header-pattern-bg

I skolans läroböcker står individen ensam mot samhällets problem

Den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar, liksom övervikt och fetma. Problemen beror nästan uteslutande på faktorer i samhället, inte den enskilda personen. Men i skolans läroböcker är ett budskap till eleverna särskilt framträdande: Du ska själv lösa dina problem med hjälp av yoga, massage och långsamma kolhydrater.

"Är det något som borde diskuteras i böckerna är det väl hur samhället arbetar för hälsofrågorna?"
– Professor Claes Malmberg

Barns och ungas hälsotillstånd påverkas av deras socio-ekonomiska förutsättningar. Generellt gäller att ju bättre ställt familjen eller hushållet har det, desto bättre hälsa och vice versa. Hälsofrågan är i allra högsta grad en politisk fråga. Detta konstaterade forskare vid Högskolan i Halmstad, professor Claes Malmberg och universitetslektor Anders Urbas, i en debattartikellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster i höstas.

De två forskarna har gjort undersökningar kring hur läroböcker tar upp hälsofrågor, och deras forskning visar att unga människor inte får stöd i dagens läroböcker i att förstå hälsa ur ett socio-ekonomiskt perspektiv. Tvärtom individualiseras problematik som stress, huvudvärk, sömn- och koncentrationssvårigheter.

Tvärvetenskap skapar dynamik

Claes Malmberg, professor i naturvetenskapernas didaktik och Anders Urbas, universitetslektor i statsvetenskap, har med fokus på hälsa undersökt läroböcker som riktar sig till högstadieelever, från de stora läromedelsförlagen i Sverige. Få liknande studier, även med internationella mått, har gjorts på området. Forskarna betonar att de inte kan uttala sig om vad som sker i den faktiska undervisningen, utan det är läromedel inom biologi, naturkunskap samt idrott och hälsa som har studerats.

Ytterligare en studie har påbörjats, då forskarna vänder sig till lärare och ber dem ange vilka böcker och övriga material de faktiskt använder i undervisningen. Det kan vara läroböcker, youtubevideor, webbsidor och så vidare. Detta breda material ska analyseras precis som i tidigare studier: Vilket budskap sänder materialet till eleverna?

Tomas Nilson, Claes Malmberg och Anders Urbas.

Dynamisk trio: Tomas Nilson, universitetslektor i historia (till vänster), ansluter sig till Anders Urbas, universitetslektor i statsvetenskap (i mitten), och Claes Malmberg, professor i naturvetenskapernas didaktik (till höger), i den nya studien som nyss påbörjats..

Studierna är tvärvetenskapliga, och i den nyss påbörjade studien kommer Tomas Nilson, universitetslektor i historia, att samarbeta med Claes Malmberg och Anders Urbas.

– Vi hade inte kunnat göra studierna så bra utan de olika kompetenserna. De olika perspektiven måste hänga ihop och det tvärvetenskapliga arbetet generar något dynamiskt, slår forskarna fast.

Kostråd går före samhällsanalys

Nu har forskarna gått vidare med sin studie och kan visa att samma mönster syns vad gäller hälsa kopplad till mat och fetma.

– Läroböckerna beskriver i stor utsträckning rent naturvetenskapligt vilken funktion näringsämnen som kolhydrater, vitaminer och så vidare har. När det handlar om kost i böckerna blir det framför allt en fråga om hur vi som individer bör agera. Man bör äta ett halvt kilo frukt och grönt om dagen, man bör äta långsamma kolhydrater och så vidare. Läroböckerna pekar tydligt ut hur den goda människan ska leva med hjälp av Livsmedelverkets rekommendationer.

"Läroböckerna beskriver i stor utsträckning rent naturvetenskapligt vilken funktion näringsämnen som kolhydrater, vitaminer och så vidare har. När det handlar om kost i böckerna blir det framför allt en fråga om hur vi som individer bör agera."

Men, påpekar forskarna, det finns också samhällsaspekter som inte lyfts fram. Hur samhället kan hantera problem med dålig kost och övervikt tas upp i liten utsträckning, eller inte alls. Lösningarna som visas är övervägande på individnivå, inte hur människor i samhället tillsammans kan göra något. Vilket budskap sänder det till eleverna?

– Läskförbrukningen har ökat med hundratals procent sedan 1960-talet, det finns mycket dolt socker i livsmedel som yoghurt och färdigmat. Är det något som borde diskuteras i böckerna är det väl hur samhället arbetar för hälsofrågorna? Det kan handla om förbud mot transfetter, att vissa länder inför sockerskatt och den stärkta lagstiftningen kring psykosocial arbetsmiljö. Sådana redskap och exempel finns inte i läroböckerna, säger Claes Malmberg.

Claes Malmbergs finger som pekar på en sida i en läroobok.

