header-pattern-bg

Bildterapi – på spaning efter den terapimetod som flytt

– I Sverige har vi tappat det här med bildterapi, det har försvunnit ur vården, men nu tror jag att det är på väg tillbaka, spår Gärd Holmqvist, doktor i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad. Med sin avhandling ”Bildterapi – en väg till inre förändring och förbättrad hälsa” vill hon bidra till att ge bildterapin som terapeutisk metod en skjuts framåt i svensk sjukvård.

Gärd Holmqvist, som vid sidan av sin forskning är både arbetsterapeut och auktoriserad bildterapeut inom psykiatrin, har i sin avhandling undersökt bildterapins möjlighet att bidra till inre förändring och förbättrad hälsa. Den bildterapeutiska behandlingen bygger på en kombination av bildskapande och olika grad av reflekterande och bearbetande samtal.

– Jag har intervjuat 17 patienter och 38 bildterapeuter, för att se om bildterapin bidragit till en inre förändring som är strukturell och varaktig, säger Gärd Holmqvist.

”Bildterapi handlar om att få kontakt med sina känslor. Att få kontakt med känslolivet och upptäcka saker som man kanske inte vetat om sig själv kan hjälpa en att se på sig själv med vänligare ögon och få en förbättrad självbild.”

Ökad tilltro till sin egen förmåga

Avhandlingen visar att människor som behöver hjälp med att förändras på ett djupare psykologiskt plan kan ha nytta av en bildterapeutisk behandling. Patienten kan få kontakt med känslor som hen inte haft kontakt med tidigare, vilket kan leda till en omvärdering av olika händelser så att de inte präglar livet negativt i samma utsträckning som tidigare.

– Bildterapi handlar om att få kontakt med sina känslor. När man arbetar i ett konstnärligt material på det här sättet så lägger man in sitt inre liv i skapandet; man visualiserar sitt känsloliv och gör det då tillgängligt för reflektion och samtal. Att få kontakt med känslolivet och upptäcka saker som man kanske inte vetat om sig själv kan hjälpa en att se på sig själv med vänligare ögon och få en förbättrad självbild. Då får man också en ökad tilltro till sin egen förmåga, berättar Gärd Holmqvist.

I bildterapi är bilden och samtalet kring bilden i fokus. En triangulär relation mellan patient, bild och bildterapeut är det som på ett avgörande sätt skiljer bildterapi från andra verbala behandlingsmetoder.

– Patienten är själv med och sätter målen med bildterapin, men det generella målet är förbättrad hälsa. Inom bildterapin har man inte definierat begreppet hälsa, utan hälsa betraktas som en förbättring av det tillstånd patienten är i när hen söker vård, säger Gärd Holmqvist.

Gärd Holmqvist, nybliven doktor i hälsa och livsstil.

Stöd i vardagen

En vanlig missuppfattning är att bildterapi bara går ut på att sätta sig och måla lite grann. Men riktigt så enkelt är det inte.

– Bildterapin har sin teoretiska förankring inom psykologin och terapeuten måste veta hur man samtalar om en bild. Patienten projicerar sitt inre liv i bilden och terapeutens uppgift är att hjälpa patienten att upptäcka sin bild och att hitta meningen i bilden, säger Gärd Holmqvist.

Avhandlingen visar att den terapeutiska alliansen – alltså förtroendet mellan patienten och terapeuten – samt att patienten kan utveckla en reflektiv distans till bilden, är avgörande för en varaktig inre förändring. Och det är de inre meningsskapande processerna som kan leda till att patient och terapeut tillsammans når de övergripande målen – förändrat beteende, förbättrad hälsa och förändrad livsstil.

I en del fall i studien har bildterapin varit av en mer stödjande, snarare än förändrande, karaktär:

– Av de 17 patienterna som var med i studien var det 12 som beskrev att de genomgått en inre förändring, medan 5 beskrev sin bildterapi som en stödkontakt. Och även stödkontakten har ett värde, den gör att patienterna klarar vardagen bättre, menar Gärd Holmqvist. 

”Möjligheterna och begränsningarna med bildterapi behöver bli mer kända för vårdgivare, så att vården kan överväga att använda bildterapi som ett komplement eller ett alternativ till annan behandling.”

Svårighet att få evidens – därför litet utbud

Gärd Holmqvist har med fokus på själva förändringen studerat både patienter och terapeuter. I studien beskriver hon att inre förändringar sker, samt vad i terapin som lett till det. Förhoppningen är att avhandlingen kan bidra till att avmystifiera bildterapin, och hon vill också att kommunikationen mellan bildterapeuter och vårdgivare ska bli bättre:

– Sedan evidensbaserad praktik (EBP) infördes i svensk sjukvård på 1990-talet så har bildterapin – liksom till exempel natur, dans och musik – som behandlingsmetod successivt försvunnit ur vården. I Sverige behövs kvantitativa studier för att ge behandlingsmetoder evidens, och eftersom bildterapi bara erbjuds hos ett fåtal vårdgivare så är det svårt att hitta evidens. Men möjligheterna och begränsningarna med bildterapi behöver bli mer kända för vårdgivare, så att vården kan överväga att använda bildterapi som ett komplement eller ett alternativ till annan behandling, säger Gärd Holmqvist.

Gärd Holmqvist vill se fortsatt forskning om bildterapi; gärna i ett tvärvetenskapligt sammanhang där konst och psykologi förenas:

– Det här är mitt bidrag till bildterapin. Jag har hållit på med bildterapi hela mitt yrkesliv och varit med om att det försvinner ur vården, att det inte längre efterfrågas eller uppskattas. Det engagerar mig och jag hoppas att någon intresserad forskare fortsätter med det här, det skulle vara värdefullt!

Text och bild: KARIN BERGSTRAND
Toppbild: pexels.com