header-pattern-bg

Framgångsrika multinationella dotterbolag – en fråga om förståelse för avstånd

Vad är det som avgör om multinationella dotterbolag blir framgångsrika eller misslyckas? Hur påverkar kulturella avstånd de ekonomiska resultaten? Och hur påverkas företag av avstånd i formella strukturer mellan värd- och hemlandet? Ny forskning från Högskolan i Halmstad svarar på de här frågorna, genom doktoranden Henrique Correa da Cunha som undersöker hur utländska dotterbolag från tillväxtmarknader och utvecklade länder påverkas av kulturskillnader och skillnader i formella institutioner när de etableras i Latinamerika.

Mitt forskningsämne är min passion.
– Henrique Correa da Cunha.

Henrique Correa da Cunha är den första deltagaren i det avtal om dubbla doktorsexamina som Högskolan i Halmstad har tecknat med University of Blumenau (FURB), Brasilien. Båda lärosätena fokuserar på innovation och strävar efter att främja innovativt tänkande bland studenter och forskare, på regional, nationell och internationell nivå. Henrique Correa da Cunhas forskning, inom området innovationsvetenskap, handlar om hur nationell kultur och formella institutioner påverkar internationaliseringen av bolag från tillväxtmarknader och utvecklade länder.

– Jag ville öka mina kunskaper kring den effekt som kulturella aspekter och formella institutioner har på multinationella bolag som etablerar sig i Latinamerika, säger Henrique Correa da Cunha, och fortsätter:

– Jag påbörjade mina doktorandstudier år 2015, och när FURB och Högskolan i Halmstad skrev under avtalet om dubbla doktorsexamina år 2017 tyckte jag att det var en fantastisk möjlighet. Det har gett mig chansen att träffa professorer från båda lärosätena, och jag har haft två mycket erfarna handledare: professor Svante Andersson från Högskolan i Halmstad och professor Mohamad Amal från FURB. Det har gjort att jag har kunnat lära mig ännu mer eftersom de har hjälpt mig att identifiera viktiga aspekter och potentialer i min forskning.

Porträtt av en mörkhårig man med blå skjorta.

Henrique Correa da Cunha har en bakgrund inom företagsekonomi och informationsteknologi. Han har nyligen börjat arbeta på Ryerson University i Toronto, Kanada, där han planerar att fortsätta sin forskning.

Kulturella avstånd och avstånd mellan formella institutioner

I sin avhandling skriver Henrique Correa da Cunha om kulturella avstånd och avstånd mellan formella institutioner.

Kulturella avstånd kan definieras som skillnader i sociala normer, vanor och traditioner som formar beteenden och åsikter.

– Traditionellt har det ansetts att kulturella avstånd saknar riktning, och att de är symmetriska, vilket innebär att effekterna av kulturella avstånd är desamma både i bolagets hemland och i värdlandet. Om de sociala normerna skiljer sig åt mellan land A och land B blir alltså effekterna desamma för ett företag från land A som etablerar sig i land B, som för ett bolag från land B som etablerar sig i land A. Jag håller inte med om det här sättet att se på kulturella avstånd, och det är ett av de resultat som jag presenterar i min avhandling, säger Henrique Correa da Cunha.

Formella institutioner, å andra sidan, kan definieras som de institutioner som ger ett samhälle struktur, till exempel lagar och regler.

– I affärslitteraturen finns det två dominerande sätt att se på formella institutioner. Det första sättet är att fokusera på enskilda länder och deras formella institutioner, och att hävda att dessa spelar roll när affärer görs. Från det här perspektivet är ett land med effektiva, starka institutioner bättre lämpat för affärer, än ett land med ineffektiva och svaga formella institutioner. Det andra sättet att se på frågan är fokusera de effekter som skillnaderna mellan olika länders formella institutioner har på internationella affärer. Traditionellt sett har avstånd i formella institutioner mellan länder setts som någonting negativt. Sådana avstånd har förutsatts skapa friktion mellan det multinationella företaget och den utländska värdmarknaden, vilket har varit till nackdel för utländska företag jämfört med de nationella, förklarar Henrique Correa da Cunha.

