitta sin plats, syfte och öde i vårt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande samhälle. Det implicita löftet – god hälsa leder till ett gott liv – har blivit moraliskt laddade och bär en känsla av plikt, säger hon.
"Hälsa fångar upp trygghetsbehovet på samma sätt som en gudomlig kraft gör", säger Pelle Pelters.
Ökade risker
Att visa att man har en perfekt hälsa är också ett sätt att presentera sig för omvärlden som en duglig person. Pelle Pelters menar att hälsoreligionen framför allt råder i medelklassen. Detta eftersom denna grupp ofta är beroende att presentera sig som högpresterande och värdefull för samhället. Att göra en hälsoresa kan därför också innebära att göra en klassresa.
– Men när hälsa även blir en klassfråga innebär det en risk för dem som inte passar in i den hälsosamma mallen. I ett ”hälsoreligionssamhälle” blir de diskriminerade och deras personlighet kan dömas efter deras vikt, säger Pelle Pelters.
Pelle Pelters hoppas att medvetenheten om hälsovurmens religiösa laddning kan avdramatisera hälsoämnet.
Symboler och ritualer
I hälsoreligionen är bland annat gym viktiga platser för att symbolisera de gemensamma värderingarna, förväntningarna och skyldigheterna. Gymmet kan ses som ett ”fitness-tempel” och fungerar som en plats där man prisar sin kropp med träning. Även ritualer är något som kännetecknar en religion.
– Gymmet är fyllt med ritualer, allt ifrån träningsscheman som ska följas i detalj till att vissa som tränar alltid köper en viss sorts energidryck innan träningspasset, säger Pelle Pelters.
"Vi vill skapa ett lite mer kritiskt förhållningssätt till alla hälsotrender. Den sköna nya hälsovärld som har vuxit fram är inte alltid helt sund."
Pelle Pelters hoppas att medvetenheten om denna religiösa laddning både kan avdramatisera hälsoämnet och dessutom ge nya infallsvinklar för hälsovetare som ska ut och arbeta i olika verksamheter.
– Vi vill skapa ett lite mer kritiskt förhållningssätt till alla hälsotrender. Den sköna nya hälsovärld som har vuxit fram är inte alltid helt sund.
Text: HANNA CARMVALL
Bilder: JOACHIM BRINK