header-pattern-bg

Stark utveckling för forskningen vid Högskolan i Halmstad

Högskolan i Halmstads forskning håller hög kvalitet. I den senaste forskningsbarometern från Vetenskapsrådet kommer Högskolan i Halmstad på plats åtta i Sverige – strax efter forskningstunga lärosäten som Chalmers tekniska högskola och Uppsala universitet.

– Högskolans utveckling har varit fantastisk. Jag tror att det beror mycket på att vi har investerat i forskningen och haft system som uppmuntrar till bättre synlighet och genomslag, säger Thorsteinn Rögnvaldsson, programchef för Högskolans KK-miljö Forskning för innovation.

Det här är en jättestark utveckling, avsevärt starkare än genomsnittet i Sverige.

Thorsteinn Rögnvaldsson

Som nystartat lärosäte 1983 skulle Högskolan i Halmstad enbart utbilda. Då fanns det inte ett forskningsuppdrag genom anslag från staten, men Högskolans dåvarande ledning satsade ändå (till viss del) på forskning eftersom den insåg hur viktig forskning är för ett lärosätes kvalitet. I dag har Högskolan både forskningsanslag från staten och externa forskningsmedel. KK-stiftelsen har under åren varit en viktig finansiär för utvecklingen mot ett mer forskande lärosäte.

Citerade artiklar

Ett ofta använt sätt att mäta framgång inom forskning är att forskares vetenskapliga artiklar blir citerade, alltså används som referens i andras artiklar. Citeringar är, enligt Vetenskapsrådet, en viktig indikator på forskningens kvalitet, trovärdighet och påverkan. Varje år räknar Vetenskapsrådet ut ett bibliometriskt index* för alla svenska lärosäten, ett index som ska jämföras med de anslag för forskning som lärosätena tilldelas. I den jämförelsen är Högskolan i Halmstads utveckling mycket stark. Bland de svenska lärosätena har Högskolan i Halmstad den näst starkaste utvecklingen sedan indexet infördes 2012.

Mer om rangordningen

I rapporten rangordnas Sveriges lärosäten efter andelen högciterade publikationer. Det innebär hur stor andel av lärosätets publikationer som finns bland de tio procenten mest citerade publikationerna i världen av dem som är knutna till i databasen Web of Science.

Läs mer i Forskningsbarometern 2019, tabell 35 sidan 62länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Web of Sciencelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

– Vi har förbättrat vår position i relation till övriga svenska lärosäten med 150 procent sedan regeringen införde det bibliometriska indexet, vilket kan jämföras med exempelvis Karolinska institutet som har tappat 20 procent. Men vi har inte bara varit duktiga på att förbättra oss, utan vi är också bra i absoluta tal. Högskolan i Halmstad ligger på tredje plats i Sverige när det gäller kvoten mellan vårt index och de direkta forskningsmedel som vi får, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

I Vetenskapsrådets senaste forskningsbarometer rankas Högskolan i Halmstad som nummer åtta bland svenska lärosäten vad gäller andelen mest citerade publikationer.

leende man, armarna i kors - blå-grå kavaj, snaggat hår, glasögon

Thorsteinn Rögnvaldsson är programchef för Högskolans KK-miljö Forskning för innovation.

Långsiktiga och tydliga mål

De största områden som Högskolans forskare publicerar sig inom är datavetenskap, hälsa, ekonomi, medicin och psykologi. Inom både psykologi och ekonomi har Högskolans bibliometriska index ökat nästan tio gånger under de senaste åtta åren.**

– Det här är en jättestark utveckling, avsevärt starkare än genomsnittet i Sverige, kommenterar Thorsteinn Rögnvaldsson. När rankningshysterin började i Sverige, runt 2005–2006, gjorde Sydsvenska Handelskammaren en årlig rankning av de sydsvenska lärosätena. Handelskammaren kommenterade då gällande Högskolan i Halmstad att ”forskningsproduktiviteten i form av publicerade artiklar är det lite si och så med”. Den ansåg helt klart att vår vetenskapliga produktion inte var särskilt bra. Att i dag ligga i topp bland de svenska lärosätena är en väldigt bra resa.

