Forskare undersöker hur skolan kan bli excellent
I ett skolutvecklingsprojekt i Halland, From Great To Excellent, arbetar fyra kommuner gemensamt för att förskolebarn och skolelever ska kunna prestera bättre. Lärarnas, med fleras, arbete studeras av ett forskarlag på Högskolan i Halmstad. Forskarnas perspektiv är unikt genom att kommunernas utvecklingsarbete studeras från de anställdas synvinkel.
"För att få kraft behöver ett helt arbetslag gå en utbildning, satsningen FGTE går just i den riktningen."
– Jeanette Sjöberg, forskare
– Det här handlar om praktiknära forskning, som rör kunskap som direkt gör nytta och är användbar i skolan. Vi forskare är med och ser på nära håll vad som händer när lärarna, rektorerna, skolledarna, med flera jobbar med utveckling, säger Jeanette Sjöberg, universitetslektor i pedagogik, och en av tre forskare från Högskolan som forskar om From Great To Excellent, FGTE.
Skolutvecklingsprojektet är ett långsiktigt regionalt samarbete som söker finna svar på frågan hur förskola och skola kan stödja barn och elever så att de kan nå så långt som möjligt i sitt lärande. Samarbetet är en process för att utveckla skolan och ska leda till nya kunskaper om framgångsrika arbetssätt som gynnar barns och elevers måluppfyllelse.
From Great To Excellent är ett regionalt samarbete som innebär att de samverkande kommunerna såväl vetenskapligt som erfarenhetsmässigt ska befästa metoder och arbetssätt som gynnar en positiv resultatutveckling för barn och elever i de halländska skolorna.
Lärarna är i fokus
Det är Kungsbacka, Varbergs, Halmstads och Laholms kommuner som arbetar tillsammans, med Region Halland och Högskolan i Halmstad som samarbetspartners. Förberedelserna inför projektet har pågått länge, och det konkreta arbetet i skolorna påbörjades i höstas. Forskarna ägnar sig dock inte åt att utvärdera hur eleverna utvecklas under projektets gång, det gör kommunerna själva. Däremot ska forskningen skapa förståelse för hur lärarnas, rektorernas, skolledarnas, med fleras arbete med skolutveckling fungerar.
– Vi vill att forskningen ska vara användbar för dem ”på fältet”. Vi forskare försöker hela tiden försäkra oss om att vi jobbar med frågor som är relevanta för skolan och lärarna, så att vi inte går in på ett spår som skolan inte har direkt nytta av. Vi är samtidigt tydliga med att forskningen ska vara fri och kritisk, men vill vi jobba nära lärarna och deras praktik, säger Jeanette Sjöberg.
Hela arbetslaget utvecklas tillsammans
– Att studera det kollegiala lärandet så pass nära inpå är inte särskilt vanligt, och hela samarbetet i sig med FGTE är ovanligt, vad gäller att flera kommuner arbetar tillsammans med att utveckla skolverksamheten. Det finns internationell forskning som visar att för att få till stånd utveckling i den egna verksamheten kan man inte skicka någon enstaka person på kurs. För att få kraft behöver ett helt arbetslag gå en utbildning, satsningen FGTE går just i den riktningen.
Tre forskare jobbar i projektet: Jeanette Sjöberg, universitetslektor i pedagogik, Annette Johnsson, universitetslektor i utbildningsvetenskap samt Pernilla Granklint Enochson, universitetslektor i utbildningsvetenskap.
Planen är att projektet ska pågå under fem år, och kommunerna jobbar med olika prioriterade utvecklingsområden som de gemensamt har formulerat. I processen ingår att lärare och annan skolpersonal gör besök hos varandra, där en kommun antingen står som värd eller är en så kallad kritisk vän på besök. En kritisk vän är någon som ”skuggar” en verksamhet och som tillsammans med värden formulerar en gemensam förståelse för vad som har skett under exempelvis en dag.
– När man tittar på en annan verksamhet får man ofta syn på sin egen. Att vara kritisk vän blir också ett eget utvecklingsarbete och medvetandegörande, säger Jeanette Sjöberg.
Marie-Heléne Zimmerman Nilsson, forskningsledare.
Grupp under lupp
Parallellt med utbytena kommunerna emellan går lärarna en utbildning i analyskompetens för att stärka arbetet i utvecklingsprojektet. Utbildningen ges av forskare vid Högskolan i Halmstad, och samtidigt som forskarna undervisar samlar de också in olika former av material att analysera.
– Vi vill använda kursträffarna till att samla in forskningsmaterial eftersom vi är intresserade av kursdeltagarnas gruppreflektioner under processen med kursen, säger Jeanette Sjöberg.
"Vi forskare försöker hela tiden försäkra oss om att vi jobbar med frågor som är relevanta för skolan och lärarna."
Att förstå varandras kultur
From Great To Excellent ska alltså pågå i flera år, och under första omgången, läsåret 2017/2018, har 12 grupper haft utbyte av varandra. Forskarna har samlat in analysmaterial bland annat dokumentation i form av blädderblock och post-it-lappar med lärarnas, rektorernas och skolledarnas egna forskningsfrågor, frågor som lärarna har ställt till forskarna under utbildningen, och även enkätfrågor.
– De tendenser som vi ser redan nu, innan allt material är färdiganalyserat, handlar om att lärarna blir medvetna om varandras olika kulturella uttryck. Det finns så många olika kulturer i olika verksamheter. Du behöver vara medveten om att du pratar på ett visst sätt om en viss fråga, då kan du också få till förändringar och hitta andra ingångar till ett problem, säger Jeanette Sjöberg.
I morgon torsdag presenterar deltagarna från kommunernas skolor resultatet av erfarenhetsutbytet under 2017/2018 i en spridningskonferens: Vetenskaplig vernissage, From Great To Excellent
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Mer om praktiknära forskning
”Syftet med praktiknära forskning är att utveckla och förbättra undervisningen i skolväsendet för att öka elevers och förskolans måluppfyllelse. Forskningsfrågor formuleras utifrån professionens behov av kunskap om lärande och undervisning i ett visst ämne eller ämnesområde. Forskningsfrågor kan bl.a. rikta fokus mot lärar- och förskollärarprofessionen, undervisningspraktiken eller undervisningsmetoder. Praktiknära forskning betecknar därför kunskap som har direkt nytta och användbarhet i verksamheten och som bl.a. kan bidra till att stärka utbildningens vetenskapliga grund. Den praktiknära forskningen ska, precis som all annan forskning, hålla en hög vetenskaplig kvalitet i såväl nationell som internationell jämförelse.”
Källa: Direkt från Statens offentliga utredningar: Om praktiknära forskning i skolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Under hösten kommer tydligare resultat att kunna presenteras. Forskarnas plan är att skriva populärvetenskapliga- och vetenskapliga artiklar baserat på materialet.
– I kommunerna jobbar de med snabba puckar, för oss forskare kan det ta ett, två eller till och med tre år innan en artikel accepteras och publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Därför gäller det inom From Great to Excellent att vi pratar med varandra hela tiden och förstår varandras förväntningar.
Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ANNIKA JOHANSSON, MAGNUS KARLSSON, KRISTINA RÖRSTRÖM