När blir hälsa ohälsa?
Alla vet att det är viktigt att äta hälsosamt, men vad händer när det hälsosamma går till överdrift och riskerar att bli ohälsosamt? En ny studie från Högskolan i Halmstad visar att var tredje person på ett idrottsinriktat program hade så kallad ortorexi och bland männen var andelen nästan 50 procent. I studien ingick även ett ekonomprogram, där resultatet visade att var sjätte student uppgav sig ha ortorexi.
Ortorexi är inte en medicinsk diagnos. Tillståndet beskrivs som ”en överdriven fixering vid hälsosam mat”. Det innebär att du blir restriktiv med maten och är benägen att dela upp mat i ”hälsosam” och ”ohälsosam”.
– Vad som anses vara hälsosam mat är upp till din egen bedömning. Konsekvensen kan bli att du exempelvis undviker sociala sammanhang där kontroll över kosten inte är möjlig. Tidigare studier har visat att personer inom hälsorelaterade yrken uppger en något högre förekomst av ortorexi än inom andra yrkeskategorier, säger Julia Malmborg, doktorand i hälsa och livsstil, som nyligen har publicerat en studie som belyser problematiken kring ortorexi och fixering vid hälsosam mat.
”Det är viktigt att medvetandegöra att det finns en problematik där hälsa i sin ytterlighet kan bli ohälsosam.”
Ann Bremander, professor i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning.
Julia Malmborg har själv studerat och undervisar nu på den idrottsutbildning som förekommer i hennes undersökning. Det var redan under sin egen utbildning som hon fick upp intresset för att studera förekomsten av ortorexi.
– Jag märkte att det var stort fokus i klassen på träning och på vilka livsmedel som bör ätas och inte. I min studie har jag därför undersökt om det var någon skillnad i generell hälsa, fysisk aktivitet och ortorexi hos studenter som läser ett idrotts- och kostinriktat program jämfört med studenter som läser ett program utan den inriktningen, säger Julia Malmborg.
Studien visar att den generella hälsan upplevdes bättre hos studenterna på den idrottsinriktade utbildningen, men däremot hade de mer smärta och ont i kroppen än vad ekonomstudenterna hade.
– Jag tror att mentaliteten ”no pain no gain” florerar, man lyssnar inte på kroppen. De tror kanske inte heller att smärtan kan komma att påverka dem i framtiden. Det är oerhört viktigt att vi som undervisar ger studenterna en bred syn på hälsa, träning och kost, så att de på bästa sätt kan relatera till andra människor och hjälpa andra i sitt kommande yrkesliv, till exempel som personlig tränare. Hälsa är mer än bara hur man tränar och hur man äter, säger Julia Malmborg.
Hade studenterna de här tendenserna med sig in i utbildningen?
– Personer som söker sig till idrotts- och kostinriktade utbildningar har sedan tidigare ett stort intresse för träning och nutrition vilket gör att de kanske påverkar varandra, säger Julia Malmborg och tillägger att det handlar om sammanhanget och gruppdynamiken.
– I programmet är vi noga med att ge studenterna vetenskapligt grundad kunskap inom nutrition och träning för att ge en helhetsbild kring vad som påverkar hälsa, säger Julia Malmborg, som framöver kommer att fokusera sin forskning kring hälsa och smärta på lägre åldrar. Nästa studie ska handla om ungdomar på ett idrottshögstadium.
Ingen medicinsk diagnos
Julia Malmborg förklarar att eftersom det inte finns någon medicinsk diagnos för ortorexi är det svårt att uppskatta hur utbrett tillståndet är och tillståndets kliniska betydelse.
– Ämnet debatteras just nu inom den medicinska världen där forskare arbetar för att få fram bättre kriterier och mätverktyg än de som finns i dag.
”Viktigt att medvetandegöra problematiken”
Julia Malmborgs studie, som baseras på enkäter till en begränsad grupp unga vuxna, ger signaler som ska tas tillvara, menar Ann Bremander, Julia Malmborgs handledare. Ann Bremander är professor i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning vid Högskolan i Halmstad.
– Det är viktigt att medvetandegöra att det finns en problematik där hälsa i sin ytterlighet kan bli ohälsosam. Julias studier med fokus på kost och smärta hos unga vuxna inom idrottsinriktade utbildningar kan bidra med ny kunskap inom området.
Text: HANNA CARMVALL
Bilder: HANNA CARMVALL (där inget annat uppges)