header-pattern-bg

Forskarporträttet: Vill skapa mervärde och bättre hälso- och sjukvård med hjälp av data

Del av fokusområde Hälsoinnovation

Sjukvården står inför stora utmaningar och användningen av data och information kan spela en viktig roll för att lösa flera av dem. Med hjälp av maskininlärning eller andra områden inom artificiell intelligens (AI), är det möjligt att både öka kunskapen om innovationskedjan och att utveckla informationsdrivna lösningar inom vården. Carl Savage, gästforskare i hälso- och sjukvård, ledning och ledarskap vid Högskolan i Halmstad, forskar om hur artificiell intelligens kan bidra till att lösa och förbättra några av sjukvårdens utmaningar.

Informationsdriven vård är en viktig strategi för att säkerställa att rätt information kommer till rätt person vid rätt tidpunkt, för att underlätta evidensbaserat beslutsfattande.

 

Carl Savage, gästforskare inom hälsovård, ledning och ledarskap

– Min forskning fokuserar på hur vi kan bli bättre på lärande inom vården. Ofta fastnar vi i en viss syn på hur vården är och bör vara. Det kan hindra oss från att lära oss nya sätt att arbeta på, att förbättra vården, att se till patienternas behov eller att förstå varandra, säger Carl Savage.

När data från hälso- och sjukvården möter artificiell intelligens

Carl Savage arbetar som forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm. Som gästforskare på Högskolan i Halmstad ingår han i Healthcare Improvement Research Group, där hans roll är att studera hur artificiell intelligens kan utvecklas och implementeras inom hälso- och sjukvården.

Den tekniska utvecklingen när det gäller insamling, lagring och behandling av data gör det möjligt att hitta lösningar på hälso- och sjukvårdens utmaningar med hjälp av datadrivna metoder, så kallad informationsdriven vård.

Carl Savage ingår också i Högskolans forskningsprogram Informationsdriven vård (IDC) som i samarbete med organisationer, regioner och företag har som mål att förbättra vården. I IDC ingår forskare från flera olika länder med olika bakgrund och kunskap inom olika forskningsområden.

– Vi forskare har en gemensam strävan om att förbättra vården. Halland ligger långt fram med arbetet inom informationsdriven vård så därför ser vi stora möjligheter att lyckas med vår strävan. De diskussioner som uppstår i våra forskningsprojekt utmanar oss att ifrågasätta våra antaganden om hur saker och ting fungerar. Detta är kärnan i forskning, och det är svårt att tänka sig en mer stimulerande miljö än denna! Högskolan i Halmstad är verkligen ett exempel på ett lärosäte där olika perspektiv möts och jag är mycket tacksam över att få vara en del av detta, fortsätter Carl Savage.

Man i blå tröja ler mot kameran. Bild.

Carl Savage, gästforskare i hälso- och sjukvård, ledning och ledarskap vid Högskolan i Halmstad, forskar om hur artificiell intelligens kan bidra till att lösa och förbättra några av sjukvårdens utmaningar. Bild: Dan Bergmark

Tillämpad artificiell intelligens

Vid Karolinska Institutet har Carl Savage och hans forskargrupp gjort flera satsningar inom sjukvårdsledning tillsammans med läkare. Gruppen har lärt sig mycket om ledarskap, innovation, affärsmodelltänkande, värdebaserad hälsovård, komplexitet, förändringsledning, patientsäkerhet, AI, kvalitetsförbättring och kostnadsberäkning.

Några exempel på tillämpad AI beskrivs i två publikationer som Carl Savage varit med och skrivit tillsammans med forskare från Högskolan i Halmstad, handlar om fyra paradigm: intervention, innovation, implementering och förbättringsvetenskap. Ett annat exempel är ett projekt vid Högskolan i Halmstad om hur man utvecklar informationsdrivna processer för svårläkta sår, som genomförs tillsammans med Region Halland, Mölnlycke, Laholms kommun och Hyltebruks kommun.

– Sårvård är ett område som ofta förbises men som kan medföra mycket lidande och kostnader. Det är en utmaning eftersom vårdprocesserna går över organisatoriska gränser och involverar tertiärvård, primärvård och samhällsbaserad vård. Datakvaliteten varierar mycket och det kan göras mer för att utveckla processer som är personcentrerade, kontinuerliga, säkra och främjar god arbetsmiljö, berättar Carl Savage.

Om informationsdriven vård

Informationsdriven vård innebär att data och teknik används för att hitta bättre och mer effektiva sätt att lösa utmaningar inom sjukvården. Problem löses genom att samla in, validera, strukturera och lagra stora mängder komplexa data från olika källor med hjälp av maskininlärning eller andra typer av artificiell intelligens.

