Ingenjör med en passion för hälsa

– Jag tycker om att hjälpa människor. När jag får reda på vilka behov och problem som finns inom hälsosektorn ger det mig motivation att fortsätta forska. Det gör att jag vill komma på lösningar till problemen, säger hon.

I sin forskning tar Anita Sant’Anna hjälp av sensorer, som mobiltelefoner och aktivitetsarmband, för att kunna samla in eller tajma hälsodata från patienter. Det kan hjälpa läkare att få en tydligare bild av hur en patient mår eller hur vardagen ser ut. Det kan handla om att i förväg känna till att ett akut läge kan utvecklas. Eller att ge en patient möjligheten till bättre sjukvård genom noggrannare övervakning och därmed bättre kunskap om patientens tillstånd.

"Ju mer vi arbetar tillsammans med industrier, företag och institutioner, desto bättre kommer vi att bli på att lösa problem inom hälsosektorn"

– Anita Sant'Anna

Vill förbättra sjukvården

Grunden i Anita Sant’Annas forskning handlar om att, tillsammans med flera olika samarbetspartner, förbättra sjukvården och hälsan hos människor. Det är det som driver henne att fortsätta med forskningen, för att det verkligen gör skillnad. Men valet att bli forskare var inte självklart för Anita Sant’Anna. Hon kommer från en familj där de flesta jobbar som ingenjörer, och valde själv att bli ingenjör, men med en inriktning på biomedicin. Samtidigt ville hon något annorlunda. Med ett intresse för att både studera och resa fortsatte hon att låta studierna ta henne till nya platser. Till slut hamnade hon på Högskolan i Halmstad, efter ett tips från en vän om en doktorandtjänst med en inriktning som passade henne perfekt: en kombination av teknik och hälsa. 

Under sina doktorandstudier undersökte Anita Sant’Anna hur man kan övervaka rörelsemönster med hjälp av sensorer. Hon studerade hur patienter går med hjälp sensorer fästa på patientens ben. Genom att jämföra hur stor avvikelse patientens gång hade jämfört med hur en frisk människa går kunde sjukvårdspersonal få en tydligare bild av en patients sjukdomsförlopp eller rehabilitering efter till exempel en operation. Anita Sant’Anna har både forskat kring patienter som har gjort ett höftbyte, men har också använt sensorer inom forskning om människor som drabbats av Parkinsons sjukdom.

– Läkare undersöker hur patienten går, men ofta används en ganska grov skala. Genom att studera hur patienten går får sjukvården mer kunskap som man kanske inte kan bedöma med blotta öga. Det kan hjälpa till att få en bättre bild av patientens tillstånd.

"Utmaningen är hur patienten ska få förslag till bättre val i vardagen, genom sitt aktivitetsarmband, på ett positivt och motiverande sätt"

Hälsoteknik i fokus

Anita Sant’Anna har stannat kvar på Högskolan. I dag handlar hennes forskning fortsatt om hälsoteknik. Hon undersöker hur man med teknikens hjälp kan göra så att människor med artros kan göra hälsosammare val i sin vardag. I forskningen använder hon aktivitetsarmbandet Fitbit.

– Det som är utmaningen är hur patienten ska få förslag till bättre val i vardagen, genom sitt aktivitetsarmband, på ett positivt och motiverande sätt. Målet är att det ska ske vid rätt tidpunkt, att till exempel föreslå tio minuters längre promenad när patienten redan är ute och går, säger hon.

En generell utmaning i forskningen om hälsoteknik är den enorma mängd data som samlas in, eller som är möjlig att samla in.

– Det ger otroliga möjligheter. Men samtidigt är det en del av utmaningen, eftersom vi måste ta reda på vilken information vi behöver, och sedan hur vi ska sortera ut den och använda den på rätt sätt.

Samarbete viktigt

Anita Sant’Anna vill fortsätta forska, i samarbete med både näringsliv och andra institutioner. Hon menar att det är viktigt att forskningen inte bara sker i labbet utan att flera parter samarbetar, tillsammans med patienter på sjukhuset och dessutom med kontakten till näringslivet så att de kan se potentialen i nya produkter.

– Ju mer vi arbetar tillsammans med industrier, företag och institutioner, desto bättre kommer vi att bli på att lösa problem inom hälsosektorn.

Text: TOVE NORDÉN
Bild: JOACHIM BRINK