header-pattern-bg

Användarens upplevelse och en mer hållbar värld i fokus för forskning om funktionella ytor

Du är omgiven av designade ytor. Ytskikten på din dator är designade, din mobil är designad och ytorna i din bil är designade. Det som i vardagen kan verka som slumpmässigt är i själva verket väl genomtänkt, och ofta ligger det forskning bakom. Martin Bergman, som är antagen som doktorand vid Chalmers men bedriver sina forskarstudier vid Högskolan i Halmstad, är industridesigner och ingenjör, och forskar i materialdesign och funktionella ytor.

Materialdesign handlar till stor del om att utgå från användarens upplevda kvalitet. Det handlar om hur ytan känns och ser ut, men det kopplas också samman med andra kvaliteter, till exempel nötning och hållfasthet. Hela tiden behöver formgivaren upprätthålla en balans mellan det som kallas för upplevelsebaserade krav, och de mer praktiska aspekterna.

– Upplevd kvalitet förändras beroende på många olika aspekter, berättar Martin Bergman, och fortsätter:

– Det kan handla om hur mikrostrukturen ser ut i en viss yta, men också om hur användaren uppfattar ytan. Det ligger en hel del beteendevetenskap och psykologi bakom, eftersom vi beter oss olika kring olika material, och i olika kontexter. Dessutom uppfattar vi material på olika sätt beroende på i vilket sammanhang vi möter det. Läderinslag i en bilinteriör upplevs till exempel som förhållandevis vanligt, och kanske lite lyxigt, medan läder på en dator uppfattas som något som sticker ut. Det avviker från normen.

Konsumenten konstruerar produkters värde med utgångspunkt i ganska små detaljer i dess ytor.

Martin Bergman

Materialdesign är inte bara beroende av sin rumsliga kontext. Den påverkas också mycket av tid. Det som tilltalar konsumenter förändras snabbt, och det som fungerade igår gör förmodligen inte det i morgon. Användaren har också en tendens att tilldela det som uppfattas som ny design ett högre värde, ett metavärde. Därför uppfattas ofta en ny produkt som bättre än en gammal, även om det kanske inte skiljer speciellt mycket mellan de två.

– Ta en smart telefon som exempel. Det skiljer inte jättemycket mellan en modell som kom ut för två år sedan och den senaste modellen. Det kanske är samma anodiserade aluminium och samma glas, och både form och färg liknar varandra. Ändå tilldelar vi den nyare telefonen ett högre metavärde, vilket gör den mer attraktiv. På det sättet konstruerar konsumenten produkters värde med utgångspunkt i ganska små detaljer i dess ytor, förklarar Martin Bergman.

En hand som håller i en smart telefon.

Även om det kanske inte skiljer speciellt mycket i designen mellan en nyare och en äldre smart telefon tilldelar vi den nyare ett högre metavärde, vilket gör den mer attraktiv.

Forskning som utmanar processer

Även om en stor och viktig del av forskningen kring ytor och materialdesign handlar om konsumentbeteenden och om vad som tilltalar användaren, finns det också en annan aspekt av det hela. Forskningen utmanar ofta redan etablerade processer för att finna nya, bättre tillvägagångssätt för att uppnå samma, eller högre, kvalitet.

– Att arbeta med att utveckla processer handlar om att hela tiden utmana det som skaver. Det kan till exempel röra sig om ett steg i en process som är avgörande för slutproduktens kvalitet, men som på något sätt inte når upp till de krav som ställs på tillverkningsprocessen. Ofta handlar det om att nå upp till olika krav på ekologisk, social eller ekonomisk hållbarhet. Om en del av en process inte når upp till de miljömässiga krav som ställs på den behöver den förändras, speciellt om den delprocessen är avgörande för den upplevda kvaliteten. Mitt jobb är att utveckla materialet eller att förändra tillverkningsprocessen, eller att hitta ett nytt material, som motsvarar den kvalitet som kunden vill ha, säger Martin Bergman.

En bilinteriör

De metalliska detaljerna i bilens interiör består av plast med ett lager av krom. Foto: Volvo Cars

Just nu arbetar Martin Bergman med ett projekt i samverkan med Volvo interiördesign. Projektet handlar om att ta fram en alternativ process för att skapa kromade plastytor i bilinteriörer. Idag används i princip ingen metall alls i inredningen av bilar. Istället används kromad plast. Eftersom kromet både känns och ser ut som metall ger det ett genuint och lyxigt intryck, utan att addera onödig vikt. Dessutom är det mer kostnadseffektivt att använda kromad plast än att använda metall. Det finns dock ett problem med den process som idag används för att ta fram kromade plastytor.

