I huvudet på en femteklassare och lärares fortbildning i fokus vid historie­sammankomst

Nationella nätverket för historiedidaktisk forskning höll i dagarna sin elfte, årliga forskarkonferens på Högskolan i Halmstad.

– Det är en årlig konferens för och med forskare och forskarstuderande inom fältet historiedidaktik och är tänkt som en arena för att presentera aktuell forskning. Det gör också att bidragen kan beröra väldigt skilda områden. Samtidigt finns ett övergripande tema: fortbildning och kompetensutveckling, säger KG Hammarlund, universitetslektor i historia och ansvarig för konferensen i Halmstad.

En av de omkring 35 deltagarna var Catharina Hultkrantz, som är lärare på Ehrensvärdska gymnasiet i Karlskrona och även på Linnéuniversitetet. Hon brukar besöka konferensen tillsammans med kollegor från den forskarskola som hon gick för några år sedan vid Umeå universitet.

– Det är bra att bli uppdaterad inom forskningen, att underhålla sina kontakter och få in nya influenser i skolan, säger hon och fortsätter:

– Jag är ute efter att samarbeta och kunna förankra universitetsvärlden med skolvärlden, att hitta möjligheter.

Femteklassarnas attityd till historia

En av de många som talade under konferensen var Karin Sandberg, som är doktorand i didaktik på Mälardalens högskola. Hon presenterade resultat från sitt pågående avhandlingsarbete under rubriken ”Hur elever i årskurs fem resonerar om och uppfattar ämnet historia”. I grunden är hon gymnasielärare, och när hon skrev sin licentiatuppsats frågade hon tonåringar om deras attityd till historia.

– Jag fick svaret att över hälften av eleverna tyckte att ”historia har inget med mitt liv att göra, det är ett skolämne och inget annat”. Jag undrade hur det kommer sig och ville studera inställningen till historia hos yngre elever, säger Karin Sandberg.

Det visar sig att 11-åringarna – som kan vara aktiva historiekonsumenter om de vill, inte minst via internet, filmer, poddar – anser att historia utgörs av historiska, stora händelser. Andra världskriget ligger i topp för vad de gillar att läsa och se filmer om. Eleverna anser att skolämnet historia är viktigt för att lära oss att inte göra om misstag som exempelvis att hugga huvudet av människor. Eleverna ser på historien som att vi människor kommer på saker, idéer och olika uppfinningar, vilket gör att livet blir bättre och bättre för individen.

– Framtiden ser ljus ut för deras egen del. Samtidigt menar eleverna att ett tredje världskrig är oundvikligt, att Trump valdes till president är på något sätt en naturlig del av utvecklingen och klimathotet är stort, säger Karin Sandberg. Eleverna anser att skolämnet historia är nyttigt, men de är inte helt säkra på på vilket sätt. Kanske för att kunna svara på frågor, och hjälpa sina egna barn någon gång i framtiden?

– Det är snarare händernas praktik som är viktig för dem i deras framtid, att lära sig något mycket mer konkret, säger Karin Sandberg, som betonar att hon kartlägger 11-åringarnas attityder men undviker att värdera dem.

Forskningens utmaningar

Forskningsområdet historiedidaktik har flera stora utmaningar:

– En stor sådan för hela utbildningssektorn är behovet av en utbyggd fortbildning och kompetensutveckling för lärare. Både Skolinspektionen och Skolkommissionen har påtalat detta. I det arbetet kan skolor, lärarutbildningar och lärarorganisationer spela viktiga roller, säger KG Hammarlund.

Den stora behållningen från en sådan här konferens är att bli orienterad och uppdaterad om aktuell forskning, menar han, samtidigt som han konstaterar:

– Men konferensens roll för nätverksbyggande är minst lika viktig: för yngre forskare och lärare, men också för att de historiedidaktiska miljöerna på olika lärosäten ofta är ganska små. Vi behöver samarbeta. Och vid sidan av det vetenskapliga innehållet var det en upplevelse att på landshövdingens inbjudan få ha konferensmiddagen på Halmstads slott.

Text och bild (om ej annat anges): KRISTINA RÖRSTRÖM