Demokratin 100 år: När det väl gällde räknades inte kvinnornas röster
Sverige firar under åren 2018 till och med 2021 att vi har haft allmän och lika rösträtt i 100 år. Men hur gick det till? I två artiklar beskriver Åsa Bengtsson vid Högskolan i Halmstad den viktiga roll som nykterhetsorganisationen Vita Bandet hade för kvinnors rösträtt – och om valet då kvinnors röster ändå inte räknades.
Artiklarna har Åsa Bengtsson, fil.dr i historia och universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, skrivit på uppdrag av Demokrati100. På demokrati100.se firas demokratins 100-årsjubileum genom ”kunskap om historiska processen och människorna som skapade den”.
Åsa Bengtsson lyfter bland annat fram Vita Bandets viktiga roll för kvinnors rösträtt och hur dess grundare Emilie Rathou var en central figur i politiken och debatten under 1800-talets slut och 1900-talets början i Sverige. Hon tar även upp frågan om folkomröstningen om ett alkoholförbud i Sverige 1922 som satte den nyvunna kvinnliga rösträtten på prov.
Artiklarna baseras på Åsa Bengtssons avhandling i historia från 2011, Nyktra Kvinnor. Folkbildare, företagare och politiska aktörer: Vita bandet 1900–1930.
Läs mer på demokrati100.se
Vita Bandet, rösträtten och folkomröstningen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
När kvinnornas röster inte räknades Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Bakom Demokrati100 står Kungl. biblioteket (KB) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) tillsammans med ett nätverk av forskare och företrädare för bibliotek, arkiv och museer.
Text och film: KRISTINA RÖRSTRÖM