När de formella institutionerna på tillväxtmarknader och i utvecklade länder skiljer sig mycket åt påverkas utländska dotterbolag från de här länderna på olika sätt beroende på vilken förmåga de har att använda sig av sina erfarenheter av att hantera formella institutioner i sina ursprungsländer.

– Genom att inkludera formella institutionella avstånd i diskussionen kring utländska dotterbolags resultat breddas samtalet, men konceptet är fortfarande ganska kontroversiellt, säger Henrique Correa da Cunha.

Det är viktigt för företag som gör internationella affärer att känna till spelreglerna i de olika länderna.
– Henrique Correa da Cunha.

1990-talet ­– en period präglad av förändring

Under 1900-talets sista årtionde genomgick internationell handelspolitik stora förändringar, vilket påverkade den internationella marknaden, inte minst i Latinamerika. När mängden regler och restriktioner gällande utländska bolags aktiviteter på tillväxtmarknader minskade, blev det mer fördelaktigt att investera i Latinamerika, och det blev både lättare och viktigare för latinamerikanska företag att starta internationella dotterbolag.

– Det är viktigt för företag som gör internationella affärer att känna till spelreglerna i de olika länderna, och det är på det sättet min forskning kan komma till nytta. Företag och myndigheter kan dra nytta av mina resultat för att identifiera olika sätt för att bli mer konkurrenskraftiga, säger Henrique Correa da Cunha.

Resultat som motsäger traditionella åsikter

Henrique Correa da Cunhas forskningsresultat är till viss del kontroversiella, eftersom de inte följer det som tidigare har varit praxis inom forskningsfältet.

– Mina resultat tyder på att kulturella avstånd är asymmetriska. Det innebär att påverkan på ett företag från land A som etablerar sig i land B inte är densamma som på ett bolag från land B som etablerar sig i land A, säger Henrique Correa da Cunha, och fortsätter:

– Resultaten visar också på viktiga aspekter kring förhållandet mellan formella institutionella avstånd och kulturella avstånd, där det tidigare tycks reglera det senare. När ett internationellt dotterbolag verkar i ett land som är mindre utvecklat än företagets hemland förstärker skillnader i formella institutioner den effekt som kulturella avstånd har på företagets framgång.

En annan viktig aspekt av Henrique Correa da Cunhas forskning är de innovativa mätmetoder som används, speciellt för att beräkna kulturella skillnader.

– För mig var det viktigt att utveckla en mätmetod som klarar av att fånga in och kvantitativt beräkna de effekter av kulturella avstånd som deltagarna i kvalitativa studier har rapporterat. Även om resultaten bekräftar flera av hypoteserna får vi också en mycket mer komplex bild av hur interaktionen mellan olika typer av avstånd påverkar internationella dotterbolags ekonomiska framgångar, när de jämförs med andra tillväxtmarknader utanför regionen, säger Henrique Correa da Cunha.

Mina resultat tyder på att kulturella avstånd är asymmetriska. Det innebär att påverkan på ett företag från land A som etablerar sig i land B inte är densamma som på ett bolag från land B som etablerar sig i land A.

– Henrique Correa da Cunha

Driven av passion

Henrique Correa da Cunha har en bakgrund inom företagsekonomi och informationsteknologi. Han föddes i Brasilien, men flyttade år 1998 till Norfolk, USA, för att studera informationsteknologi vid Old Dominion University. Där fann han sig själv omgiven av olika kulturer, och det var så hans intresse för kulturskillnader väcktes. Efter examen anställdes han av ett stort, multinationellt brasilianskt företag som senare kom att bekosta hans vidare studier, vilka tog honom till både USA och Kina. Han har nyligen börjat arbeta på Ryerson University i Toronto, Kanada, där han planerar att fortsätta sin forskning.

– Jag kommer att fortsätta undersöka kulturskillnader i olika kontexter. Mitt forskningsämne är min passion, därför var det en stor möjlighet att få skriva min avhandling. Det var spännande att experimentera och upptäcka nya koncept som kan bidra med mer kompletta förklaringar av det fenomen som jag har undersökt, avslutar Henrique Correa da Cunha.

Text: CHRISTA AMNELL
Bild: ISTOCK, samt PRIVAT