Kunskapsutbyte och insikter på Vitalis och GCPCC 2024

Jens Lundström, universitetslektor i maskininlärning, gav på Vitalis i en presentation om att titta framåt i tiden, ”Perspektiv på användning av AI i svensk sjukvård”, och försöka besvara frågan hur riktlinjer och lagstiftning kan komma att påverka sättet vi arbetar med AI i svensk sjukvård. Han lyfte fram de nya nationella riktlinjer som Läkemedelsverket publicerade förra året och inte minst EU:s AI-förordning, ”AI Act”, som är på intåg. Dessa reglerar och guidar hur AI-baserad mjukvara kan utvecklas och användas med ett delat ansvar mellan utvecklare och användare, och Jens Lundström fokuserade i presentationen på den tekniska höjd som dessa dokument ger upphov till.

– För att utveckla och validera AI-baserad mjukvara så tror jag att forskningen med dess metodiska arbetssätt spelar en stor roll för att skapa en väl grundad förståelse inom faktisk implementation, ett perspektiv som vi har i CAISR Health både tekniskt och organisatoriskt men även kliniskt.

Under föredraget lyfte han en studie där forskarna jämför lokala och globala prediktionsmodeller för att bland annat undersöka hur en lokalt tränad AI-modell (med data i en region) presterar i andra regioner. Därefter diskuterade Jan Broberg, Mölnlycke Healthcare, och Lisa Sjöblom, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, hur de tror att AI-förordningen kommer att påverka deras arbetssätt såsom förändrad innovationsprocess, skalning av lösningar samt hur AI-baserade system driftsätts.

– Min personliga åsikt är att riktlinjer och lagar troligen kommer att skapa ett behov av mer AI-forskning och nya utbildningar/kurser som har fokus på att möta de krav som ställs.

Reflektioner från konferensen

Emilie Steerling

Emilie Steerling, doktorand inom hälsa och livsstil, gav en presentation om tillit till AI-implementering i hälso-och sjukvården. Presentationen baserades på nyligen genomförda studier som understryker betydelsen av transparent kommunikation för att skapa tillit bland både vårdpersonal och patienter. Studierna understryker den kritiska betydelsen av etisk förankring för att kunna balansera olika utmaningar kring tillämpning av AI inom hälso- och sjukvården samtidigt som patientens välbefinnande är i fokus och att samhällelig tillit kan upprätthållas.

Reflektioner

• Vitalis var väldigt givande och inspirerande för mitt projekt som ser till tillit i samband med implementering av AI i vården. En av utmaningarna med att implementera AI i vården är just brist på tillit, vilket behöver förstås holistiskt och utifrån flera olika perspektiv.
• Konferensen gav mig möjlighet att ta del av många olika erfarenheter kring utmaningar, upplevda risker och möjligheter, samt behov i samband med en implementering av AI. Det kändes samtidigt viktigt att kunna dela med sig av forskningsresultat.

Britta Teleman

Britta Teleman, industridesigner och doktorand inom hälsa och livsstil, presenterade två tvärdisciplinära projekt, båda kopplade till hur design och normkritik kan bidra till deltagarbaserad vård och forskning, med fokus på barn i vård. Brittas forskning syftar till att fylla en kunskapslucka kring potentialen hos stödverktyg i att stärka barns perspektiv och främja ett mer personcentrerat förhållningssätt i både forskning och omsorg. Den ena studien visar att stödverktyg kan främja delaktighet genom att omfördela kontrollen mellan vårdpersonal, vårdnadshavare och barnet. I De fall personalen upplevde att delaktigheten ökade så påverkades samtalsämnen och mötesdynamik i positiv riktning, och föräldrarnas involvering minskade. Den andra studien visar att då barn och unga involveras i forskning så är delaktigheten högre i studier där normkritiska förhållningssätt finns närvarande.

Reflektioner

• Många uppskattade projekten vilket känns kul och visar på en öppenhet för potentialen i design och att ämnet känns viktigt för personcentrerad vård.
• GCPCC var mer tvärdisciplinär och rymde fler kritiska perspektiv än jag väntat mig. Delvis genom insatserna från HH men även tack vare konferensenssamverkan med HDK, Röhsska och bidrag från utländska forskare. Det är positivt, speciellt för det sociotekniska fältet och design som inte alltid får så mycket plats i vårdsammanhang.