header-pattern-bg

Framtidens print-on-demand

Stora delar av samhället ställer om från konventionell till digital produktion. I ett nationellt projekt, sponsrat av Vinnova, ska forskare från bland annat Högskolan i Halmstad undersöka hur denna förändring kan stärka företagens konkurrenskraft. 3D-tekniken spelar en avgörande roll, och i framtiden kan tredimensionell print-on-demand bli verklighet.

”Vi hoppas på att kunna bidra till en teknisk utveckling”
– Henrik Barth

– Det är fantastiskt spännande att Högskolan i Halmstad och satsningen på 3D-teknik och digital produktframtagning inte bara burit frukt inom utbildningen utan även resulterat i ytterligare förstärkning av forskningen, säger Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad.

Nationellt projekt

Projektet – vars namn är Digitalisering av tillverkningsflödet av additiv tillverkning i Sverige (DiSAM) – går ut på att studera affärsmodellinnovationer i införandet av digitala lösningar inom additiv tillverkning – alltså 3D-tillverkning. Målet med projektet är att undersöka hur digital tillverkning kan stärka konkurrenskraften hos svensk tillverkningsindustri genom att både öka produktionsflexibilitet och reducera tiden till marknadsintroduktionen.

– Att ställa om från konventionell till digital produktion är något som flera av våra samarbetsparter är intresserad av. I och med projektet hoppas vi också på att kunna bidra till den tekniska utvecklingen, säger Henrik Barth, universitetslektor i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad.

Projektet sponsras av innovationsmyndigheten Vinnova, och samlar forskare från flera svenska lärosäten som samarbetar med näringslivet. De medverkande företagen har alla behov av att öka graden av digitalisering inom sina respektive tillverkningsområden. Genom att koppla digitala lösningar till den fysiska tillverkningskedjan kan resultatet i praktiken bli print-on-demand av tredimensionella produkter. Något som skulle bidra till en kraftigt ökad produktionsflexibilitet.

Henrik Barth med en 3D-printad Henrik Barth under invigningen av Fab Lab.

Näringslivets behov i fokus

Ett av företagen är Tylö AB, som bygger miljöer för bastu, dusch och ångbad. Bolaget är granne med Högskolan och har sedan många år flera samarbeten med lärosätet.

– Vi tror att allt fler vill kunna anpassa sin produkt – exempelvis efter hur det egna hemmet ser ut. Då kan den här tekniken vara ett spännande sätt att testa, säger Kristina Söderström, operativ chef Tylö AB.

En annan av deltagarna är Halmstad Gummifabrik, som levererar gummi- och plastdetaljer till stora internationella företag. De möter en hård konkurrens på världsmarknaden.

”Vi kommer högst troligt att förändra våra arbetssätt”
– Carl Magnusson, VD Unimer Plast och Gummi AB

– För att vi ska utmärka oss och bli en mer värdefull samarbetspartner till våra kunder så har vi inlett en stor satsning på produktutveckling och att öka vårt tekniska kunnande. Detta projekt i samarbete med Högskolan i Halmstad är en viktig del i vår satsning där vi hoppas kunna sätta vårt företag i en ledande position inom vårt område, säger Christian Kiks, VD Halmstad Gummifabrik AB.

Även Unimer Plast och Gummi AB deltar i projektet. De menar att additiv tillverkningsteknik i plast och TPE skulle vara ett kraftfullt och effektivt komplement till den traditionella tillverkningen.

– Genom att delta i projektet kan vi få värdefull vägledning genom de additiva tillverkningsmöjligheterna då utvecklingen inom det området går snabbt. Vi kommer högst troligt att förändra våra arbetssätt i kundprojekt samtidigt som det ger oss möjligheter att reducera ledtider i uppstart och tillverkningskostnader i framtiden, säger Carl Magnusson, VD Unimer Plast och Gummi AB.

Möte med samverkanspartner i Högskolans Fab Lab. Foto: IDA FRIDVALL

Fakta: Digitalisering av tillverkningsflödet av additiv tillverkning i Sverige

Projektet Digitalisering av tillverkningsflödet av additiv tillverkning i Sverige (DiSAM) har fått motsvarande 7,1 miljoner av innovationsmyndigheten Vinnova för att stärka konkurrenskraften hos svensk tillverkningsindustri.

Swerea IVF AB är projektägare och kommer tillsammans med Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst och Chalmers utveckla området med ett 20-tal partner i Sverige. Från Högskolan i Halmstad deltar forskarna Henrik Barth och Bengt-Göran Rosén.

Tvärvetenskaplig kraftsamling

För Högskolan i Halmstad är två forskningsmiljöer involverade – Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS) och Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).

– Genom att kombinera kompetenser från båda forskningsmiljöerna kan vi bidra till en integrerad produkt- och produktionsutvecklingsprocess hos företagen, säger Henrik Barth.

För professor Bengt-Göran Rosén är projektet ett tecken på att Högskolan på kort tid hamnat på kartan inom additiv tillverkning.

– Vi är stolta över att få vara med och skapa framtidens miljöanpassade tillverkningsmetodik, tillsammans med företag, institut och akademi från hela Sverige, säger Bengt-Göran Rosén.

Text: IDA FRIDVALL och JOACHIM BRINK
Foto: JOACHIM BRINK (om inget annat anges).
Film: IDA FRIDVALL