header-pattern-bg

Krönika: Skolforskning med en fot i verkligheten

Skollagen kräver att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I Samspels andra krönika resonerar Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapens didaktik och vicerektor vid Högskolan i Halmstad, om hur forskning kan bidra till en skola där lärare kan möta samhällsutmaningar och dessutom bidra till produktionen av vetenskaplig kunskap.

"Akademisk forskning om undervisning och lärande har av tradition haft en relativt liten påverkan på praktiken."

Redan som lärare i naturvetenskapliga ämnen på Komvux började jag att intressera mig för den komplexa roll som läraryrket innebär. Hur kan jag som lärare på bästa sätt möta och utmana elevers lärande i klassrummet? Hur kan jag utmana mig själv till att bli en bättre lärare som på ett medvetet och insiktsfullt sätt lyckas omsätta naturvetenskapen på ett sätt så att alla mina elever förstår och engageras?

Kanske var det min strävan att finna svaren på dessa frågor som också fick mig att år 2003 söka mig till den Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings universitet. Idag, 13 år senare, har jag i mina olika forskningsprojekt tillsammans med ett hundratal lärarstudenter och yrkesverksamma lärare fått möjlighet att gräva djupare i dessa och andra frågor om hur lärande utvecklas, synliggörs och analyseras.

Vill du skriva en krönika i Samspel?

Samspel innehåller inte bara populärvetenskapliga artiklar om den forskning som bedrivs, utan har även utrymme för krönikor om aktuella ämnen och teman inom forskning.

Är du forskare vid Högskolan i Halmstad, och har en idé till en krönika? Kontakta då redaktionen direkt: samspel@hh.se

”Gap” mellan teori och praktik

För att Sverige ska stå starkt i ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv måste skolor leva upp till skollagens krav på att all utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Men akademisk forskning om undervisning och lärande har av tradition haft en relativt liten påverkan på praktiken. En förklaring kan vara att lärare upplever en skillnad mellan den vetenskapliga kunskapen och det sammanhang kunskapen ska tillämpas i.

Forskningen belyser dessutom inte alltid de frågor som lärare arbetar med i vardagen. Forskning om undervisning har inte alltid som syfte att skapa kunskap för lärare om klassrumsarbetet utan snarare att skapa kunskap om denna praktik. Dessutom publiceras ofta vetenskapliga artiklar i internationella tidskrifter som lärare har svårt att tillgå och med en språklig jargong som lärare inte alltid känner sig bekväma med.

"En skola på vetenskaplig grund innebär inte att lärare endast konsumerar forskning som kommer ut från universitet och högskolor, utan lärare ska även bidra till produktionen av vetenskaplig kunskap."

Akademisk forskning har också en tendens att hitta teoretiska lösningar på ”undervisningsproblem” vilka inte nödvändigtvis är samma problem som lärare måste lösa för att hitta fungerande klassrumsaktiviteter. Detta leder i sin tur till det som forskare ibland kallar ett ”gap” mellan teori och praktik. För att överbygga detta gap, men också bygga en skola på vetenskaplig grund, behöver forskningen vara praktiknära och utgå från lärares och elevers frågeställningar och därmed bidra till att skapa värden och samhällsutveckling.

Det innebär att såväl lärosäten som kommuner måste fokusera resurser för vetenskaplig kompetensutveckling där lärare involveras i den kunskapsproduktion som ska utgöra den vetenskapliga basen för deras arbete. En skola på vetenskaplig grund innebär inte att lärare endast konsumerar forskning som kommer ut från universitet och högskolor, utan lärare ska även bidra till produktionen av vetenskaplig kunskap.

