Sara Svensson är ny docent i statsvetenskap. På onsdag, den 27 oktober, håller hon sin docentföreläsning Från det gränslösa Europa till gränsernas Europa: institutionsbyggande i europeiska gränsregioner. Sara Svensson är verksam vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle vid Högskolan i Halmstad.
Grattis, Sara Svensson! Vad handlar din docentföreläsning om?
– Den ska handla om det förändrade landskapet runt gränser i Europa. Det har i många år pratats mycket om ett gränslöst Europa där EU har bidragit med mobilitet för människor, att söka jobba i andra länder och så vidare. På senare år har det blivit bakslag med fler id-kontroller, även inom Schengen-området, och genom Brexit. Covid-19-pandemin har medfört ett uppvaknande i att det finns gränser i Europa, som med kort varsel kan ställa till en hel del problem. Kommuner och regioner samarbetar alltmer gränsöverskridande, medan det samtidigt finns en frustration över att det är regeringarna på nationell nivå som i realiteten bestämmer över sina gränser, säger Sara Svensson och fortsätter:
– Jag kommer även att nämna tillståndet för demokratin i dessa gränsområden. Vad händer till exempel när den demokratiska utvecklingen gör en u-sväng och går tillbaka? Och hur ser fördelningen av makt mellan valda politiker och tjänstemän ut? Detta resonerar jag även om i det senaste numret av tidskriften Frontiers in Political Science.
Berätta lite mer om din forskning!
– Andra forskningsområden är hur samarbetet inom Europa sker inom offentlig förvaltning respektive civilsamhället och möjligheten för invånare att vara medskapare i olika politiska processer. Jag har också forskat en del på Östeuropa, särskilt Ungern där jag har bott i många år, och den politiska utvecklingen.
Vad planerar du framöver?
– Som docent och ämnesansvarig för statsvetenskap ser jag det nu som ännu viktigare att stimulera forskningsanknytningen av utbildningarna. Jag undervisar på kurser i programmet Statsvetenskap – samhällsanalys och kommunikation. Jag är också internationell, akademisk koordinator på utbildningssidan vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle, och den rollen hör ihop och ger synergieffekter med andra projekt som vi driver. Exempelvis är det viktigt att vi på Akademin är välförankrade i europeiskt forskningsliv, framför allt skulle jag vilja få med oss i fler europeiska forskningsnätverk och även lyfta in det i undervisningen. Det finns många möjligheter inom Horizon Europe, EU:s forsknings- och innovationsprogram 2021. I år har jag sökt medel för att vi ska få postdoktoranställningar och är med i ett större konsortium som förberder en ansökan med ett projekt om gränser och kulturarv.
Intervju: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: MAGNUS KARLSSON