header-pattern-bg

Skolorna och forskarna satsar tillsammans på det digitala lärandet

Lära genom film, virtuell verklighet, ”spelifierad” undervisning, en matteapp, gränsöverskridande programmering, fjärrundervisning, det digitala ledarskapet och datoriserade klassrum. Det är några av de forsknings- och utvecklingsprojekt som är aktuella inom samverkansprojektet FDLIS (Framtidens digitala lärande i skolan) i Halland och nordvästra Skåne. Det är ett unikt projekt med kompetens och insatser hos sju kommuner, Region Halland och Högskolan i Halmstad. Från Högskolan bidrar tio forskare med utveckling av det digitala lärandet.

Behovet av forskning och utveckling i kommunerna är stort och här har vi på Högskolan i Halmstad en viktig roll att fylla.

Pernilla Nilsson

– Det är ett väldigt viktigt projekt för Högskolan, då det skapar spännande möjligheter till praktiknära forskningsprojekt kopplade till det digitala lärandet i skolan, säger Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad och projektledare för forskningen inom FDLIS, Framtidens lärande i skolan.

Utvecklingsdriven, eller praktiknära forskning, innebär bland annat att lärarna på de olika skolorna är med och formulerar forskningsfrågorna. FDLIS utgår från de behov som finns i dag i skolorna, och arbetet ska på så sätt också vara ett stöd i kommunernas och skolornas verksamhetsutveckling.

Mer om FDLIS (Framtidens digitala lärande i skolan)

Genom såväl forskning som erfarenhet kommer både digitala och analoga lärmiljöer, arbetssätt och metoder att prövas och utvärderas. Projektet stöttar också kompetensutveckling av exempelvis lärare.

Totalt har projektet en budget på över åtta miljoner kronor för tre år. De samverkande kommunerna är Varberg, Laholm, Båstad, Kungsbacka, Halmstad, Hylte och Ängelholm.

Från Högskolan i Halmstads sida är tio forskare involverade i FDLIS:

Pernilla Nilsson, ledare för forskargruppen, Roger Säljö, Monica Karlsson, Kalle Jonasson, Patrik Lilja, Håkan Fleischer, Anniqa Lagergren, Björn Sjöden, Jeanette Källstrand och Linn Håman. Forskarna är involverade i olika delprojekt där syften och forskningsfrågor har formulerats tillsammans med kommunerna.

Det har gått ett drygt år sedan samverkansprojektet FDLIS inleddes. Syftet är att bidra till utveckling av och forskning om lärandeprocesser med digitala resurser. Det passar som hand i handske i regeringens digitaliseringsstrategi för skolväsendet, att ”forskning om digitaliseringens påverkan på undervisningen och lärande ska genomföras och stödja utveckling av verksamheter och insatser”. Samtidigt kan forskning om digitalisering inom förskola och skola utgöra en naturlig del i Högskolans profilområde Smarta städer och samhällen.

Blond, lockig kvinna, leende

– Den nationella strategin för skolans digitalisering säger att alla skolor i Sverige ska ha samma möjlighet att jobba med digitalisering och kommunerna har hårt tryck på sig för att jobba med detta, säger Pernilla Nilsson, som leder arbetet om forskning och uppföljning av skolans digitalisering i handlingsplanen för den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet.

Fyra fokusområden

Inom FDLIS lyfts fyra olika fokusområden fram: fjärr- och distansundervisning, utveckling av undervisningens kvalitet, utveckling av skolledares ledarskap i den digitala skolan samt bidrag till tillgängliga digitala och analoga lärmiljöer för lärande.

Projektet grundar sig i gemensamma insatser hos alla parter. Från Högskolan i Halmstad ingår ett flertal forskare, och även forskarutbildade lärare och andra anställda i kommunerna som deltar i samarbetet. Just nu är forskarna involverade i flera olika delprojekt som i de flesta fall drar i gång under vårterminen.

Tretton olika forsknings- och utvecklingsprojekt

Fjärrundervisning
Närmiljö som lärmiljö inom förskolan
Spelifierad undervisning
Studieteknik i det datoriserade klassrummet
Ämnesdidaktiska kollegium
Lärande genom film
Matteappen – användningen av digital lärresurs
Gränsöverskridande programmering; modeller för digital design, progression och ämnesintegration
VR i kemi
Kunskapsöversikt hälsa och digitalisering
Digitala resursers påverkan på barn och ungdomars välmående och hälsa
Adekvat digital kompetens för skolledare
Modern visualiseringsteknik som verktyg för bättre måluppfyllelse

Läs mer om projekten inom FDLISlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Mats Gustafsson är förstelärare på Kattegattgymnasiet i Halmstad och involverad i ett av delprojekten (ännu inte påbörjat) som ska ta hjälp av VR (virtuell verklighet) för språkutveckling hos och tillgänglighet för nyanlända elever. Bakgrunden till projektet är att många nyanlända elever i kommunen läser grundskolekurser för att bli behöriga till de nationella gymnasieprogrammen.

– Vi vill att eleverna utvecklar sina kunskaper i det svenska språket – något som många gånger tar lång tid – hand i hand med att de läser de övriga ämnena.

Läraren som själv testa tekniken

Tillgänglighetsaspekten handlar om att alla elever ska ha samma möjlighet att delta i undervisningen.

