Ungdomar knyter band genom boksamtal
Vem är det som ska resa och varför är familjen orolig? Shaun Tans ”Ett nytt land” invigde projektet där unga nyanlända ställs inför tuffa ämnen genom boksamtal om migration. Forskningsstudien, som bekostas av Region Halland, ska resultera i en ny regional modell för litteratursamtal.
15 introduktionselever från Sturegymnasiet i Halmstad ska under våren läsa och tala om en bok tillsammans i ett projekt där målet är social integration. Ungdomarna som deltar i studien är unga nyanlända som läser i en introduktionsklass för att kunna börja gymnasiet.
Förhoppningen är att hitta en form för ett inkluderande samtal om litteratur – något som saknas trots att det inte råder brist på bokcirklar.
– Alla samtal om litteratur är inte lika språkutvecklande. Genom projektet vill vi hitta en modell för utvecklande samtal som bibliotekarier kan hämta kunskap och få tips och råd från, säger Jonas Asklund, som är universitetslektor i litteraturvetenskap och utbildar lärarstudenter på Högskolan i Halmstad. Han genomför studien tillsammans med kollegan Anna Fåhraeus, universitetslektor i engelska, även hon verksam vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle på Högskolan i Halmstad.
Universitetslektor Jonas Asklund leder boksamtalen med introduktionseleverna från Sturegymnasiet.
Skönlitteratur för empati
Studien som genomförs under våren är en fortsättning på en metod som tillämpas i sjuksköterskeutbildningen vid Högskolan, där studenterna får läsa skönlitteratur för att utveckla sin empati.
Men nu handlar det om att knyta band mellan nyanlända unga vuxna och personer i deras studiemiljö.
– Nyanlända är en stor målgrupp för biblioteken som i många fall har anpassat sitt utbud för gruppen. Det finns gott om litteratursamtal på biblioteken runt om i länet i dag, men det här är första gången som samtalen genomförs i ett forskningssammanhang, säger Jonas Asklund.
Ungdomarna som har samlats i en sal på Högskolan denna eftermiddag för en uppstartsträff har fått en bok med enbart bilder att utgå ifrån.
Backar inte för det svåra
Jonas Asklund ställer sina frågor utifrån olika perspektiv, frågor som får fram såväl ungdomarnas egna känslor, som tolkningar av bilderna och berättartekniken. Ibland får deltagarna berätta, ibland skriva ner och ibland diskutera i grupp.
Bilderna skapar en historia. En familj går tätt hopkrupen längs en öde gata. Mannen har en resväska i handen, och ungdomarna i boksamtalet är ense om att han ska resa eller fly.
Scenen visas ur ett fågelperspektiv och längs gatorna anar man skuggan av en … ja, vad?
”Drake” och ”dinosaurie”, är ord som dyker upp.
– Det är en symbol för oro för vad som ska hända, eller för det som de lämnar, säger Mohammad Awad, som är en av deltagarna.
Han kom från Syrien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Många av hans klasskamrater har gjort en liknande resa.
Gruppen är i början av studien och har precis fått se boken som de ska läsa och prata om under våren. Boken heter ”Lever du?” och skildrar flyktingars situation.
Mohammad Awad ser fram emot att vara med i litteratursamtalen.
– Det är bra. Vi pratade om en bok förra året och och jag tyckte om det, säger han.
Klasskamraten Rand Abdullah håller med. Hon kom till Sverige från Irak för snart två år sedan. Men boksamtalen blir något nytt för henne.
– Det ska bli spännande, säger hon.
Gruppen talar under introduktionen öppet och engagerat om bilderna i Shaun Tans bok, som visar sorg, oro och en familj som splittras.
Mohammad Awad och klasskamraten Rand Abdulla bläddrar i Shaun Tans bok ”Ett nytt land”. De är precis i starten av litteraturstudien, men båda tycker att det ska bli spännande att vara med i boksamtalen.
Du ställer frågor om flykt och att lämna sin familj. Är inte det svåra ämnen att ta upp?
– Samtalen får och ska ibland bli personliga. Finns det frågor som inte kan ställas? Det är i så fall något som vi får prata om, säger Jonas Asklund.
Under introduktionen samtalade gruppen kring en bok med bilder. I projektet kommer samtalet i fortsättningen att kretsa kring en bok i genren lättläst. En genre som växer och som behöver ta sin plats även i didaktiken.
– Genom projektet kan vi ta fram en modell för litteratursamtal, men det blir också ett sätt att få in lättläst i lärarutbildningen, säger Jonas Asklund och förklarar att lättläst litteratur inte finns med i utbildningen, trots att det är en form av litteratur som många använder sig av och en genre som växer och där kvaliteten ökar.
Modell som kan användas av många
– Det här är ett projekt om social integration, men modellen handlar om inkludering och kan tillämpas i många sammanhang, säger Jonas Asklund och förklarar att det gäller för biblioteken att inte tappa de unga vuxna i litteratursamtalen.
Forskningsstudien genomförs av Högskolan med finansiering från Region Halland och Regionbiblioteket, för att komma folk- och skolbiblioteken i länet till gagn.
Ingegärd Brandt, som är skolbibliotekarie på Sturegymnasiet, är imponerad av ungdomarna och tycker att det är viktigt att se behoven hos målgruppen.
Ingegärd Brandt, skolbibliotekarie på Sturegymnasiet, är imponerad av eleverna.
Korta texter är ett samhällsfenomen
– Korta texter har blivit ett samhällsfenomen och det är inte textmängden utan samtalet som är viktigt, vad vi gör med texterna, säger Ingegärd Brandt, som ser stora fördelar med projektet, både för deltagare och ledare.
– Det är viktigt att öka samverkan mellan lärare och bibliotekspersonal. Samtidigt är det jätteviktigt att ungdomarna läser och samtalar. Och de vågar prata, säger hon och ger stort beröm till introduktionseleverna som under eftermiddagen har visat att de gärna pratar om litteratur, även när det handlar om svåra frågor.
Text och bild: LOTTA ANDERSSON
Under våren kommer introduktionselever från Sturegymnasiet att vara med och ta fram en ny regional modell för litteratursamtal. Universitetslektor Jonas Asklund leder samtalen, som handlar om migration.