header-pattern-bg

Forskningsprojekt ska hjälpa gymnasieelever identifiera konspirationsteorier

Det tvärvetenskapliga projektet Research on Disinformation and Conspiracy Theories (RE-DACT) vid Högskolan i Halmstad har fått fyra miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utbilda gymnasielever om desinformation och konspirationsteorier.

Med hjälp av föreläsningar och en app ska gymnasieelever lära sig att identifiera falska nyheter, desinformation och konspirationsteorier.

– Det finns vissa kännetecken för konspirationsteorier som man kan lära sig och vi menar att det är angeläget att utbilda just gymnasieelever eftersom de är extra sårbara. Skolorna jobbar med de här frågorna i den ordinarie utbildningen, men det räcker inte alltid när eleverna får en så stor del av nyheter via sociala medier, säger Torbjörn Josefsson, universitetslektor i psykologi, som är projektledare för projektet som startade redan för två år sedan.

Forskarna har hållit föreläsningar i ämnet för exempelvis lärare. De har också samlat in data, bland annat från tidigare studier för att nu sammanställa och analysera.

– Vi har gjort några preliminära analyser som visar att ju mer en person tror på pseudovetenskap och ju mer den förkastar forskning, desto mer tror personen på konspirationsteorier. Eller ju sämre en person är på analytiskt tänkande, desto mer tror personen på konspirationsteorier, säger Torbjörn Josefsson.

Tack vare medlen från Vetenskapsrådet kan nu projektet utökas och forskarna är redan i gång med förberedelserna för studien med gymnasieeleverna.

– Vi ska börja med att etablera kontakt med de skolorna vi tänkt ha med i studien. De finns främst i Halmstad, men vi välkomnar även andra kommuner i Halland, säger Torbjörn Josefsson och konstaterar:

– Det här ämnet är helt rätt i tiden, vilket vi har märkt på intresset för de öppna föreläsningar som vi har hållit. Många organisationer tampas med konspirationsteorier.

Text: HILDA LIBERG

Bild: iSTOCK