header-pattern-bg

Barns delaktighet i vården: ”Barnen vill bli tillfrågade, och alltid få en ny chans”

Del av fokusområde Hälsoinnovation

Barn har rätt till delaktighet i sin vård. Trots detta är det en utmaning att utöva den rättigheten i praktiken. För att vårdavdelningar och vårdmottagningar bättre ska kunna utröna om barn själva känner sig delaktiga, har forskaren Britt-Mari Gilljam tagit fram ett frågeformulär som riktar sig direkt till barnen.

Det är lika mycket en avhandling som riktar sig till vårdpersonal som till barn. Personalen vet att barnen ska vara delaktiga. Jag ser att barnen vill bli tillfrågade.


Britt-Mari Gilljam

Både barnkonventionen, som är en del av svensk lag sedan årsskiftet, och patientlagen slår fast barns rätt till delaktighet. Britt-Mari Gilljam har nyligen lagt fram sin avhandling om barn med långvarig sjukdom och deras erfarenheter och perspektiv på vården. Hon har bland annat tagit fram ett frågeformulär där 6–12-åringar själva kan uttrycka sina upplevelser av delaktighet i vården. Frågeformuläret kan därtill användas för att utvärdera hur en avdelning eller klinik arbetar med barns delaktighet.

I dag används frågeformuläret på två barnavdelningar på Hallands sjukhus Halmstad. Barnen får frågorna på en läsplatta, och svarar anonymt.

– Alla barn i åldrarna 6–12 år som skrivs ut från sjukhuset erbjuds att svara på frågorna innan de går hem. De kan göra det själva eller tillsammans med föräldrarna. De får frågorna på en läsplatta, och de som inte kan läsa kan få frågorna upplästa digitalt. Det går snabbt för barnen att svara, det är tolv frågor och de kan också fylla i förbättringsförslag. Kommentarer om maten och önskemål om spel är vanligast, säger Britt-Mari Gilljam, nybliven doktor i hälsa och livsstil med inriktning omvårdnad.

Porträtt av kvinna som bär blå jeansskjorta och blå sjal runt halsen.

Forskaren Britt-Mari Gilljam jobbar själv som barnsjuksköterska på barnkliniken på Hallands sjukhus Halmstad, och har så gjort under hela arbetet med avhandlingen.”I min forskning har jag sett barnen som experter både på att vara barn, och på att vara barn med en sjukdom och att vara i den situationen.”

Barnen styr själva

Det varierar från barn till barn, från dag till dag och situation till situation om barn vill vara delaktiga i sin vård.

– Det är lika mycket en avhandling som riktar sig till vårdpersonal som till barn. Personalen vet att barnen ska vara delaktiga. Jag ser att barnen vill bli tillfrågade, och det är viktigt att även om ett barn har sagt nej en gång, behöver hen alltid få en ny chans. Barnens dagsform kan påverka viljan till delaktighet, förutom att barn utvecklas hela tiden. Bara att personalen visar att den verkligen vill veta vad barnet tycker är en form av delaktighet.

Mer om forskningen och formuläret

Britt-Mari Gilljams avhandling heter Barns delaktighet i pediatrisk vård – perspektiv, erfarenheter och möjligheter till förändring utifrån barn med långvarig sjukdom och är finansierad av bland annat Stiftelsen Majblomman.

Under sina forskningsstudier intervjuade Britt-Mari Gilljam barn med reumatisk sjukdom om deras perspektiv, erfarenheter, behov och önskemål gällande delaktighet i sin vård och om främjande faktorer för delaktighet. Viktigt för att barn ska vara delaktiga i sin egen vård vid sjukdom är exempelvis trygga relationer och miljöer. Barnen vill med andra ord träffa samma personer vid olika besök, och det ska vara personer som bemöter dem utan stress – inget spring och koll på klockan – och lokalerna ska vara hemtrevligt inredda.

Britt-Mari Gilljam undersökte också hur det norska digitala kommunikationsverktyget Sisom påverkade barns delaktighet. Med barn som medredaktörer gjordes Sisom därefter om till en svensk version.

I sitt avhandlingsarbete utvecklade Britt-Mari Gilljam också frågeformulär för barns delaktighet (som beskrivs i den här artikeln), på engelska kallat ChiPaC. Barn har varit med och utvecklat frågeformuläret. Såväl sjuka som friska barn har fått ge respons, och Britt-Mari Gilljam har justerat utifrån barnens inspel.

– Jag fick massor med förslag på ändringar. Jag har sett barnen som experter både på att vara barn, och på att vara barn med en sjukdom och att vara i en sådan situation.

Formuläret har testats på flera hundra barn, som har besökt en barnmottagning. Genom analyser har Britt-Mari Gilljam kunnat säkra formulärets psykometriska, det vill säga statistiska, egenskaper.

Formuläret består bland annat av frågor om personalen bryr sig om vad barnet tycker och om personalen vill att barnet ska vara med och bestämma viktiga saker. Barnet får bland annat skatta hur väl något stämmer på en skala, illustrerad med figurer, från alltid till aldrig (se figurerna i toppillustrationen på webbsidan). Kön och ålder fyller de i som bakgrundsfrågor.

Resultatet av frågeformuläret redovisas en gång i månaden för respektive avdelning så att personalen kan förbättra rutiner och arbetssätt. Bland resultaten syns exempelvis hur en viss åldersgrupp bland barnen ger respons på en viss aspekt.

– Jag vill fortsätta att utvärdera formuläret. Just nu är vi i startgroparna att implementera det på barnmottagningen, då blir sammanhanget lite annorlunda, när barnen ska svara direkt efter sitt besök i stället efter att de har varit inlagda. I och med det kan vi även se vad som funkar och inte på en mottagning, säger Britt-Mari Gilljam, och lägger till:

– Det är viktigt att primärvården också frågar barnen, det kommer jättemånga barn till vårdcentralerna.

Tre kvinnor och en man står uppklädda framför flera bokhyllor. En kvinna och mannen håller varsitt diplom.

Britt-Mari Gilljam träffade Drottning Silvia på Kungliga slottet i Stockholm under Stiftelsen Majblommans diplomceremon i september i fjol. Britt-Mari Gilljam prisades för projektet Tillämpning av Barnkonventionen inom pediatrisk vård genom användning av ett själv-rapporterande frågeformulär för att mäta barns upplevelse av delaktighet. ”Drottningen var mycket intresserad av delaktighetsforskningen”, berättar Britt-Mari Gilljam. Med på bilden är även Fredrik Alm, Örebro universitet, som även han prisades som forskare, och Eva Björk som är ordförande i Majblommans forskningsråd Foto: Jonas Ekströmer/TT.

En hel grupp forskare

Den grupp av forskare som Britt-Mari Gilljam tillhör arbetar med att ta fram olika verktyg för att stärka barns delaktighet. Exempel är projektet som går under arbetsnamnet HAPPY och det digitala kommunikationsverktyget Sisom (se länkar för mer information). Britt-Mari Gilljam planerar en fortsättning på arbetet med frågeformuläret, och har för det fått ytterligare finansiering från Stiftelsen Majblomman. I arbetet ingår att översätta frågeformuläret till arabiska och även att utveckla en version som riktar sig till barn i förskoleåldern.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: JONAS EKSTRÖMER/TT och MAGNUS KARLSSON
Toppillustrationen visar figurer ur frågeformuläret för barns delaktighet.