– Jag har själv testat VR-tekniken och har ofta kontakt med DLC, Digitalt laborativt centrum, på Högskolan. Jag har varit där och upplevt vad de gör och hur en laborativ miljö visar möjligheterna som tekniken kan föra med sig. Det är väldigt givande, säger Mats Gustafsson, som ser fördelar med att använda VR som ett medel i undervisningen:

– Ett exempel är att några av mina elever ”tog med sig” klasskamraterna in i ett verk i sin redovisning om kärnkraftverk och visade hur det är uppbyggt och vilka processer som försiggår där. Det blev ett bra resultat.

Man, korthårig, svart skjorta

– I höstas gick jag en kurs i digitalt lärande på Högskolan i Halmstad, och lärde mig mer om forskningen bakom tekniken. Det handlar inte om att bara ersätta befintliga arbetssätt i skolan med digitala, utan tekniken ska fylla ett mervärde, säger Mats Gustafsson, förstelärare på Kattegattgymnasiet som tror mycket på den digitala tekniken inom utbildningsväsendet. Bilden på Mats Gustafsson är tagen från filmen ”Arbete med VR i klassrummet” från modulen "Digitala verktyg i naturvetenskap" i Skolverkets Lärportalen.

3D-miljön som mervärde

Mats Gustafsson tror på den digitala tekniken i skolan:

– Utvecklingen går i rasande fart, och inom utbildningsväsendet är användningen i sin linda. Det är lätt att hitta lite ”wow-effekter”, exempelvis att eleverna får promenera bland dinosaurier, och visst fyller det ett syfte genom att elever blir intresserade. Effekten minskar dock naturligt när du har jobbat med VR några gånger. För oss lärare handlar det definitivt inte bara om wow-effekter. Det är mervärdet i att befinna sig i en 3D-miljö som är så viktig att plocka fram.

En bärande idé i FDLIS är att kommunerna ska lära av varandra.

– Det tar tid att själv undersöka tekniken. Ska du vara med och bana väg för andra kommer du att både lyckas och misslyckas, det får jag vara beredd på. Ett mål med arbetet i FDLIS är att vi ska ha gjort en del av misstagen redan, så att vi kan visa vägen framåt för andra. Vi ska ta fram en modell och säga vad som fungerar bra och vad som fungerar sämre, säger Mats Gustafsson.

Mål med VR-arbetet på Kattegattgymnasiet

Att jobba med språkinlärning, vilket ofta tar tid, och att läsa olika ämnen kan med hjälp av VR ske hand i hand.

– Vi vill undersöka om VR-tekniken kan tjäna som medel för att utveckla språket inom olika ämnen. Exempelvis kan vi använda tekniken för att illustrera en miljö som man annars inte har lätt att ta sig till, exempelvis kan eleverna och läraren ta sig till universum, in i en atom eller besöka en annan tid, som romarriket. På så sätt kan eleverna vara närvarande och förstå vilka förutsättningar som finns på olika platser, säger Mats Gustafsson.

Det finns ytterligare en vinst:

– Vi kan också ge elever som är nyanlända från andra världsdelar, att få en bättre förförståelse för exempelvis olika platser i Europa. Omvänt kan vi också ge de här eleverna möjlighet att visualisera för oss andra hur det är i de miljöer de kommer ifrån. På så vis får vi alla en bättre förståelse för varandra.

Förutom språkinlärning kan VR-arbetet bidra till ökad tillgänglighet. När en nyanländ elev är behörig att söka till och börja på de nationella gymnasieprogrammen, har hon eller han en bättre förförståelse för den situationen, och därmed mer lika möjlighet som andra att delta i undervisningen.

Samverkansprojektet FDLIS är unikt. Ingen annanstans, påpekar Pernilla Nilsson, finns ett motsvarande samverkansprojekt där en region, flera kommuner och ett lärosäte har investerat resurser i ett samarbetsavtal där endast ett övergripande syfte, intentioner och målsättningar ursprungligen fanns formulerat från start. Forskare, skolledare och lärare i kommunens förskolor och skolor arbetar tillsammans under projektets gång och formulerar forsknings- och utvecklingsprojekt som bygger på kommunernas behov.

För oss lärare handlar det definitivt inte bara om wow-effekter. Det är mervärdet i att befinna sig i en 3D-miljö som är så viktig att plocka fram.

Mats Gustafsson

– Att arbeta med praktikutvecklande forskning handlar om att både ge och ta. Detta är ett långsiktigt samarbete och vi hoppas kunna knyta fler forskare till samverkansprojektet. Behovet av forskning och utveckling i kommunerna är stort och här har vi på Högskolan i Halmstad en viktig roll att fylla, säger Pernilla Nilsson.

Fördjupad diskussion om digitalisering

Debatten om digitalisering i skolan är många gånger polariserad, menar Pernilla Nilsson.

–Vi som på olika sätt arbetar med forskning om, för och med skolan anser att skolan förtjänar fördjupade diskussioner som klarar av att ta in många perspektiv samtidigt utan att för den skull polarisera och förenkla debatten till att handla om enskilda sakfrågor. Digitaliseringen är i dag en självklar del av skolans utveckling. Många av frågorna kring digitalisering är komplexa och vi behöver samverka kring dem på ett klokt sätt med olika metoder och perspektiv för att bäst möta de behov och utmaningar som ett digitaliserat samhälle kräver, säger Pernilla Nilsson.


Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: Dan Bergmark, Skolverket samt iStock.