Forskning om anpassad fysisk aktivitet gör skillnad

Lars Kristén är universitetslektor i pedagogik och involverad i många olika projekt som handlar om att främja fysisk aktivitet bland barn och unga med funktionsnedsättning. I filmen ovan kan du se Lars Kristén berätta om sin forskning och hur SNAFA:s erfarenheter och kunskaper kan bidra till utredningen om främjande av fysisk aktivitet.

Studien Normkritik i ämnet idrott och hälsa

I en nyligen genomförd studie om normkritik i ämnet idrott och hälsa är Lars Kristén, tillsammans med Bodil Arvidsson Klingvall, universitetsadjunkt i idrott och hälsa, två av de medverkande forskarna.

Förståelser av normer och normkritik bygger på abstrakta föreställningar om inkludering och exkludering, men kan också vara kopplade till kroppsliga praktiker och fysiska ting. I denna studie undersöker forskare från Göteborgs universitet och Högskolan i Halmstad både de värderingsmässiga, fysiska och materiella omständigheter som skapar och omskapar normer i idrottsundervisningen.

Studiens resultat visar att samhällets föreställningar om idrott avspeglas i idrottsundervisningen, men att enbart information och undervisning inte förändrar dessa normer. Många föreställningar om normer är inbyggda i de fysiska aktiviteter och de redskap som används inom idrottsundervisningen. Därför krävs det också nya, inkluderande och innovativa idrottsredskap för att idrotten ska kunna utmana de normer som följer med i undervisningen.

Eleverna involveras

Studien om normkritik handlar om att involvera eleverna i innovationsprocessen av nya idrottsredskap inom undervisningen i idrott och hälsa. Ett samarbete har skett mellan företag, skolor och högskola i syfte att förstå hur normer formar värderingar inom undervisningen i idrott och hälsa. Samtidigt har eleverna fått ge förslag och idéer på idrottsredskap som kan vara inkluderande för alla. Elever på olika skolor har sedan fått möjlighet att testa och utvärdera de redskap som företagen tagit fram.

Studien bygger på intervjuer och filmade observationer av elever som fick undervisning i idrott och hälsa. Forskarna genomförde också intervjuer med lärare inom idrott och hälsa.

Intervjufrågorna handlade om att försöka förstå på vilka sätt idrottsredskap var eller kunde göras inkluderande så att barn med funktionsnedsättningar också kunde använda dem i undervisningen. Frågorna handlade också om vilka normer som fanns kopplade till de prototyper som togs fram av företagen.

Resultaten från intervjuerna och observationerna återkopplades därefter till företagen som i sin tur fick i uppdrag att vidareutveckla eller komma fram till nya typer av inkluderande redskap. Utifrån barnens beskrivningar och genom projektet fick företagen en ökad medvetenhet om hur normer formas genom de materiella redskapen och den fysiska användningen av dessa redskap.

För att kunna förändra normer och värderingar i undervisningen i idrott och hälsa måste man beakta och utveckla de redskap som används. På det sättet kan man åstadkomma en inkludering av alla. Det räcker inte med information och lärande för att åstadkomma en sådan förändring. Det är nödvändigt att också förhålla sig kritiskt till de materiella omständigheter som omger idrottsundervisningen.

Normkritik kan användas för att skapa bättre förutsättningar för elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa, men också för att skapa bättre förutsättningar för alla elever genom ett inkluderande, samarbetsorienterat lärande.

Synliggörande av normer främjar diskussion

Studien visar hur viktigt det är, för såväl företagen som för eleverna och lärarna, att det både skapas en samarbetsyta för utvecklingen av idrottsredskap som involverar de som kommer att använda redskapen i praktiken, och att man tillsammans med eleverna systematiskt förhandlar om undervisningens mål utifrån vilka normer de avspeglar eller skapar.

Genom att synliggöra rådande normer, till exempel mellan elever med och utan funktionsnedsättningar eller mellan elever och deras lärare i idrott och hälsa, går det att diskutera och reflektera kring ojämlika maktstrukturer som kan skapas inom skolan och samhället.

Text: SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN & HILDA LIBERG

Film: HILDA LIBERG