För att bygga en skola på vetenskaplig grund behöver forskningen vara praktiknära och utgå från lärares och elevers frågeställningar. Bild från redovisningstillfälle för lärarstudenter vid Högskolan i Halmstad efter verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Redovisningen studeras i sin tur av forskare. Bild: ANDERS ANDERSSON

Lärarens egenskaper avgörande

Forskning om skolan visar otvetydigt att lärarens professionella kunskap är det som har störst betydelse på elevernas resultat. Detta har också varit fokus för min egen forskning de senaste 13 åren. En viktig aspekt i lärares professionella kunskap är att introducera nya begrepp, sammanhang och teorier på ett sätt som är meningsfullt och som främjar elevers lärande. Läraren bör vara tydlig, engagerad, bry sig om eleverna, vara medveten om varje elevs aktuella förförståelse och sätt att tänka samt anpassa undervisningen efter detta. Till detta kommer också de viktiga förmågor som handlar om att leda och organisera undervisningen så att en trygg lärandemiljö för eleven skapas samt att skapa goda relationer till eleverna som bygger på ömsesidig respekt.

Ämnesdidaktisk forskning utvecklar kunskap om kvalitativa skillnader i hur elever förstår innehållet i det som de ska lära sig och kan därmed bidra till att identifiera och utveckla lärares professionella kunskap. En lärare som klassas som expert förstår relationen mellan undervisning och lärande på sätt som inte bara utvecklar elevernas lärande, utan också ger läraren insikt i den egna praktiken. Läraren ska alltså vara kunnig i sitt ämne och om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka – men också reflektera över sin undervisning i relation till elevers lärande.

"För att bidra till lärares professionella kunskapsutveckling måste lärare bli medvetna om de förmågor och färdigheter de använder för att hantera dilemman och svårigheter i klassrummet."

Att synliggöra lärares ”dolda” kunskap

I samband med en stor amerikansk utbildningskonferens under mitten av 1980-talet myntade den amerikanske forskaren Shulman begreppet Pedagogical Content Knowledge (PCK) som den specifika kunskap en lärare har i att undervisa ett ämnesinnehåll till en grupp elever på ett sätt som främjar deras förståelse. Shulman betonade vikten av lärares förståelse för hur ämneskunskaper omsätts i en undervisningspraktik och relateras till elevers lärprocesser.

I en lärares PCK ingår kunskap om analogier och metaforer, förklaringar och exempel som underlättar elevers förståelse samt vad som gör det lätt eller svårt att lära ett specifikt ämnesområde. Shulmans beskrivning innebär i praktiken att läraren dels har kunskap om det specifika ämnet i sig, till exempel mekanik, dels att han eller hon har kunskap om hur detta undervisas för att främja förståelse, till exempel att man kan förstå Newtons tröghetslag genom att uppleva den i en berg-och-dal-bana.

Att låta lärares praktiska kunnande identifieras och analyseras i relation till den begreppsliga ram som PCK utgör, har visat sig vara ett meningsfullt sätt att synliggöra lärares ”dolda” kunskap. För att bidra till lärares professionella kunskapsutveckling måste lärare bli medvetna om de förmågor och färdigheter de använder för att hantera dilemman och svårigheter i klassrummet.

Om lärare bygger ny kunskap med hjälp av vetenskapliga metoder kan praktiken göras mer teoretisk och teorin mer praktisk – och undervisningen kanske bli bättre. Bild: LOUISE WANDEL

Forskning som möter verkligheten

För att skapa denna medvetenhet behöver lärare engageras i processer där de stimuleras att reflektera över sin klassrumspraktik. Att erbjuda lärare möjligheter till reflektion, kollegialt samarbete och analys av den egna klassrumspraktiken är just nu centralt för att utveckla en skola på vetenskaplig grund. Om lärare bygger ny kunskap med hjälp av vetenskapliga metoder kan praktiken göras mer teoretisk och teorin mer praktisk – och undervisningen kanske bli bättre. Detta ställer nya krav på såväl skolledare som på lärare, men det öppnar även för oanade möjligheter för hela yrkeskåren.

Den nationella diskussionen om skolans verksamhet pekar tydligt mot att såväl skola som lärarutbildning måste forskningsanknytas. För Högskolan i Halmstad innebär detta vägval och prioriteringar där ambitionen att initiera och fördela medel till praxisnära forskning samt sprida forskningsresultat till dem som är verksamma i skolan behöver öka. Att bidra till en samhällsutmaningsdriven skola på vetenskaplig grund där lärare ges möjlighet att utveckla sin professionella kunskap blir en stor utmaning för oss forskare.

Text: PERNILLA NILSSON
Toppbild: ANDERS ANDERSSON