– I dag används en krompläteringsprocess som kallas för Krom6. I Krom6-processen finns det ett steg som inte är långsiktigt hållbart. Därför måste den förändras, men idag finns det inget fungerande alternativ. Tanken är att Krom6 ska bytas ut mot en ny metod som kallas för Krom3, men den är inte tillräckligt utvecklad ännu. Här står vi alltså inför problemet att en process utmanas av krav på ökad ekologisk och social hållbarhet. Användandet av farliga kemikalier ställs mot produktens upplevda värde. Det jag försöker göra är att hitta ett alternativt sätt att uppnå samma värde, men utan de negativa bieffekterna, säger Martin Bergman.

Martin Bergman är en nyckelperson i Högskolans samverkansarena Fab Lab, och det är också här han genomför sin forskning. Utbildningen och forskningen i Fab Lab utgår från en speciell metodik som finns ständigt närvarande på väggen.

Fab Lab

Fab Lab Halmstad är ett av Högskolans laboratorier och samverkansarenor. Här hittar du en inspirerande lärmiljö med digitalt styrda maskiner för prototypframtagning.

Fab Lab, eller Fabrication Laboratory, är ett koncept som har utvecklats vid Massachusetts Institute of Technology, MIT, och som bland annat handlar om öppenhet och samverkan mellan utbildning, forskning, näringsliv och privatpersoner. Fab Lab Halmstad har funnits sedan våren 2016, och är en del av ett globalt nätverk med mer än 1 100 registrerade labb.

När hårda och mjuka värden möts

Hur konsumenten uppfattar en yta styrs inte bara av dess kontext och dess konstruerade värde, utan även av sådant som finns nedärvt inom människan. Det finns designaspekter som tycks vara universellt tilltalande. Till exempel tenderar blanka ytor att uppfattas som lyxiga och kvalitativa.

– Det är stor skillnad mellan hur vi uppfattar blanka och matta ytor. En blank skärm uppfattas till exempel som mer exklusiv är en matt. Vi vet också att blanka ytor reflekterar ljus på ett annat sätt än matta, och därför kan matt textur användas som ett kamouflage. Vill du till exempel göra att en bil känns mer militärisk ska du lacka den matt, säger Martin Bergman, och fortsätter:

– En stor del av min expertis handlar om att översätta de mer känslomässiga, mjuka värdena som formgivare talar om, till exempel hur ytor ska kännas och uppfattas, till de mer hårda värden som behövs för att de som ska tillverka ytorna ska förstå. Det är inte alltid som formgivare och industri talar samma språk, och där kommer jag in. Jag hittar ett material som stämmer överens med den känsla som formgivaren är ute efter, och tar fram en specifikation som tillverkningsindustrin kan arbeta efter.

Vi behöver fundera kring om det verkligen är hållbart att ha så hög detaljrikedom som vi är vana vid idag. Kanske måste vi vara beredda på att kompromissa med en del detaljer.

Många av utmaningarna i omställningen från Krom6 till Krom3 handlar om de mjuka värdena. Aspekter som spelar in är hur materialet ser ut och hur det känns att röra vid. Dessutom ska det kunna anpassas till dagens standarder, och det måste också fungera tillsammans med övriga detaljer i bilens interiör. Därför undersöks också alternativa metoder till kromplätering, till exempel blästring eller lasergravering. Allt görs med slutanvändarens upplevelse i fokus, men också för att uppnå en mer hållbar värld.

– Det kan vara så att de kromade ytorna inte måste se ut så som vi är vana att se på krom idag. Kanske kan vi istället använda oss av mindre blanka ytor med ett metalliskt utseende. Dessutom behöver vi fundera kring om det verkligen är hållbart att ha så hög detaljrikedom som vi är vana vid idag. Kanske måste vi vara beredda på att kompromissa med en del detaljer. Det ska naturligtvis inte kännas plastigt för den sakens skull, men vi kanske kan hitta alternativ som är bra utan att de skadar vår planet, avslutar Martin Bergman.

TEXT: Christa Amnell
FOTO: Anders Sällström, Pixabay och Volvo Cars