header-pattern-bg

Sociala relationer kan avslöja ungdomars psykiska ohälsa

Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Svenska ungdomar som tycker att de har starka och bra sociala relationer har ofta bättre psykisk hälsa än jämnåriga med svagare sociala nätverk. En ny studie vid Högskolan i Halmstad visar att det går att identifiera ungdomar som är i riskzonen för att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa genom att titta på deras sociala nätverk. I den här krönikan beskriver doktoranden Mikael Ahlborg själv studien.

Mikael Ahlborg
Doktorand i hälsa och livsstil
Mikael Ahlborg är legitimerad sjuksköterska och doktorand i hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad. Han har också en magisterexamen i hälsa och livsstil från Högskolan i Halmstad.
Foto av Mikael Ahlborg

Min forskning handlar om hur socioekonomisk status och socialt kapital påverkar ojämlikheter i ungdomars hälsa. Socialt kapital finns i de sociala relationer och nätverk som vi människor utgör, tar del av och påverkas av. Några viktiga begrepp inom området socialt kapital är tillit, trygghet, emotionellt stöd, respekt och att uppleva en känsla av tillhörighet. När det gäller socialt kapital bland ungdomar är det tre kontexter som kanske är de mest relevanta att studera, och det är familj, skola och kompisar.

För oss forskare är det en utmaning att se hur vi kan bidra till att förändra den dystra utvecklingen när det gäller just psykisk ohälsa som vi ser bland ungdomar i Sverige idag. Tidigare forskning har visat att det finns en koppling mellan ungas sociala kapital och deras psykiska hälsa och att den kopplingen är värd att undersöka vidare.

Tillsammans med mina kolleger har jag genomfört en studie där vi har använt data från Folkhälsomyndighetens undersökning Skolbarns hälsovanor från 2013/14. Det är en undersökning som Folkhälsomyndigheten genomför vart fjärde år på uppdrag av Världshälsoorganisationen (WHO). I undersökningen svarar flera tusen ungdomar i årskurserna 5, 7 och 9 på frågor om bland annat hälsa, hälsovanor, beteenden och sociala relationer.

I vår studie ville vi identifiera profiler av socialt kapital bland ungdomar i Sverige utifrån frågeställningar som rör just familjen, skolan och kompisarna. Vi använde en personcentrerad analysmetod som, vad vi vet, inte har testats tidigare i forskning som är relaterad till socialt kapital bland ungdomar. Vi identifierade ett antal profiler som med största sannolikhet speglar de ungas verklighet (familj, skola och vänner) och tittade sedan på hälsan hos ungdomar i de olika profilerna.

Vi såg att det fanns tydliga skillnader i hälsa mellan ungdomar i de olika profilerna som hade svagt socialt kapital i en eller två kontexter och starkt socialt kapital i den tredje, jämfört med dem som hade starkt socialt kapital i alla kontexter. Hos vissa unga, som hade ett väldigt svagt socialt kapital i alla de tre kontexterna, var hälsoutfallen så allvarliga att de sannolikt medför svårigheter för ungdomarna att klara av sin vardag.

Det är viktigt att understryka de positiva resultat som framkom i studien. En majoritet av ungdomarna som deltog i undersökningen hade ett starkt socialt kapital både hemma, i skolan och bland sina vänner. De svarade att de var nöjda med sitt liv och hade väldigt få psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk, nedstämdhet eller sömnbesvär.

Utöver det ger studien en kartläggning över hur socialt kapital är fördelat bland tjejer och killar i årskurserna 5, 7 och 9 i Sverige. Det säger oss också något om kopplingen mellan socialt kapital och hälsa. Det går alltså att använda socialt kapital och en personcentrerad analysmetod för att upptäcka ojämlikheter i ungas hälsa. Det går också att med hjälp av den här metoden identifiera ungdomar som befinner sig i riskzonen för att drabbas av allvarligare former av psykisk ohälsa.

Text: MIKAEL AHLBORG
Bild: HÖGSKOLAN I HALMSTAD OCH iSTOCK (toppbilden)

Publicerad i PLoS

Den vetenskapliga artikeln heter ”Into the realm of social capital for adolescents: A latent profile analysis” och är publicerad i PLoS One. Författare är Mikael Ahlborg, Petra Svedberg, Maria Nyholm, Antony Morgan & Jens M Nygren.