header-pattern-bg

Digitaliseringen, ett kulturellt verktyg som skolan måste ta sig an

Digitaliseringen är en game changer – en genomgripande samhällsförändring – ungefär på samma sätt som tryckkonsten en gång var. Det menar Roger Säljö, gästprofessor i digitalt lärande på Högskolan i Halmstad, som ägnar stor del av sin forskning åt frågan hur denna stora förändring passar in i skolans värld.

Digitaliseringen har förändrat mycket för oss människor, hur vi arbetar, handlar, roar oss, har kontakt med vården – och hur skolan fungerar.

– Det är inte så att saker och ting nödvändigtvis alltid blir bättre med digitaliseringen – men det blir annorlunda, säger Roger Säljö, som under hela sin akademiska karriär har intresserat sig för lärande och utveckling hos individer och grupper.

Kulturella verktyg

Människan utvecklas inte isolerat eller för sig själv, utan i samspel med sin omvärld och de resurser som hon har eller har utvecklat. Roger Säljö inriktar sig i sin forskning på det som kan kallas kulturella verktyg – det handlar om att läsa och skriva, men också om exempelvis kompasser, hammare och, numera, digitala teknologier. Att kunna använda dessa är en fantastisk kraft:

Man i svart skinnjacka, bakgrunden en tegelvägg.

Sedan förra året är Roger Säljö gästprofessor på Högskolan i Halmstad, vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle och forskningsmiljön CLKS.

– Jag företräder en tradition där man ser människan som en hybrid, hon är inte utlämnad åt sig själv och sina muskler, utan förmågan att klara sig avgörs av användningen av olika teknologier. Har du dåligt minne är det bra att kunna använda papper och penna, behöver du hitta fakta är du inte utlämnad åt att leta utan du kan använda en sökmotor, behöver du dra åt en skruv gör du inte det med handen utan med en skruvmejsel eller en skruvdragare.

Om Roger Säljö

Roger Säljö är seniorforskare vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet. Han ledde det nationella forskningsprogrammet LearnIT 1997 till 2009, vilket finansierades av KK-stiftelsen. Sedan 2006 är han ledare för Linnécentret Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället (LinCS), vilket avslutas i år.

Säljö är även hedersdoktor vid Åbo universitet och Universitetet i Agder, hedersprofessor vid University of Bath, UK. Han har tidigare varit gästprofessor vid flera lärosäten i bland annat Norge och USA. Han är del av redaktionen för flera vetenskapliga tidskrifter och har handlett 50 doktorander fram till doktorsexamen.

Lärandet formas

En viktig fråga är hur lärandet formas utifrån olika kulturella verktyg, och hur människan lär sig att behärska dem. En gång i tiden handlade det om grottmålningar – i dag många gånger om digitala teknologier. Så fort forskning handlar om den digitala tekniken blir den mångvetenskaplig, digitaliseringen respekterar inga gränser, menar Roger Säljö som haft kontakt med exempelvis de humanistiska, matematiska och medicinska fälten i sitt arbete med digitaliseringens konsekvenser. Det är tydligt att det tvär- och mångvetenskapliga ligger honom varmt om hjärtat:

– Jag trivs i den gränsöverskridande miljön, inom den arbetar vi forskare mer med projekt som ligger nära verksamheten i exempelvis en skola eller annan arbetsplats, och då lär vi oss alla verkligen något. Många högskolor har en naturligt mer tvärvetenskaplig orientering än stora universitet.

Det är digitalt lärande som är inriktningen på Roger Säljös gästprofessur och han är glad över att vara på plats på Högskolan i Halmstad. Han berömmer den fina miljön och ser Digitalt laborativt centrum, DLC, som en unik och spännande labbmiljö. Det blir nästa steg för honom att jobba mer i labbet tillsammans med akademins forskare.

– Digitalt lärande passar väldigt bra som ett fokusområde för Högskolan. Här pågår många sådana aktiviteter och de fysiska resurserna är på plats med bland annat DLC.

En förändring att vänja sig vid

Som gästprofessor jobbar han i dag främst tillsammans med en forskargrupp knuten till ett mycket aktuellt och angeläget arbete. FDLIS (Framtidens digitala lärande i skolan) är ett unikt samverkansprojekt med flera kommuner och Region Halland.

– I samverkan med kommunerna ser vi att problemområdena är väldigt generella. Jag är inblandad i olika projekt som handlar om vad som händer när man introducerar digitalisering och lär ut digitala redskap i skolan. Bland annat är programmering i skolan väldigt aktuellt. Skolan i ett större perspektiv har dock svårt att vänja sig vid förändringen, menar Roger Säljö. Men många barn har i dag en väldigt digital barndom och den rådande meningen i samhället är att digitaliseringen är framtiden.

– Skolan ska förbereda barn och ungdomar för att vara aktiva medborgare i samhället, och då måste skolan förhålla sig till digitaliseringen. Hela utvecklingen förändrarar vår tillgång till information och förmågan att analysera. Det uppfattas som provocerande av många i samhället, och för det traditionella sättet att arbeta i skolan. Men många barn lär sig i dag att läsa och skriva med hjälp av digital teknik.

Krockar och genomgripande förändring

Ett tydligt exempel då perspektiven krockar är regeringens förslag om mobiltelefonförbud i skolan.

– De flesta vuxna klarar sig inte utan sin mobil. Mobiltelefonen ska inte störa, men i dag är den nästan ett nödvändigt redskap. Och frågan är hur den ska integreras i skolan? Ett förbud visar att samhället inte kan hantera frågan.

Hur vi i dag kan använda information, dela och manipulera den är vad Roger Säljö kallar en game changer.

– Digitaliseringen slår igenom i våra privata liv och på samhällsnivå. Det är lite som när radion och sedan tv:n slog igenom, vi lever ett helt annat liv sedan dess – som världsmedborgare. Skillnaden är att digitaliseringen är ännu mer genomträngande i våra liv.

Text och bild: KRISTINA RÖRSTRÖM