Slawomir vill skapa ett konstgjort, mycket intelligent system

"Vi försöker ta fram metoder och lösningar som kan fungera för en rad olika problem, inte bara ett enda."

– Slawomir Nowaczyk

– I Polen är akademisk samverkan med näringslivet mycket sällsynt, och det var samverkan som lockade mig till Halmstad. Här kom jag omedelbart i kontakt med Volvo och genom åren har jag haft möjlighet att initiera och medverka i flera samarbetsprojekt med olika företag, säger Slawomir Nowaczyk.

– En stor fördel med den starka inriktningen på samverkan utanför akademin är att man kommer i kontakt med de ”verkliga problem” som näringslivet får hantera varje dag.

– Det är verkligen inspirerande att få möjlighet att prata med människor och förstå deras utmaningar när de tänker ut, utformar, skapar och underhåller olika produkter och tjänster. Ett av mina främsta mål är att hjälpa dem att komma på nya idéer och lösningar. De problem branschen ställs inför varje dag är betydligt mer komplicerade och invecklade än de idéer jag spånar fram på mitt tjänsterum. Det finns alltid ett komplext sammanhang som lösningen behöver passa in i, och det innebär ytterligare begränsningar för vad som är genomförbart och inte.

Samverkan med Volvo

Slawomir Nowaczyk ägnar i genomsnitt två dagar i veckan åt arbete på Volvo i Göteborg och är för närvarande engagerad i ett antal forskningsprojekt om lastbilar och bussar, i synnerhet vad gäller konstruktion av självövervakningssystem. Samarbetet inleddes 2010 i form av projektet Redi2Service i samverkan med Volvo Technology, och är inriktat på diagnos och prognos av underhållsbehov samt affärsmodeller och nya tjänster som kan utvecklas utifrån moderna tekniska lösningar. Bland de pågående projekten finns ARISE och HEALTH, som finansieras av Vinnovas FFI-program (Fordonsstrategisk forskning och innovation).

– Jag arbetar huvudsakligen med framtagen data och har som mål att ge fordonen självövervakningskapacitet. Dagens lastbilar är utrustade med åtskilliga digitala sensorer som samlar in data och datorer som bearbetar datan. Många olika komponenter samverkar med varandra på komplexa och ofta oförutsägbara sätt. En av de största utmaningarna är att lära datorsystemen att förutse fel innan de inträffar och att räkna ut vilka reservdelar som behövs.

När Slawomir Nowaczyk började studera datavetenskap på masternivå blev han snabbt intresserad av maskininlärning. Han gillade tanken på att datorer skulle kunna lära sig nya saker och inte bara mekaniskt utföra inprogrammerade handlingar, och den tanken har varit central för hans forskning under hela hans akademiska karriär.

Datorsystem som lär sig

– Jag vill lära mig att utnyttja den allestädes närvarande data som samlas in idag och vad som krävs för att ge datorer strukturer för att etablera generella mönster och bygga ny kunskap. Att inhämta kunskap är något vi människor gör naturligt, men vi vet inte exakt hur det går till. Det vi gör nu är att försöka utrusta våra datorsystem med liknande förmågor.

– Det är väldigt spännande, inte bara på grund av alla de nya saker som dessa smarta datorer kommer att kunna göra utan också på grund av allt det vi kan lära oss om vårt eget sätt att tänka.

En av de största utmaningarna i maskininlärning är enligt Slawomir Nowaczyk att utrusta datorer med några centrala mänskliga egenskaper, som till exempel nyfikenhet.

– På 50-talet trodde AI-forskare att schack var det yttersta intelligenstestet. När datorn kunde slå vilken människa som helst skulle vi ha fått fram riktigt intelligenta maskiner. Men verklig intelligens innefattar så mycket mer än bara matematiskt eller logiskt tänkande, säger han och fortsätter:

– En människa som placeras i en ny miljö står inte still utan rör på sig och interagerar med den miljön. Det är en egenskap som datorer saknar, men som de definitivt kommer att behöva i framtiden om de ska bli användbara. Vi kan inte förutsäga allt som datorer kommer att stöta på. De måste själva kunna ta ställning till vad som är intressant och försöka hantera olika nya situationer på egen hand.

"En av de största utmaningarna i maskininlärning är att utrusta datorer med några centrala mänskliga egenskaper, som till exempel nyfikenhet."

Handleder begåvade människor

Slawomir handleder för närvarande sex doktorander.

– Att handleda så många begåvade unga människor som först nu på allvar lär sig vad det innebär att vara en forskare är väldigt givande men också en utmaning. Var och en av dem är engagerad i sitt eget projekt, har egna mål, dilemman och frustrationer, och det är upp till oss seniora forskare att visa dem hur allt hänger ihop.

Vid Högskolan i Halmstads Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system (CAISR) läggs stor vikt vid att knyta ihop forskningsprojekt och att se likheter mellan olika tillvägagångssätt, och det leder till många fruktbara tvärvetenskapliga utbyten.

– Vi försöker ta fram metoder och lösningar som kan fungera för en rad olika problem, inte bara ett enda. Vi försöker identifiera allmänna principer inom varje enskilt projekt som vi arbetar med. På så sätt kan de algoritmer vi utvecklar förhoppningsvis användas på många olika sätt. Det tycker jag är mycket intressant och det vill jag utforska närmare.

Samverkan med näringslivet har försett Slawomir Nowaczyk med ett breddat akademiskt och yrkesmässigt nätverk, och det har gett honom många insikter, till exempel att många forskare arbetar med liknande problem.

Data och likartade problem

– Problemen som Volvo har med sina lastbilar har många likheter med de problem som sjukvården har i förhållande till sina patienter – när man börjar titta på data och riktigt stora volymer, i stället för vad volymerna står för, säger han och beskriver ett pågående projekt om patienter med högt blodtryck.

– I det här projektet försöker vi förutsäga vilka patienter som inte kommer att följa läkarens ordinationer och ge dem stöd för att förbättra efterlevnaden. Detta är väldigt viktigt och kommer att löna sig i framtiden.

– Högt blodtryck, åtminstone i mildare former, är ett exempel på en sjukdom som inte påverkar ditt dagliga liv särskilt mycket just nu, men som kommer att göra det om 5–10 år. Projektets första del består i att analysera varför patienter inte tar sin medicin.

Slawomir Nowaczyk menar att det finns flera förklaringar. Vissa glömmer, andra blandar ihop vilka tabletter som ska tas och när, och vissa patienter gillar inte biverkningarna. Eftersom det redan forskats en hel del om olika möjliga förklaringar finns det ingen anledning att börja om från början, och projektet bygger på den utgångspunkten.

"En stor fördel med den starka inriktningen på samverkan utanför akademin är att man kommer i kontakt med de ”verkliga problem” som näringslivet får hantera varje dag."

Han vill fortsätta undersöka likheter mellan olika områden.

– Min drivkraft är att försöka lösa problem och ta fram nya lösningar. Varje gång jag löser ett visst problem upptäcker jag nya användningsområden som just denna lösning kan anpassas till – eller så får jag nya idéer på förbättringar för att ta itu med problem som jag inte tänkt på tidigare. Det mest konkreta målet i mitt yrkesliv är att verkligen spela en roll för att utveckla ett konstgjort, mycket intelligent, system, säger Slawomir Nowaczyk.

Text: HANNA JOHANSSON
Foto: JOACHIM BRINK

Texten skrevs ursprungligen för CAISR:s årsrapport för 2017 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.