Varför mår många unga så dåligt när de har det så bra?

Mina studier handlar om ojämlikheter i hälsa bland svenska ungdomar baserat på socioekonomi och socialt kapital
Mikael Ahlborg

Frågan visade sig vara svår att hitta svar på, framför allt eftersom det verkar spela stor roll vilka mätmetoder som används, när det gäller att kartlägga sambanden mellan bland annat socioekonomisk status och hälsa.

Mikael Ahlborg tittar i sin forskning närmare på ojämlikhet i hälsa hos unga utifrån socioeokonomisk status och socialt kapital.

– Innan jag började forska jobbade jag i 13 år med barn och ungdomar med funktionsnedsättning och sällsynta diagnoser, både som assistent och senare som sjuksköterska. Många av de här barnen mådde bra och levde verkligen livet – trots en diagnos som försvårade för dem att göra saker som andra ungdomar gör.

Det gjorde att Mikael Ahlborg började fundera på varför ungdomar i dag mår dåligt när de har så bra förutsättningar.

– Mina studier handlar om ojämlikheter i hälsa bland svenska ungdomar baserat på socioekonomi och socialt kapital. Jag hoppas att resultaten kan leda till ökad förståelse för ojämlikheter vad gäller ungdomars hälsa, och att det på sikt kan leda till ett förbättringsarbete inom skola, vård och omsorg. 

Jag hoppas att resultaten kan leda till ökad förståelse för ojämlikheter vad gäller ungdomars hälsa, och att det på sikt kan leda till ett förbättringsarbete.

Olika mätmetoder ger olika resultat

I sin forskning fokuserar Mikael Ahlborg på gruppen barn och ungdomar i åldern 11–15 år. Han har använt sig av data från den svenska undersökningen ”Skolbarns hälsovanor”, som görs vart fjärde år på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Undersökningen genomförs samtidigt i drygt 40 länder runt om i världen. I undersökningen uppger de flesta svenska ungdomar att de mår bra, är nöjda med sitt liv och har bra livskvalitet, men allt fler uppger samtidigt symtom som kan kopplas till psykisk ohälsa.

– Det är lite motsägelsefullt. Beroende på vad man tittar på kan man säga två helt olika saker om hur ungdomar mår. Man kan diskutera om ohälsan ökar, eller om det faktiskt är så att man skattar sina symptom för att man känner efter mer och det pratas mer om psykisk ohälsa.

Ett av resultaten är det faktum att själva mätmetoden har betydelse för vilka samband man kan hitta mellan socioekonomisk status och hälsa.

– Det saknas delvis bra mätinstrument när man har ungdomar som enda informationskälla. Det är inte alltid barn i den här åldersgruppen (11–15 år) kan ge bra svar. Vanligtvis tittar man på föräldrarnas inkomst och utbildning, och jämför man föräldrarnas socioekonomiska förutsättningar och barnens hälsa finns det ett samband.

Man kan diskutera om ohälsan ökar, eller om det faktiskt är så att man känner efter mer och det pratas mer om psykisk ohälsa.

Socialt kapital påverkar hälsan

För att kunna se kopplingar studerar Mikael Ahlborg socialt kapital. Det kan definieras som summan av någonting mer än bara individer; det är något som skapas i en grupp, i ett samhälle eller i en familj. Socialt kapital kan både vara positivt och negativt för hälsan.

– Man kan till exempel fastna i ett negativt beteende i ett kompisgäng och ha svårt att ta sig därifrån.

Mikael Ahlborg siktar på att vara klar med sin licentiatexamen sommaren 2019, och säger att det finns mycket att forska om framöver:

– Jag har börjat titta på om det finns mönster bland svenska ungdomar vad gäller det som är viktigast för dem – om det är socialt kapital inom familj, skola eller vänner och hur man ska värdera dessa. Jag tittar även på hur det skiljer sig mellan olika åldrar, till exempel om familjen är en viktigare stöttepelare för någon som är 11 år än för en som är 15 år. Det finns indikationer som tyder på att skillnaden inte är så stor.

Text: YLVA OLSSON
Bild: KARIN BERGSTRAND och ISTOCK (toppbilden)