header-pattern-bg

Virtuella exempel ger lärarstudenterna praktisk erfarenhet tidigt

En del situationer är svåra att få praktisk övning inför. Hur man som lärare möter en frustrerad förälder är ett sådant exempel. Därför sitter just nu två forskare och tre yrkesverksamma, erfarna lärare och mejslar fram liknande tänkbara situationer. Om läraren säger si, då säger föräldern så. Eller något annat – och vad händer då? Forskningsprojektet ”virtuella case” riktar sig till lärarstudenter och kan även användas i kompetensutveckling av yrkesverksamma lärare.

”Detta är ett nytt och spännande sätt att arbeta med lärarutbildning.”

– Pernilla Nilsson, professor, Högskolan i Halmstad

Projektet virtuella case i lärarutbildningen handlar om datorbaserad visualisering av olika autentiska situationer som kan uppstå i läraryrket och som kan upplevas som problematiska eller komplexa för lärare att lösa. Situationerna kan exempelvis vara ett utvecklingssamtal, ett betygssamtal eller en situation där ett etiskt dilemma uppstår i klassrummet.

Casen eller scenarierna är interaktiva datorsimuleringar av samtal mellan en lärare (det vill säga lärarstudenten) och exempelvis en elev, en förälder eller en kollega. Användaren styr själv vad samtalet ska handla om och vilka frågor som ska ställas. Responsen kommer, och precis som i verkliga livet kan allt möjligt hända i samtalet.

Känsloladdad situation

– Detta är ett nytt och spännande sätt att arbeta med lärarutbildning. Rollfigurerna i situationerna är skådespelare och det blir verkligen en autentisk och ofta känsloladdad situation när studenten möter eleven eller föräldern i den virtuella världen. Studenterna engageras och motiveras på ett bra sätt och stimuleras till att söka mer kunskap. Genom de virtuella casen kan vi skapa situationer och erfarenheter för studenterna som vi omöjligen kan skapa i den verkliga världen under verksamhetsförlagd utbildning, VFU, säger Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, som leder projektet.

Praktiskt om virtuella case

Rent tekniskt är systemet baserat på andra case-system som redan har utvecklats på DSV, institutionen för data- och systemvetenskap, vid Stockholms universitet och som ger användaren möjlighet att köra systemet på webben, via en dator, en läsplatta eller en smart telefon. Systemet är utvecklat i Java med olika hjälpsystem och körs från en server placerad på DSV. Dialogen i de virtuella fallen spelas in med hjälp av professionella skådespelare i filmstudior på DSV och redigeras för att läggas in som digitala filmklipp i systemet. Varje case innehåller mellan 150 och 250 olika filmklipp som ger möjlighet till en relativt naturlig dialog mellan användaren (lärarstudenten) och den virtuella personen.

Pernilla Nilsson

Pernilla Nilsson, professor, leder forskningsprojektet Virtuella case.

Själva simuleringssystemet utvecklas i samarbete med institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet, där professor Uno Fors sedan mer än 30 år har arbetat med liknande case-system för lärande och examination främst inom vårdutbildningar och socialt arbete. Forskning visar att studenter, och även professionella yrkesutövare under fort- eller vidareutbildning oftast föredrar att arbeta med denna typ av virtuella case jämfört med traditionella metoder som föreläsningar eller exempel beskrivna i text. Forskning har också visat att studenter lär sig fortare och mer effektivt med hjälp av virtuella fall än med traditionella metoder.

Motiverade studenter

– Den här undervisningen är mer inspirerande och motiverande, studenterna känner att ”jag vill veta mer, jag vill lösa det här!”. Casen känns närmare verkligheten än traditionell undervisning. De digitala fallen lyfter många gånger kluriga och joxiga situationer som studenterna får öva på, säger Uno Fors.

Såhär går ett case till

Casen är interaktiva datorsimuleringar av samtal mellan en lärare (lärarstudenten) och exempelvis en elev, en förälder eller en kollega där användaren själv styr vad samtalet ska handla om och vilka frågor som ska ställas. Den virtuella personens (eleven, föräldern, eller annan) svar ges i form av videoklipp som spelas upp på bildskärmen (se exempel nedan).

I den interaktiva datorsimuleringen kan studenterna ställa följdfrågor till den virtuella personen som också kan reagera känslomässigt eller på annat sätt, inte bara beroende på vad man frågar om, utan även på hur frågorna ställs.

Efter samtalet ombeds användaren, i detta fall lärarstudenten, ta ställning till vad som har framkommit från samtalet och bedöma vad som eventuellt behöver göras, till exempel uppföljande samtal, samtal med andra personer för att reda ut frågan, eller kanske kontakt med specialpedagoger eller annan lärare.

