Professorsporträttet: Informatikprofessorn har användarna i fokus

Det är dock för mediekonsumenterna – användarna – som Carina Ihlström Erikssons forskarhjärta klappar allra mest. Hur tänker de kring medieinnehåll? Vad vill de ha? Vad är de beredda att betala för? Genom en kort avstickare från akademin efter avslutad grundutbildning, bland annat till Hallandspostens då nystartade internetavdelning, fick hon också möjlighet att arbeta med de frågorna på tidningens digitala plattform.

– Jag har ända sedan min grundutbildning brunnit för att involvera användare i designprocesser och i många av mina forskningsprojekt har fokus legat på metoder och tekniker för att involvera olika intressenter i innovationsprocesserna.

Carina Ihlström Eriksson var en av initiativtagarna till Halmstad Living Lab, en användarcentrerad forskningsmiljö som byggdes upp med stöd från Vinnova, med syfte att – i samproduktion med berörda parter ­– stödja företags och organisationers innovationsprocesser så att de produkter och tjänster som utvecklas i labbet verkligen skapar värden för konsumenter och slutanvändare.

Framtidens tidningar är här

Genom åren har Carina Ihlström Eriksson drivit framgångsrikt forskningsarbete på många fronter. Utgångspunkten har ofta varit den forskargrupp, Media-IT, som hon bildade strax efter disputationen. Tillsammans med forskarkolleger, både i Halmstad och vid andra lärosäten, och i samproduktion med medieföretag och användare, har hon varit med och format mycket av det som i dag karakteriserar dagstidningars digitala form, struktur och innehåll. Ett samlat syfte med de olika projekten har varit att ta ett helhetsgrepp på digitala informationskanaler såsom webb, mobil och e-papper.

– När vi startade våra första projekt kallade vi det ”framtidens tidningar”, nu är de ”dagens tidningar”. Det är märkligt att tänka sig att det inte är så mycket mer än tio år sedan.

De senaste åren har Carina Ihlström Erikssons forskning framför allt handlat om digital tjänsteinnovation med fokus på utveckling av tekniker och metoder för att designa nya digitala tjänster, exempelvis inom hälsosektorn. Ett annat intresseområde är digitala ”ekosystem”, det vill säga hur allt hänger ihop och är beroende av vartannat inom i detta fall tidningsindustrin. Flera av projekten finansieras av KK-stiftelsen genom Högskolans KK-miljö Forskning för innovation. 

Utbildning och forskning hand i hand

En viktig uppgift för professorer är att handleda doktorander, något som Carina Ihlström Eriksson både gör och prioriterar högt.

– Rollen som handledare och coach är komplex och minst lika viktig som rollen som föreläsare. Handledarrollen är viktig för mig, det är som ett ömsesidigt lärande där även jag lär mig nya saker hela tiden. Jag lärde mig mycket under mina egna forskarstudier som jag haft direkt nytta av i min undervisning.

Likaså har professorer särskilt ansvar för att koppla samman forskning och utbildning så att de båda verksamheterna kan berika varandra. Ett sätt som Carina Ihlström Eriksson gärna gör det på är att involvera studenter i forskningsprojekt, till exempel genom att skriva en uppsats som en del av forskningsprojektet.

– Jag har haft ett 50-tal sådana projekt genom åren, till exempel har några studenter byggt och kodat prototyper till designunderlag från tidningar som vi har samverkat med. Det är verkligen en unik möjlighet att koppla ihop forskning och undervisning på ett naturligt sätt, inte minst väcks studenternas nyfikenhet för olika perspektiv och möjliga karriärvägar.

Läromedel som baseras på forskning är ett annat exempel på hur forskningsresultat kommer undervisningen och studenter till del. Carina Ihlström Eriksson har hittills, ensam eller tillsammans med andra, författat fem sådana böcker som används som kurslitteratur.