"Energin i en pizza räcker till en promenad på 1,2 mil." Ett exempel på hur läroböcker fokuserar på kostråd för den enskilde – ofta på bekostnad av det större perspektivet. Hälsoproblematik slår dessutom snett i populationen, därför är strukturella lösningar viktiga. Det är väl dokumenterat att det faller ut mer jämlikt att jobba med exempelvis arbetsmiljöfrågor på samhällsnivå. ”Lägger man på individen att lösa allt, skjuter man problemen framför sig”, säger Claes Malmberg.

Ansvaret hamnar på individen

Det kan också handla om att många elever stor stress över hur betygssystemet och antagningen till gymnasiet fungerar. Det är ett problem som också har en politisk dimension. Läroböckerna skulle också kunna handla om vad skolan kan göra, och vad eleverna kan göra tillsammans. Exempel är kvaliteten på maten i elevmatsalen och elevernas arbete i elevrådet.

– Naturligtvis är det positivt att motionera, sova tillräckligt och äta bra kost, ingen tvekan om det. Det är också väldigt utbrett i samhället, exempelvis på arbetsplatser, att man löser problem på just det sättet. Men en dimension saknas, individperspektivet måste kompletteras med samhälleliga lösningar, säger Claes Malmberg.

"Är det medborgare som tillsammans kan förändra samhället som ska lyftas fram eller ligger fokus alltid på den enskilda individen och dess ansvar?"

– Är det medborgare som tillsammans kan förändra samhället som ska lyftas fram eller ligger fokus alltid på den enskilda individen och dess ansvar? säger Anders Urbas.

Samhällets individualisering är en del av en större samhällstrend under de senaste 20–30 åren.

– Det genomsyrar våra liv så starkt i dag, att ansvaret ligger på individen, att man inte ens reflekterar över det och på så sätt osynliggörs den politiska dimensionen av våra liv, säger Anders Urbas.

Anders Urbas, Claes Malmberg och Tomas Nilson.

Vi har i samhället blivit väldigt vana vid stort fokus på individen: ”Det är viktigt att förstå att individualiseringen har stora konsekvenser för hur vi ser på medborgarskap och demokrati. Genom att ständigt individualisera frågor avpolitiseras de”, säger Anders Urbas (till vänster) och Claes Malmberg (i mitten). I den nya studien samarbetar de med Tomas Nilson (till höger).

Kan leda till avdemokratisering

Vilka blir konsekvenserna?

– En effekt riskerar att bli att man inte löser de problem som faktiskt finns. Forskning visar att vissa hälsoproblem kräver politiska beslut för att lösas, säger Anders Urbas.

En andra konsekvens som individualiseringen i läroböckerna kan få, är att skolan inte skapar demokratiskt orienterade medborgare. Individualiseringen innebär i stället en avpolitisering, som i sin tur leder till avdemokratisering.

– Det är ett av skolans ansvar att också fostra demokratiskt sinnade medborgare som aktiverar sig, säger Claes Malmberg.

"Stress och kosthållning blir en fråga om eleven har dålig eller bra moral."

Risken är också att individen skuldbeläggs och pekas ut, och att skolan fokuserar på att skapa ”den goda eleven”. Eleverna blir inte samhällsmedborgare utan enbart individer, utan verktyg att förändra regelverk, ekonomiska system och andra samhällsfaktorer som påverkar människor i vardagen.

– Stress och kosthållning blir en fråga om eleven har dålig eller bra moral i stället för att skolan gör det till en politisk fråga om levnadsförhållanden och strukturella omständigheter, säger Anders Urbas.

Vetenskapliga publiceringar inom projektet

  • Malmberg, Claes & Urbas, Anders (2017) Health education and citizenship - from democratic politics to individual responsibility?, ESERA konferens: Dublin
  • Malmberg, Claes, Urbas, Anders & Nilson, Tomas (2018) Nutrition education and citizenship - Individual responsibility and democratic politics. Twelfth conference of European Researchers in Didactics of Biology – ERIDOB
  • Malmberg, Claes & Urbas, Anders (accepterad) Health in school - Stress, individual responsibility and democratic politics. Cultural Studies of Science Education
  • Urbas, Anders & Malmberg, Claes (accepterad december 2018) Kost, hälsa och ansvar. Om individ, politik och demokrati. I Nordgren, Lars & Hansson, Kristofer (red) Health management 3. Sanoma utbildning: Stockholm

Dagens unga: "passiva pessimister"

Avpolitiseringen kan också leda till att människor inte ens ser sin möjlighet att påverka, verktygen saknas för att förändra:

– Budskapet blir: ”så här är samhället – du kan inte förändra det, men du kan anpassa dig själv så att du passar in”, säger Anders Urbas, och båda forskarna hänvisar till befintlig forskning som visar att ungdomar i stor utsträckning kategoriserar sig själva som passiva pessimister – det vill säga, allt går åt skogen och det är inget vi kan göra åt det.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bilder: JOACHIM BRINK