header-pattern-bg

Varför är unga utan sysselsättning efter gymnasiesärskolan?

I dag finns få studier om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och vad som händer efter gymnasiesärskolan. En som vill ändra på det är Renée Luthra, som är doktorand i hälsa och livsstil med inriktning handikappvetenskap vid Högskolan i Halmstad. I sin senaste forskningsartikel kartlägger hon den grupp unga med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet.

"Det visade sig att tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelade roll, där de första åren var viktiga för att hitta en sysselsättning."

Tidigare forskning visar att 24 procent av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som har gått i gymnasiesärskolan varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Syftet med Renée Luthras studie är att få en bättre bild av gruppen, och samtidigt kartlägga olika faktorer som har ett samband med att hamna utanför arbetsmarknad, studier och daglig verksamhet.

Renée Luthras forskning baseras på ett nationellt register (Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability, HURPID) som omfattar 12 269 elever, dvs i princip alla i Sverige som gick ut gymnasiesärskolan mellan 2001 och 2011. HURPID har samkörts med två andra register från Statistiska centralbyrån (SCB).

Renée Luthra

Renée Luthra är doktorand inom handikappvetenskap och forskar om den grupp unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som inte har någon traditionell sysselsättning.

Unik studie

Studien är den första som i stor skala undersöker gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som efter gymnasiesärskolan inte har en sysselsättning i arbete, studier eller daglig verksamhet, vilket gör studien unik. Mer kunskap om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och deras sysselsättning efter gymnasiesärskolan är viktig, menar Renée Luthra:

– Det är väldigt värdefull och unik information som gör att vi kan få en övergripande nationell förståelse för den här specifika gruppen. Det leder i sin tur till att vi får ökad kunskap om gruppen, som kan användas av välfärdsaktörer och även ligga till grund för att utveckla stödinsatser som behövs för att motverka att personer blir exkluderade.

En heterogen grupp

Renée Luthras studie visar att det finns stor variation i gruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet. Det är flera faktorer som påverkar och personerna bakom de 24 procenten befinner sig troligtvis i olika situationer. Olika personer har olika ekonomisk ersättning, till exempel hade flera aktivitetsersättning och några hade föräldrapenning. Studien visade också att det inte var många som hade LSS-insatser (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Det visade sig att tiden efter examen från gymnasiesärskolan spelade roll, där de första åren var viktiga för att hitta en sysselsättning. Resultaten, menar Renée Luthra, tyder på att det är stor variation i gruppen och därför behövs både mer forskning och också en mer fördjupad förståelse för gruppen.

"Intervjuerna gör att vi kan få bättre helhetssyn. Det är viktigt både för forskningen och samhället, och framför allt för personerna som forskningen berör."
– Renée Luthra

I sin fortsatta forskning gör Renée Luthra en intervjustudie, som ska ge en kompletterande bild till forskningsartiklarna som är baserade på registren. Med intervjuerna hoppas hon kunna bidra med mer kunskap och en mer nyanserad och sammansatt bild av gruppen unga med intellektuell funktionsnedsättning som varken jobbar, studerar eller har daglig verksamhet utifrån individernas egna erfarenheter och upplevelser.

– Intervjuerna är ett viktigt komplement som gör att vi kan få bättre helhetssyn. Det är viktigt både för forskningen och samhället, och framför allt för personerna som forskningen berör, de är den viktigaste delen i min forskning.

Text: TOVE NORDÉN
Bild: MAGNUS KARLSSON och ISTOCK (toppbilden)