header-pattern-bg

Med ljudet som verktyg för hälsa, lärande och skapande

Personer med utmattningsdepression fick lyssna på en ljudbok och knöt an till rösten och berättelsen på ett sätt som de mådde bra av. Det här är bara början för Cecilia Björkén-Nyberg, nybliven docent i engelska – som tror på den upplästa litteraturens möjligheter både i vården, skolan och skapandet.

Lyssnarrummet i Högskolans digitala laborativa centrum (DLC) är ombonat, inbjudande – och framför allt tyst. Det är döpt efter sin formgivare Cecilia Björkén-Nyberg och är den givna platsen att träffas för att prata om hennes forskning om ljudböcker med fokus på berättaren och berättandet i samspel med lyssnaren.

Cecilia Björkén-Nyberg är docent i engelska med inriktning på engelsk litteratur på Högskolan i Halmstad, och det var i hennes senaste bok som hon utforskade pianolan, det ämne som skulle komma att leda henne vidare till ljudböcker.länk till annan webbplats

Pianolan öppnade vägen för finmusiken

Det har gått ett sekel sedan pianolan tillgängliggjorde finrummets musik för en bred publik. Det halvmekaniska pianot, som lite slarvigt brukar kallas ”självspelande”, innebar att man inte behövde kunna läsa noter för att spela.

Den nya tekniken ledde till en demokratisering som i sin tur påverkade tidens kultur- och litteraturklimat, menar Cecilia Björkén Nyberg.

– När många fler kunde spela piano ledde det till att fler också lyssnade till musiken och kunde skapa berättelser kring den. Det här syns också i romaner från tiden där musik i hög grad var ett sätt att uttrycka känslor för att främja välmående.

Och utvecklingen går i cykler. Nu, 100 år, senare ser Cecilia Björkén-Nyberg möjligheten att på samma sätt ge spridning åt litteraturen genom ny teknik.

– Det har blivit en ”hype” kring ljudböcker och då tycker jag att man ska fråga sig varför. Är det för att tekniken finns och för att vi kan lyssna på litteratur, eller behöver vi det för att må bra? För att processa våra känslor? Det är det som jag tycker är spännande.

Hur undersöker du det?

– Jag har bland annat gjort en hälsoteknologisk pilotstudie med personer som lider av utmattningsdepression. De har fått lyssna på en roman och sedan har vi diskuterat hur rösten inverkar på deras mående.

Medan de kommersiella ljudböckernas storsäljare ofta är deckare och spänningsromaner med intrigen i centrum valdes för studien en roman av modernisten Virginia Woolf som fokuserar på reflektion och känsla.

– I boken finns personer som reflekterar över sin livssituation. Det är långa meningar, komplex prosa och många nivåer i texten. På ytan skulle den kanske inte vara så spännande att lyssna till men det visade sig att deltagarna tyckte att det var väldigt givande att gå in i karaktärernas liv och de kunde knyta an till berättelsen Att ge sig tid att lyssna in en annan människas livssituation är empatifrämjande.

Cecilia Björkén Nyberg

Cecilia Björkén Nyberg ser många använsningsområden för ljudboken.

Lyssnandet startade en positiv process

– Jag tror att det handlar om att knyta an till någon annan utan att det kräver någonting. Att lyssna utan att behöva svara, det kan vara väldigt välgörande.

Även berättarrösten var noga utvald vad gäller till exempel frasering. Och det faktum att deltagarna själva valde att gå in via ljudprogram och ändra röstkarakteristika födde nya idéer och tankar hos Cecilia Björkén-Nyberg som nu ligger i startgroparna för ett samarbete med stadsbiblioteket i Halmstad kring talböcker. Denna samverkan har också lett till att ett lyriklabb kommer att genomföras på Högskolans nyinvigda digitala laborativa centrum, DLC.

Genom att få olika människor med olika bakgrund att läsa in dikter där varje rad är en egen enhet kan ett arkiv skapas som ger möjlighet att laborera med ljud och tolka om eller bygga nya dikter.

Ett tema som kommer att behandlas under våren är hälsa-ohälsa genom att utforska vad det är som kan skava i en människa.

Vill du se ett öppet ljudbibliotek för röster och ord?

– Målet är att sprida tekniken till så många som möjligt. Så varför inte? Det gäller ju att finnas där människor är, säger Cecilia Björkén-Nyberg som tror att det i behövs en attitydförändring för att se möjligheterna.

– Ofta förs det fram att vi passivt konsumerar ljudböcker. Många är kritiska till skvallyssnandet där vi låter oss översköljas av ljud och det anses finare att läsa en bok.

Men när vi läser en text hoppar vi över och missar saker. När vi lyssnar är miljön som vi befinner oss i viktig – den utgör en extra dimension för hur vi uppfattar texten. Vi interagerar med rösten och vi är aktiva.

Cecilia Björkén Nyberg

Lyrikprojektet kommer att genomföras i studion på Digitalt laborativt centrum (DLC).

Inlästa texter konkretiserar begrepp

Cecilia Björkén-Nyberg använder även inlästa texter i sin undervisning för litterär analys och för att konkretisera narratologiska begrepp, något som hon inte tror är vanligt i den akademiska världen.

– Det finns en övertro på pappersboken och att man tolkar allting mycket bättre med traditionell läsning. Men det är ju en ganska isolerad verksamhet där vi hör vår egen röst inne i huvudet. Konfronteras man med en annan persons tolkning genom rösten skaver det lite. Den friktionen kan ge nya perspektiv och nya ingångar när vi sedan samtalar om boken.

Att Bob Dylan fick Nobelpriset i litteratur ser Cecilia Björkén-Nyberg som ett tecken i tiden. Cirkeln sluts.

– Det är så litteratur har skapats under väldigt lång tid, genom att man sjunger och läser upp. Från allra första början var allt berättande muntligt. Det är en väldigt gammal teknik som vi har digitaliserat. Och vad är egentligen skillnaden mellan poesi och en sångtext?

Tillbaka till det självspelande pianot. Hur hänger allt det här ihop?

– Likheterna mellan de två projekten som jag ser det, har framför allt med tillgänglighet, inkludering och demokratisering att göra. Att fler människor får tillgång till kultur. Det är väldigt viktigt att vi inte sätter upp några hinder eller murar för vem som ska få delta och vem som inte ska få göra det, säger Cecilia Björkén-Nyberg, som ser många användningsområden för den här tekniken.

– För personer med eller utan funktionsnedsättning, i skolans värld och för barn och ungdomar. Ljudboken kan bli en ingång till litteraturen, som i sin tur bidrar till ett nyskapande, säger hon och förklarar att det redan i dag finns litteratur som skrivs direkt för ljudbok, som alltså inte publiceras i tryckt form först.

På samma sätt komponerades musik direkt för det självspelande pianot för hundra år sedan.

– Detta instrument satte avtryck i medvetandet hos människor under sin tid, vilket också speglas i litteraturen.

Och hur den nya tekniken förändrar dagens litteratur kanske blir en fråga för forskarna om hundra år.