Forskningens positiva utveckling förklarar Thorsteinn Rögnvaldsson med en långsiktig strategi och tydliga mål. Högskolans stora utvärdering ARC13*** bidrog till att lyfta fram svagheter och åtgärder kopplade till dem.

Högskolans tre områden för forskarutbildning

– För 15 år sedan startade Högskolan en omfattande process för att identifiera vilka områden Högskolan skulle ha forskarutbildning inom. Den började med Högskolans vision 2004–2008 som Högskolestyrelsen beslutade om hösten 2003 och som drevs mycket av vår dåvarande rektor Romulo Enmark.

Valet föll till slut, 2009, på områdena innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil, vilka sedan också blev basen för Högskolans KK-miljö. Den är och har varit en viktig utvecklingsprocess som i dag involverar drygt 80 procent av forskningen vid Högskolan.

Kort om KK-miljön Forskning för innovation

Högskolan i Halmstad är ett av fem lärosäten i landet som har kvalificerat sig för att bli utnämnd till så kallad KK-miljö av Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, KK-stiftelsen. I ett tioårigt avtal som löper till och med år 2021, ger stiftelsen stöd till forskningsinsatser som successivt utvecklar ett alltmer profilerat lärosäte, med högsta kvalitet, tydlig positionering och med verksamhet som har stark relevans för utvecklingen av näringsliv och samhälle. Högskolans KK-miljö kallas Forskning för innovation.

Mer om Forskning för innovationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

– Forskningen är mycket bredare på Högskolan i dag jämfört med för både 20 och 10 år sedan, då den var mycket mer teknikdominerad. Högskolan i Halmstads KK-miljö är den ämnesmässigt bredaste av alla landets KK-miljöer och den som framhäver ett flervetenskapligt perspektiv. Den allra största utvecklingen har varit inom hälsa och livsstil. Jag tror att det är en del av framgången, de andra KK-miljöerna fokuserar mycket på teknik.

Forskarutbildad personal leder till bättre utbildning

Som ett led i strategin har Högskolan också satsat på att öka andelen disputerad personal, och på att betona kopplingen mellan forskning och utbildning.

– När vi formerade de tre områdena för forskarutbildning gjordes det med tanke på både utbildnings- och forskningsvolym. Det stödjer både den långsiktiga personalrekryteringen och god forskning som attraherar akademiska lärare.

Vi har inte bara varit duktiga på att förbättra oss, utan vi är också bra i absoluta tal.

All framgång har handlat om långsamma förflyttningar och idogt arbete, ingen snabb revolution.

– Jag tycker vi kan kosta på oss att njuta en stund nu för vi har lyckats så bra. Utmaningen framöver är att ta nästa steg och hålla strategiarbetet aktuellt i alla delar av Högskolan. Arbetet med profilområdena Hälsoinnovation samt Smarta städer och samhällen är en viktig del av det arbetet, säger Thorsteinn Rögnvaldsson.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Foto och illustration: ANDERS ANDERSSON respektive VETENSKAPSRÅDET

* Vetenskapsrådets årliga bibliometriska index infördes av regeringen för att omfördela direkta forskningsanslag baserat på lärosätenas prestation. Direkta forskningsmedel är medel som inte är konkurrensutsatta varje år – i motsats till de externa bidrag som forskarna söker och konkurrerar om från finansiärer som Vinnova, Vetenskapsrådet etc.

** Inom psykologi har Högskolans bibliometriska index ökat nästan tio gånger under de senaste åtta åren. Detsamma gäller för ekonomi som också ökat med en faktor tio. Inom datavetenskap har det bibliometriska indexet fördubblats, vilket är i linje med den nationella utvecklingen.

*** ARC13 var en utvärdering av all forskning vid lärosätet.