Debatt: Meningsfull permittering i det svenska kunskapssamhället

De statliga permitteringspengarna har frigjort tid för kompetenta och arbetsföra människor i kunskapsintensiva branscher. Samtidigt skriker våra svenska lärosäten efter samverkanspartner för att möta ökande behov av kompetensförsörjning och omställningsinitiativ i det svenska kunskapssamhället. Det är en ekvation som har en enkel lösning: tillåt permitterad arbetskraft att delta i samskapandet av nya utbildningsinsatser för livslångt lärande i stället för att sitta hemma och rulla tummarna på obestämd tid.

Som lektor vid Högskolan i Halmstad ser jag och mina kollegor hur utbildningsväsendet nu går igenom ett digitaliseringsstålbad där all utbildning snabbt ställts om till distans. Det är strategiskt arbete som pågått under en längre tid, men som av förklarliga skäl fått en rejäl hastighetsökning i och med Covid-19.

En parallell utveckling är ett ökat fokus på livslångt lärande i dagens kunskapssamhälle där en fyraårig grundutbildning i början av en karriär inte längre räcker. En vanlig strategi för att ta fram relevanta utbildningar av hög kvalitet och med lång livslängd för människor i alla faser av sin karriär, är att lärosäten driver utvecklingsprojekt i samverkan med näringsliv och offentlig sektor. Detta görs med hjälp av strategiska samverkansprojekt där relevanta företag, idéburna organisationer och offentlig sektor går in med resurser i form av tid och kompetens för att hjälpa lärosätena att ta fram innehåll i kurser och utbildningar med syfte att säkra långsiktig kompetensförsörjning för samhället. Exempel på detta är satsningar på flexibla kurser för yrkesverksamma inom strategiskt viktiga områden som artificiell intelligens, hållbar utveckling och digital tjänsteinnovation på både grund- och avancerad nivå.

Vi befinner oss just nu i en väldigt speciell situation. Och speciella situationer kräver extraordinära åtgärder. De statliga stödpaket som delas ut till svenska företag är exempel på sådana extraordinära åtgärder. Logiken i dessa permitteringspaket är klar: anställda vid företag som permitterats ska självfallet inte arbeta åt företaget med ”lön” från staten. Men det kan heller inte vara rätt att kompetenta människor sitter hemma och rullar tummarna (eller, som Martin Bergström skrev i GP:s debattartikel den 1 april, köar på byggvaruhusen för att renovera altaner) på statens bekostnad. Och är det inte så att de flesta arbetsföra människor faktiskt vill bidra och uträtta nytta för Sverige och världen i denna kristid?

Mitt förslag är följande: tillåt människor med relevant kompetens att använda sin betalda permitteringstid till att hjälpa lärosäten ta fram utbildning av högsta kvalitet som svarar mot samhällets behov av kompetensutveckling! Genom att delta i till exempel intervjuer och workshops digitalt och på distans, kan permitterad arbetskraft bidra med kompetens och idéer så att vi tillsammans kan bygga utbildning för livslångt lärande i världsklass. När vi väl tagit oss igenom den här delen av krisen kan vi då stå redo med nya digitala utbildningspaket för att snabbt få i gång ny kompetensförsörjning på både grund- och avancerad nivå. Låt oss nu ta chansen: finansierad kompetens finns ju redan, liksom tid, vilja och inte minst digitala verktyg för att genomföra detta på distans.

Pontus Wärnestål

Fotnot. Ovanstående debattartikel publicerades på hallandsposten.se den 7 april, 2020.