header-pattern-bg

Säg mig vad du heter på Snapchat och jag ska säga dig vem du vill vara

De allra flesta av oss bär det namn vi fått en gång av våra föräldrar. Men vad händer när unga människor själva kan bestämma vad de ska kallas i det viktiga sociala sammanhanget som mobiltelefonen utgör? Jo, det är ganska subtil historia om identitet och social position, visar en ny studie av Emilia Aldrin, forskare vid Högskolan i Halmstad.

Intresserad av namn och språk? Kom och workshoppa nästa fredag!

Fredagen den 29 september 15:30–17:00 håller Emilia Aldrin och kollegor till henne en workshop på Stadsbiblioteket i Halmstad. Varmt välkommen!

Språklabb med workshop (ålder ca 13–19 år).

Hur funkar språket? Varför säger vi som vi gör? Laborationer med språk: om ord och namn och deras ursprung. Stationer med lekfulla övningar, exempelvis låneords ursprung, namnverkstad, grammatik-korsord med mera.

Anmäl dig yill workshoppen via telefon 035-13 71 81 eller i Stadsbibliotekets reception. (Anmälan stänger 28/9.) Drop in i mån av plats!

Workshoppen är en del av ForskarFredag, som i Halmstad firas både fredagen den 29 september och lördagen den 30 september. Något för alla åldrar! Läs hela ForskarFredag-programmet härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

När man bara ”är” ett namn i stället för en hel kropp är friheten total när det gäller att välja namn, alltså användarnamn, på exempelvis Facebook.

– Men intressant nog väljer de ungdomar jag har studerat inte fritt, fastän de fysiska ramarna inte längre finns, säger Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska.

För- och efternamn, hela eller i förkortning, är vanliga användarnamn. En annan variant är exempelvis förnamn och ett favoritdjur, eller kanske ett personnamn och en siffra som är betydelsefull eller symbolisk. Identiteten och den sociala positionen kommer man inte ifrån på nätet heller.

– Namnet säger ofta något om individen och ”det här intrycket vill jag skapa”. Det finns en idé om att hierarkier löses upp on-line och att människor då fritt kan skapa sin identitet. Men det stämmer inte. Identiteten återskapas, kanske omedvetet, och i det här fallet genom användarnamnen. Polarna man träffar och hänger med på skolan och på fritiden är också on-line och då måste man ha ett samband mellan identiteterna.

Vill du lära dig mer om språk, namn, skrivande och kommunikation? Sök till Språkvetarprogrammet till våren!

Språket är människans viktigaste verktyg för informationsförmedling, komplexa analyser och förståelse av omvärlden samt för att skapa framgångsrika sociala relationer med andra. Goda språkkunskaper behövs både lokalt och globalt!

Språkvetarprogrammet – inriktning textbearbetning är en utbildning för dig som är kommunikativ, kreativ och reflekterande och vill fördjupa din kompetens i språk- och texthantering. Du är själv med och formar din utbildning.

Efter utbildningen kan du arbeta som textgranskare, språkvårdare, språkutredare, skribent, skrivcoach, kommunikatör, webbredaktör, copywriter, lektör eller textredigerare.

Se intervjun med Wilhelm på Språkvetarprogrammetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Ansökan stänger 16 oktober på antagning.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Emilia Aldrin

Emilia Aldrin intresserar sig särskilt för namn i sin forskning. Studien om användarnamn i digitala sammanhang är en alldeles ny pilotstudie, som väckt många frågor och idéer om vidare forskning om namn.

Namn är fyllda med mening

Emilia Aldrin har undersökt namnanvändning på Facebook, Kik, Snapchat och även kontaktlistor i den egna telefonen.

– Namn generellt är så intressanta eftersom de ligger så nära människors identitet, och därför blir de laddade och fyllda med symbolik. Off-line refereras vi ofta till med de namn som vi tillskrivits av andra. Den digitala världen är speciell eftersom var och en väljer sitt eget användarnamn, säger hon.

Ungdomarna i studien är ett fåtal 14-åriga pojkar och flickor. Det är inte ett statistiskt tillförlitligt material att dra stora växlar på, utan snarare en pilotstudie – men den väcker många intressanta frågor och visar på vägar in i fler studier.

– Att jag har valt att titta på ungdomars namnval beror på att de befinner sig mycket i den digitala miljön men också på att de är kreativa och laborativa i hur de närmar sig språket och namn – och mycket annat också för den delen.

Ett ”bra” användarnamn kan ha många funktioner. Det kan vara innovativt, kreativt och gärna lite coolt. En pojke förklarar att: ”Mitt användarnamn säger något om vad jag tycker om mig själv och så… Det är som en kort beskrivning av vem du är.” Samtidigt kan man inte välja helt fritt, namn kan vara upptagna eller begränsas av max antal tecken eller liknande. En annan inställning är att namnet ska vara praktiskt och då kan man använda ungefär samma i alla forum.

 Att bli vuxen

Användarnamnet kan också behöva justeras från att vara mer personligt till ett som ska hålla länge. En flicka, vi kan kalla henne Maja, förklarar att hennes tidigare användarnamn var genanta att dela med nya bekantskaper: ”Du vet, det lät som att jag var 10–11 år”, förklarar hon – namnen kunde exempelvis vara ”Majaärbäst” eller ”CoolaMaja” – men påpekar samtidigt att en del av hennes kompisar fortfarande har namn som innehåller ett katt- eller kändisnamn.

– Den här flickan visar genom sitt användarnamn att hon blir mer mogen och tillägnat sig ett mer vuxet kommunikationssätt, säger Emilia Aldrin.

Det kan också vara viktigt att undvika att ändra användarnamn – en önskan om stabilitet – och ibland är namnet användbart även off-line. Då kan man bli ”hon med Youtube-kanalen” eller ”han som hade ett barnsligt användarnamn tidigare”, vilket blir ett ganska trivsamt skämt som bekräftar en god och rolig relation.

Två unga personer som sitter med varsin mobil, sett uppifrån

Namnge andra

I exempelvis Snapchat och telefonens kontaktlista kan man ge egna namn till sina kontakter. De här namnen får vara mer fria och kreativa:

– Ungdomarna upplever att det är roligare och mer anspråkslöst att tänka kring andra än sig själv. Att namnge sig själv är mer seriöst, säger forskaren.

Även om listan med kontakter är för eget bruk, lägger de unga stor möda på namnen. Symboler är viktiga, exempelvis kan en apa stå för att någon har humor och gillar att skoja lite. Vänner och relationer värderas när personerna får namn, exempelvis kan det tyda på viss distans att bara använda det ”korrekta” namnet på någon. En flicka säger att hon undviker att använda hjärtasymbolen ”så att folk inte börjar oroa sig om jag har ett hjärta på den och inte på en annans namn, så att någon blir ledsen”.

– Risken är ju att någon annan råkar se vad de fått för namn i min telefon, kommenterar Emilia Aldrin.

Namn på andra byts oftare än det egna användarnamnet:

– Det hänger ihop med att kompisrelationer förändras. I dag är jag sur på någon, då ska hon inte få något hjärta, nästa dag kan hon få två om relationen förbättras. Namnen blir en ständig reflektion över vem jag är i mig själv och i relation till andra.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Foto: MAGNUS KARLSSON, ANDERS ANDERSSON och ISTOCK (toppbilden)