När användarens bedömning är inlagd i systemet får man återkoppling på olika sätt, bland annat genom att den virtuella personen själv anger hur denne kände under samtalet, om han eller hon kände sig behandlad med respekt etc. Därefter får användaren återkoppling från en virtuell ”expert” som mer konkret går in på vilka saker hen har gjort bra eller mindre bra.

 

Casen som nu formas kommer att användas av lärarstudenter vid Högskolan i Halmstad redan i höst för att träna studenterna i att hantera olika situationer som kan uppkomma.

– Vi forskare arbetar tillsammans med tre yrkesverksamma lärare och diskuterar tänkbara situationer som kan uppstå och hur olika problem kan lösas. Ett sådant här projekt skulle aldrig fungera om vi inte arbetade tillsammans med lärare som arbetar i skolan. Det är de som är de professionella och som kan och vet hur olika komplexa situationer kan lösas i en verklig skolmiljö, säger Pernilla Nilsson.

5 personer runt några låga bord i ett rum med gröna väggar.

Forskare och lärare samlas för att jobba fram de olika virtuella fallen.

De medverkande lärarna möter också lärarstudenter som gör sin VFU. Tillsammans med forskarna konstruerar de case baserat på sina egna och studenternas erfarenheter av vilka situationer som kan uppstå i yrket.

En bra dialog med alla

– Studenterna som vi möter kan lyfta betyg- och bedömningssamtal som något de tycker verkar svårt, men även föräldrakontakten och att ha en bra dialog med alla, säger Monica J-Nilsson, lärare på Gullbrandstorpsskolan, som tillsammans med sina kollegor Ulrika Agmarken och Anna-Lena Jacobsson bidrar med sakkunskap och erfarenhet från skolan i projektet.

– Lärarstudenterna som vi känner och som har provat de virtuella fallen tycker att det är jätteroligt. Fallen gör att studenterna kommer så nära verkligenheten de kan, men de kan göra det i sin takt och de kan till och med välja knasiga svarsalternativ och att ”göra bort sig”, för att se vad som händer då, berättar lärarna och tillägger:

– Det är också det svåraste för oss i arbetet med projektet, att hitta alternativen som är ”slamkrypare”, men som inte är alltför uppenbart fel och dåliga. Vi är så vana vid att reflektera över hur vi ska göra något som bra som möjligt, inte det motsatta.

”Casen känns närmare verkligheten än traditionell undervisning.”

– Uno Fors, professor, Stockholms universitet

Exempel på case

Ett exempel på case handlar om Liam 11 år. Han är inflyttad från en annan kommun och är helt ny i klassen. Hans lärare uppmärksammar att han inte vill interagera med klasskompisarna varken vad det gäller skoluppgifter eller på rasterna. Liam har gått i klassen i drygt en vecka. Eftersom situationen börjar bli alltmer ohållbar bokar läraren (lärarstudenten) ett samtal med Liam. I det virtuella samtalar lärarstudenten med Liam men även med hans föräldrar.

Ett annat case handlar om Cajsa, en 14-årig tjej i årskurs 8, som har godtagbara och bivis mer än godtagbara kunskaper. Mycket av Cajsas energi och fokus går till det sociala samspelet. Cajsa har ganska hög status i klassen, vilket innebär att hon har förväntningar på sig att vara den coola tjejen i klassen. Cajsa behöver lugn och ro för att klara skolarbetet, men har svårt att se sin egen del av bristande arbetsro som ibland uppstår i klassen. I detta case får lärarstudenten möta Cajsa och hennes mamma som är journalist och som vill diskutera Cajsas betyg.

 

Forskarna kommer att studera hur de virtuella casen kan utveckla lärarstudenters professionella kompetens att hantera komplexa situationer i klassrummet.

Testar i höst

– Vi kommer att testa casen på lärarstudenter redan vid terminsstart i höst. Vi kommer att intervjua studenterna, och även filma dem när de samtalar runt casen, vilka lösningsstrategier de har och vilka val de gör. Är valen empatiska och informerande, hur interagerar studenten med eleven eller föräldern och så vidare, säger Pernilla Nilsson och fortsätter:

– Oavsett vilken väg som studenterna väljer eller vilka frågor de väljer att ställa, blir valen poängsatta. Så om studenterna väljer att säga en viss mening till en förälder, som i sin tur reagerar på ett visst sätt, så kommer studentens mening att utvärderas och studenten får en feed-back på sina val och sina handlingar. Denna typ av interaktiva fall kan alltså med fördel användas för både formativ examination, där studenten får kontinuerlig respons och möjlighet att lära sig under examinationen, och summativ examination, som snarare handlar om att summera personens kunskap vid tillfället.

Text, bild och film: ANDERS ANDERSSON och KRISTINA RÖRSTRÖM
Toppbilden är dock ett exempel ur ett virtuellt case, och tillhör forskningsprojektet.