Värmedetektiven som kom in från kylan
Att återanvända värme som bildas i vårt samhälle är både ekonomiskt lönsamt och miljövänligt. Tekniken har funnits länge – fjärrvärme har använts som distribution av värme i flera hundra år. Men det finns otroligt mycket mer att förbättra och utveckla inom fjärrvärmetekniken. Sverige, som är världsledande inom fältet, bör bli bättre på att exportera kunskaperna till vår omvärld.
Det menar en av forskningsfältets huvudpersoner, fjärrvärmeexperten Sven Werner, som är professor vid Högskolan i Halmstad.
Det gäller att vara en värmedetektiv och hitta värmeöverskott i vårt samhälle. Genom fjärrvärme kan vi ta till vara på värmen och använda den en gång till.
– Sven Werner
– Fjärrvärme innebär en stor samhällsekonomisk vinst. Om Europa år 2050 har lika mycket fjärrvärme som Sverige har nu, skulle den långsiktiga vinsten vara uppskattningsvis 1 000 miljarder kronor per år, säger Sven Werner, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.
Vi träffar Sven Werner när han rensar ut böcker och pärmar från sitt kontor på Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap på Högskolan i Halmstad. Han har noggrant sparat all information och statistik över världens fjärrvärmesystem sedan flera decennier. Sven Werner blev professor vid Högskolan i Halmstad 2007, och har jobbat hela sitt professionella liv med fjärrvärme. Nu ska han gå i pension – men tänker fortsätta att bidra till utvecklingen av fjärrvärme.
– Jag ska forska i ytterligare ett par år. Vi är inne i en mycket spännande period nu när flera av forskningsgruppens resultat har fått internationellt genomslag. Ett exempel är forskningsprojektet Heat Roadmap Europe där vi tillsammans med danska kollegor har bidragit med att sprida kunskap om fjärrvärme. Det har bland annat lett till att EU har tagit fram en helt ny värmestrategi baserat på våra forskningsresultat.
Sven Werner och hans kollegor har de senaste tio åren varit involverade i ett 30-tal forskningsprojekt, motsvarande ungefär tre miljoner kronor per år.
– Forskningen är och har varit en kontinuerlig verksamhet där projekten hänger ihop som pusselbitar i ett pussel. Vi driver flera tvärvetenskapliga projekt, både inom Högskolan och tillsammans med andra lärosäten och aktörer. Forskningsgruppen och våra projekt har vuxit under årens lopp, och jag känner mig trygg med att mina kollegor efter min pension fortsätter att driva forskning om fjärrvärme i framkant, säger Sven Werner.
Fjärrvärme innebär återvinning
De första moderna fjärrvärmesystemen byggdes i USA i slutet av 1800-talet och var ångbaserade. New York Citys fjärrvärmenät från den tiden är fortfarande i drift. Den tekniska utvecklingen har sedan dess tagit stora kliv framåt, och idag varierar värmekällan. Det som är gemensamt för alla fjärrvärmesystem är att det bygger på att distribuera en redan skapad värme – på så sätt är det värme som återanvänds.
– Det finns så otroligt mycket värmeöverskott i vårt samhälle som man kan använda en gång till. Genom fjärrvärmesystem kan bostadsområden värmas upp med värme som annars hade gått till spillo från till exempel kraftverk, avfallsförbränningsanläggningar, industrier, datacentraler och krematorier. Det gäller bara att vara värmedetektiv och hitta värmen för att ta till vara på den, förklarar Sven Werner.
Fjärrvärme är mest effektivt i täta städer, medan värmepumpar är att föredra i glesa områden. Det största värmespillet sker i förgreningar, det vill säga i de mindre rören. Stora rör, som till exempel från en industri till en stad, har väldigt lite värmespill och är därför effektiva vid fjärrvärme.
Sverige leder – men måste sprida kunskapen
– Sverige ligger väldigt långt fram i utvecklingen av fjärrvärme, men vi är dåliga på att berätta om det. Det finns en otrolig potential i fjärrvärme och det är en nödvändig del i framtidens hållbara samhällen, förklarar Sven Werner.
Förutom att vi kan bli bättre på att exportera vår kunskap om fjärrvärme till andra länder, kan vi även här i Sverige bli ännu bättre på att utveckla fjärrvärmetekniker och system. Det som krävs är den så kallade fjärde generationens fjärrvärmesystem, något som framför allt kan införas i nya bostadsområden som byggs. Sven Werner nämner till exempel den nya stadsdelen Västerport i Varberg, där man faktiskt kan värma hela området med återanvänt värmeöverskott från det närliggande pappersbruket.
– Vi kan också bli bättre på att ta tillvara förnyelsebar energi. Överskott som bildas från vindkraftverk eller solceller kan tas in i fjärrvärmesystemet med stora elpannor eller värmepumpar.
"Det är uppenbart att vi, alltså världen, inte kan organisera oss för att lösa problemen med klimatförändringen. Det är väldigt viktigt med koldioxidskatter. Sverige ligger på en rimlig nivå, men inte resten av världen."
Utbildar ingenjörer för framtidens energiomställning
På Högskolan i Halmstad utbildas energiingenjörer i de senaste kunskaperna inom fältet.
– Styrkan med en högskola är att forskning och utbildning finns på samma ställe. Det är samma personer som forskar och bedriver undervisning. Vi omsätter och implementerar direkt den nya kunskapen från forskningen i utbildningen. Därmed ger vi studenterna den kunskap de behöver de kommande 30–40 åren för att fullfölja den omställning som krävs av energisystemet. Vi kan ju inte använda gamla kunskaper om fossila bränslen i våra utbildningar när vi har nya kunskaper som behövs för ett nytt energisystem, säger Sven Werner.
Sven Werner har skrivit flera böcker under årens lopp, och efter pensionen ska han skriva två till – en om energieffektivitet och en om fjärrvärmens världshistoria. Men först gäller det att arkivera kontorets alla pärmar, artiklar, böcker och papper. Som tur är har Sven Werner plats hemma i sitt hus, så att denna viktiga och analoga kunskap inte går förlorad.
Text: LOUISE WANDEL
Bild och film: IDA FRIDVALL
Toppbildens porträtt är taget av ANDERS ANDERSSON, bakgrunden är från Heat Roadmap Europe.