Forskning gör elitidrottares karriär hållbar

En elitidrottskarriär som är hållbar över tid är en utmaning att förverkliga, eftersom man inom elitidrott ofta har ett kortsiktigt och enbart idrottsligt perspektiv. Med ökad kunskap kan idrottarens karriär, liksom livet efter elitidrottandet, bli hållbar.

– Min forskning syftar till att man ska förstå och kunna hantera sin tillvaro – först som elitidrottare och senare som tidigare elitidrottare. Jag tittar på vad som händer under en karriär och hur vi kan möta utmaningar så att karriären blir hållbar och så bra som möjligt. Det handlar om hur idrottare har det under en karriär och hur vi lotsar dem framåt. När idrottskarriären tar slut ska övergången till en civil karriär bli bra, säger Johan Ekengren.

Han har själv varit aktiv handbollsspelare och tränare på hög nivå och efter det jobbat med tillämpad idrottspsykologi i tolv år, innan han började forska.

– Jag flyttade till Halmstad för 20 år sedan för att kombinera tränarskap i handboll med studier vid Högskolan i Halmstad. Efter examen jobbade jag som tränare för bland annat juniorlandslaget. Det var kul att vara praktiker, det väckte min nyfikenhet på varför vi gör som vi gör inom tränarskapet.

"Det handlar om hur idrottare har det under en karriär och hur vi lotsar dem framåt. När idrottskarriären tar slut ska övergången till en civil karriär bli bra."

Beskriver olika skiften i idrottarens karriär

Johan Ekengren blev sugen på att återvända till Högskolan och utforska just karriärutveckling och karriärövergångar. Med delfinansiering från Centrum för idrottsforskning fick han möjlighet att forska kring handbollsspelares karriär. Utgångspunkten är att beskriva en elithandbollsspelares karriär och dess olika skiften – till exempel från junior till senior, från nationell till internationell, från aktiv till tidigare aktiv.

Det första steget i hans forskning är att beskriva karriären ur ett helhetsperspektiv, utifrån hela karriären och hela människan. Det görs utifrån olika perspektiv: idrottsligt, psykologiskt, psykosocialt, akademiskt/yrkesmässigt och finansiellt.

– Termen övergång kan ge sken av att det handlar om ett smidigt och enkelt skifte under en karriär. Men verkligheten kan vara mer dramatisk för individen, eftersom det ofta sker förändringar på olika nivåer och parallellt i en idrottares liv – saker som påverkar på olika sätt. Till exempel sker övergången till senior i handboll under samma period som idrottaren tar studenten, förväntas bli mer vuxen och ta ett större ansvar i tillvaron, samtidigt som det sociala nätverket ofta förändras. Vi försöker beskriva vad som händer under en karriär och också i vilka perioder som det är viktigt att vara förberedd och vaksam, säger Johan Ekengren.

Den grupp han forskar på just nu består av 18 erfarna handbollsspelare (nio kvinnor och nio män) som har fått tänka tillbaka på sin karriär.

– Vi beskriver de teman som finns i samband med övergångar som sker i karriären. Målet är att göra större teman kända, det är då man kan förbereda sig för dem. Det är inga nyheter egentligen, men det är inget som det pratas om eller förbereds för.

”Vi behöver en medvetenhet kring de här frågorna, samt beredskap och förberedelser, och inte som nu att man löser problem allt eftersom de kommer.”

Dålig kunskap om dubbla karriärer idag

Totalt går runt 10 000 elever i Sverige på en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) eller ett riksidrottsgymnasium (RIG). Av dem blir endast en bråkdel den idrottsstjärna som de i början av utbildningen drömde om. Johan Ekengren menar att det är viktigt att skolorna och idrottsrörelsen tar ansvar för att samtliga elever får möjlighet att lyckas i livet och i den civila karriären.

– Elitidrotten bygger på konkurrens och utslagning. Eftersom vi vet det bör vi öppna upp för fler vägar, för trenden i dag är att ungdomar slutar helt med idrott om de inte ser möjligheten till elit. Och då har hen investerat sin tid och kraft på någonting enkelspårigt. Det finns en risk med det, det blir en större fråga – dels utifrån att förlora sin identitet, dels utifrån folkhälsa och inaktivitet.

– Ungdomarna fostras i tänket att de ska bli elit, men de får inga verktyg utöver sin specialidrott. Vi på Högskolan i Halmstad vill hjälpa till med det, och det är det min forskning är ett led i – hur en karriär kan göras hållbar.

Det handlar om att förbereda sig för dubbla karriärer, den idrottsliga och den akademiska (och senare den yrkesmässiga). Johan Ekengrens forskning går i linje med både samhällsdebatten och Högskolan i Halmstads profil som ett riksidrottsuniversitet, vilket Högskolan är från och med år 2018.

– Vi har redan ett högskoleprogram för elitsatsande idrottare (Professionell idrottskarriär och arbetsliv, PIKA) och som riksidrottsuniversitet tar vi ytterligare ett steg mot att vara med och bidra till en positiv utveckling för svensk idrott. Som ung elitsatsande idrottare är det viktigt att både kunna förverkliga sin idrottsliga karriär idag och att vara öppen för och tänka annorlunda inför framtiden, eftersom elitidrott i sig ofta innebär ett väldigt kortsiktigt tänk.

Nu jobbar Johan Ekengren och hans forskarkollegor på att utveckla ett stödsystem som gör att man får stöd i att hantera tillvaron som elitidrottare med dubbla roller, till exempel som student eller arbetstagare.

– Det handlar väldigt mycket om att möta de utmaningar som vi vet att man ställs inför. Det behövs en medvetenhet kring de här frågorna, samt beredskap och förberedelser, och inte som nu att man löser problem allt eftersom de kommer.

"Med vår forskning vill vi forma riktlinjer som sen kan användas i till exempel tränarutbildningar och på idrottsgymnasium."

Forskarna vill utforma konkret stöd och delta i debatten

Förhoppningen är att skapa nytta för alla inom svensk idrott, oavsett sport. Debatten om hur svensk idrott ska formas pågår inom idrottsrörelsen. För Johan Ekengren är det viktigt att forskningen hänger med och även att den formar debatten:

– Svensk idrott och kanske också media är med och bygger ett system där normen är att man ska sikta mot stjärnorna och elitidrott till varje pris. Men vi ser ju också problemen med till exempel selektering i tidig ålder och med psykisk ohälsa. De problemen kommer delvis av att ledare och föreningar är elitinriktade på fel sätt. Med vår forskning vill vi forma riktlinjer som sen kan användas i till exempel tränarutbildningar och på idrottsgymnasium.

Johan Ekengren säger att den svenska idrottsrörelsen nu har börjat tänka i de här banorna, och att det nog är mycket tack vare forskningen kring karriärutveckling på Högskolan i Halmstad. För egen del tycker han att det är kul att som handbollsnörd få jobba med att utveckla handbolls- och idrottssverige:

– Det är väldigt tacksamt att få gå all in i ett specifikt område som man brinner för och tycker är intressant, och att kunna bidra med något som på sikt hjälper andra. Det är kul om vi kan ändra någonting, om idrottssverige tar till sig lite av tänkandet kring långsiktighet och helhetsperspektiv. Jag vill göra skillnad, kunna bidra och ge tillbaka.

Text: KARIN BERGSTRAND
Bild: KARIN BERGSTRAND och ISTOCK (toppbilden)