Genom att bygga upp kunskap om vårdens innovationskedja och formulera och prioritera frågor – datainsamling, till algoritmer, till engagemang, till förklarbarhet, till innovation, spridning och implementering i praktiken – kan informationsdrivna vårdlösningar inom vården utvecklas.

På ett bord ligger det en surfplatta med en bild på ett hjärta samt ett stetoskop. Foto.

Den tekniska utvecklingen när det gäller insamling, lagring och behandling av data gör det möjligt att hitta lösningar på hälso- och sjukvårdens utmaningar med hjälp av datadrivna metoder, så kallad informationsdriven vård.

En komplex utmaning

Enligt Carl Savage vill folk som är engagerade inom vården gärna förbättra vårdupplevelsen för patienterna, personalens välbefinnande och på ett mer effektivt sätt använda de resurser som finns, för att så många människor som möjligt ska få den hjälp de behöver.

När Carl Savage studerade på läkarutbildningen kom han i kontakt med flera frustrerade vårdgivare och insåg att systemet till stor del inte är utformat för att personalen ska kunna erbjuda den vård som de vill. Det finns en obalans mellan vårdgivarens ambitioner och sammanhanget som personalen arbetar inom.

– Det här är en komplex utmaning där jag tror att forskningen kan komma till nytta för att utveckla hälsosystem som är bättre lämpade både för människor som arbetar inom systemet, och för patienter. Informationsdriven vård är en viktig strategi för att säkerställa att rätt information kommer till rätt person vid rätt tidpunkt, för att underlätta evidensbaserat beslutsfattande, säger han.

Olika nivåer av hälsovård

Hälso- och sjukvården i Sverige är uppdelad i tre nivåer som ska underlätta för patienter och vårdgivare att navigera i det medicinska systemet.

Primärvård: vardagssjukvård, ges av allmänläkare och sjuksköterskor på en läkarmottagning.

Sekundärvård: hälsotjänster som ges av specialiserad medicinsk personal. Ofta den andra vårdkontakten med patienten.

Tertiärvård: specialiserad vård som involverar komplex utrustning, behandling eller procedurer, ofta för svåra eller livshotande tillstånd.

Hemsjukvården är till för människor som behöver sjukvård i hemmet. Hemsjukvård omfattar medicinska insatser, omvårdnad, sjukgymnastik och andra rehabiliteringstjänster.

Tillgängliggör forskning

Carl Savage valde att bli forskare för att kunna påverka både personalens och patienternas vårdupplevelser till det bättre. För att det ska kunna bli verklighet måste forskningsresultaten vara tillgängliga och implementerade i verksamheten.

– Eftersom jag är väl medveten om att inte alla läser forskningspublikationer på väg till jobbet, tror jag att forskare kan göra mer för att hjälpa vården att lära av forskningen. Ett sätt är att bedriva partnerskapsbaserad forskning i samarbete med region, läkare, patienter och andra. Ett annat är att utveckla undervisningsfall baserade på forskning för att sprida kunskap och förbättra vår inlärningsförmåga inom vården.

Huvudfokus för Carl Savages forskning och undervisning är att samarbeta med patienter, vårdgivare och andra intressenter för att utveckla innovativa sätt att förbättra vården.

– Jag vill hjälpa människor att växa genom att göra dem medvetna om begränsningarna i deras nuvarande tänkesätt och få dem att se nya perspektiv, till exempel genom case-teaching, eller undervisning baserad på fallstudier.

Carl Savage ser fram emot att bli professor inom området. Han vill fortsätta sitt arbete med att förbättra hälso- och sjukvårdstjänster för att uppnå bättre resultat för patienter och skapa mervärde för personal, patienter och deras familjer.

Text: IDA HAMMAR
Bild: DAN BERGMARK (toppbild), ISTOCK

Om Carl Savage

Carl Savage är född i Boston, USA. Han utbildade sig till läkare vid Karolinska Institutet – Sveriges största centrum för medicinsk akademisk forskning och ett av världens främsta medicinska universitet. Han påbörjade sin forskarbana redan före läkarutbildningen och har forskat löpande sedan dess.

Carl Savage har en doktorsexamen i Medical Management (Leadership, Organisation and Innovation) från Medical Management Center vid Karolinska Institutet. Hans doktorsavhandling ”Overcoming Inertia in Medical Education: Navigating Change through Adaptive Reflection”, beskriver en praktisk processmodell för att förbättra utbildningskurser och program.

I dag är Carl Savage forskare vid Karolinska Institutet och gästforskare i sjukvård, ledning och ledarskap vid Högskolan i Halmstad.