Digital metod banar väg för bättre tandhälsa
Att kunna äta ordentligt är avgörande för vårt välmående. Högskolan i Halmstad har lång erfarenhet av forskning kring just tänder och dentalimplantat, och nu tar forskningen ett steg in i framtiden med hjälp av ett nytt, digitalt projekt.
Idag kan inte alla tandläkare ha spetskompetens för styrd bentillväxt eftersom det är en ganska komplicerad och tidskrävande process. Med vår nya teknik blir det mycket smidigare, och dessutom kommer det att kosta mindre. På det sättet kan fler tandläkare erbjuda sådana här behandlingar, och tillgängligheten för patienter ökar.
Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad, samarbetar med Hallands sjukhus Halmstad för att utveckla och tillgängliggöra tekniken kring styrd bentillväxt.
– Ibland kan en patient som har behov av ett tandimplantat sakna ben att fästa implantatet i. Det kan bero på en sjukdom eller någon form av trauma. Då behöver tandläkaren bygga upp benet på nytt, och det är det som kallas för styrd bentillväxt, förklarar Bengt-Göran Rosén.
En ny, enklare metod
Att arbeta med styrd bentillväxt är inte någonting nytt. Tidigare har man använt sig av olika benersättningsmaterial som kroppen sedan har integrerat. På det sättet har man sakta kunnat bygga upp nytt ben. Ett annat tillvägagångsätt är att transplantera en benbit, vilken också den så småningom integreras av kroppen. Den metod som nu tas fram av specialisttandläkarna på Hallands sjukhus Halmstad, i samverkan med Högskolan i Halmstad, är både lättare att använda och mer kostnadseffektiv.
– Vi använder oss av ett polymert membran som tillverkas med digital teknik och 3D-printning. Genom en tomografiscanning får vi tillgång till CAD-data och 3D-data som gör det möjligt att anpassa membranets utformning och storlek efter hur det färdiga benet ska se ut. Membranet placeras sedan över den del där det saknas ben. Det stimulerar bentillväxt, och på det sättet kan patienten få exakt så mycket ben som behövs för att förankra en skruv med ett dentalimplantat på, berättar Bengt-Göran Rosén.
Membranet tillverkas i 3D-skrivare, vilket det finns gott om i Högskolans laboratorium Fab Lab.
Livsviktig forskning
Att ha fungerande tänder handlar om mycket mer än kosmetik. För att ha en fungerande bettfunktion och kunna tugga är tänderna avgörande.
– När man får problem med födointaget, tillexempel på grund av tandproblem, tenderar man att sluta äta fiberrik föda. Istället väljer man att äta sådant som är lätt att tugga. I värsta fall kan man kanske inte tugga alls, och då måste man dricka sin föda. Så fort en patient blir tvungen att inta flytande föda minskar hens livskvalitet, och då brukar det gå ganska snabbt utför. Därför är det jätteviktigt med tandhygien och tandvård. För att kunna ha en sund livssituation behöver man kunna tugga och äta, säger Bengt-Göran Rosén.
Stora möjligheter för spridning av tekniken
Den nya tekniken är både enkel och effektiv, och Bengt-Göran Rosén ser stora möjligheter för spridning:
– Membranet tillverkas med digital teknik i moderna maskiner. Tillverkningen är lätt att hantera, och därför finns det stor potential för tekniken att spridas. Idag kan inte alla tandläkare ha spetskompetens för styrd bentillväxt eftersom det är en ganska komplicerad och tidskrävande process. Med vår nya teknik blir det mycket smidigare, och dessutom kommer det att kosta mindre. På det sättet kan fler tandläkare erbjuda sådana här behandlingar, och tillgängligheten för patienter ökar. Det är en billigare och enklare teknik helt enkelt.
Bengt-Göran Rosén visar upp membranet som tagits fram för att stimulera styrd bentillväxt.
Samverkan nyckeln till framgång
Högskolan i Halmstad har länge forskat kring dentalimplantat, bland annat tillsammans med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Malmö Universitet. Det var också genom de samarbetena som kontakten med Hallands sjukhus etablerades. Bengt-Göran Rosén lyfter gärna fram projektets samverkansparter:
– Samverkan med forskarna och specialisttandläkarna på Hallands sjukhus är helt avgörande för det här projektet. Att kunna arbeta tillsammans är en fantastisk förmån. Vi ingenjörer har möjlighet att bidra med vårt kunnande, våra forskningsmiljöer, i det här fallet Rydberglaboratoriet och Fab Lab, och våra digitala metoder, men det är samverkan som gör att det alls kan bli någonting av ett projekt som det här. När vi möter Hallands sjukhus och de berättar om sina idéer och utmaningar och vi berättar hur vi tänker, det är då det skapas möjligheter för utveckling.
TEXT: CHRISTA AMNELL
BILD: IDA FRIDVALL